Sakta men säkert

Sakta men säkert

Min nye vän har precis åkt härifrån. Sakta men säkert lär vi känna varandra mer är som arbetskompisar. Vi har alltså känt varandra i jobbet sen 2001 och hela tiden tyckt bra om varandra. Men inget mer…
 
Ikväll var det faktiskt Senior som bjudit hem honom, de skulle göra något på datorn tillsammans. Junior och Vännen fixade mat tills jag kom hem från jobbet. Väldigt mysigt att ha någon här när man kommer hem. Dessutom behövde jag inte skynda mej hem, jag visste ju att barnen hade sällskap.
 
Imorrn kommer han hit igen efter lunch, så åker vi tillsammans in till jobbet. Känns som ett helt nytt liv!
 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *