Efter drygt fem veckor på rull var det dax att avsluta Norrlandstrippen. Efter Höga Kusten var det lixom inget mer ”stort” som skulle ses eller upplevas, dessutom började det bli kallt och skulle komma en massa regn. Det var dax att börja tänka på hemresan… såååå tråkigt!

Efter Höga Kusten gjorde vi ett snabbt besök i Härnösand där vi stannade för att sova på en parkering. Vi hittade Sveriges enda Clock-restaurang, den har återuppstått efter att man la ner allihop på 80-talet eller nåt sånt. Där tog vi ett nostalgistopp och åt middag såklart.

När vi kom tillbaka till bilen, visade det sej att grannarna i husbilen brevid följer oss på sociala medier. Vi började prata lite och när vi sa att vi skulle till First Camp i Sundsvall (Fläsian), hängde de på. Där skulle vi stå i två dagar, för att hinna jobba lite och filma. För nu var Martins semester slut och han jobbade på som vanligt igen, fast från bilen alltså.

Här blev det två riktigt härliga dagar, men goda middagar och trevligt sällskap. Vi stod med bilarna precis vid vattnet och hade så otroligt fin utsikt. First Camp i Sundsvall känns som en lite ”vuxnare” camping, även om där finns en lekplats. Vi såg faktiskt ett brudpar en kväll som fotade sej på stranden, så fint är det alltså där 🙂

Det kändes rätt vemodigt att åka därifrån, vi hade ju varit borta så länge och skulle bara vara ute en enda natt till. Det där med borta bra med hemma bäst, gäller inte alls för oss. Tvärtom! Ångesten rev rätt rejält i oss när vi rullade mot Björkviks Idrottsplats (Hälsingland) och ställplatsen där vi skulle sova sista natten och sedan köra de sista milen hem. Men men, det var lixom bara att göra… mycket väntade hemma som inte gick att förhandla bort.

Ju längre man är borta, desto längre vill man vara borta – så är det iaf för oss.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube