Tabuämnen igen… Novasure och TVT

Tabuämnen igen… Novasure och TVT

Eftersom jag får så himla mycket frågor och många fortfarande inte vågar att fråga så kör jag ett varv till. Det handlar alltså om kvinnorelaterade problem, specifikt i de nedre regionerna, sånt man inte pratar om… Så ni som tycker att detta är något man ska hålla tyst om kan sluta läsa nu!

Ni andra som är lite mer öppna, som kanske har problem eller som är allmänt intresserad ska nu få veta hur mitt liv blivit 200% bättre på två år och två enkla operationer. Å självklart är det helt ok att skicka frågor både som kommentar här nedan eller på mailen mrinda@swipnet.se Ni som fått hjälp får gärna berätta det också  🙂

Det är alltså ca 2,5 år sedan jag började min kroppsliga renovering. Jag hade ett antal punkter på sånt som störde mej och faktiskt handikappade mej i min vardag. Men det handlade ju om mens och urin… sånt man inte pratar om… Men det första är ju inte riktigt lika pinsamt som det andra, så jag började där.

Då hade jag rikliga blödningar drygt en vecka per månad. Så mycket att jag ibland inte vågade gå hemifrån. Jag har bla suttit på en konferens och känt hur det bara exploderar mellan benen och blodet forsar. Jag låste in mej på toaletten medan Martin fick komma med nya kläder. Sånt vill man inte vara med om. Å det blev bara värre och värre… Det finns inget som heter Happy Period!!! Så fick jag höra talas om att man kunde bränna slemhinnorna i livmodern och i princip bli av med blödningarna helt. Det lät ju för bra för att vara sant, men efter lite googlande hittade jag ingreppet Novasure och insåg att det faktiskt inte var för bra för att vara sant. Det här var på riktigt! Det skulle jag göra!!!

Så jag kontaktade min husläkare som också fick googla. Han hade inte heller hört talas om det men konstaterade att om detta var så enkelt som det verkade så skulle det öppna dörren för många kvinnor. Så han skrev villigt en remiss och bollen var i rullning. Jag fick först komma till en gynekolog som försökte övertala mej att sätta in hormonspiral, det skulle lösa alla mina problem. Jag sa ”Jag vill inte ha hormoner eller läskiga saker i min kropp och min man är steriliserad, så varför ska jag då ha preventivmedel och hormonspiral?” Hon hade inget bra svar på det utan skickade mej vidare till kvinnokliniken.

Jag fick tid för konsultation omgående och var glasklar kandidat för ingreppet OM jag lovade att berätta för alla jag känner om det! Min läkare på kvinnokliniken var enormt frustrerad över att så få känner till det här enkla ingreppet som förändrar livet helt för många kvinnor och skulle kunna förändra livet för många fler om de bara visste. Så självklart lovade jag att sprida informationen, jag har ju en blogg  🙂

Bara tre veckor senare låg jag på operationsbordet. Vid ingreppet Novasure för man in ett instrument i livmodern som man hettar upp och fäller ut som ett paraply. Det bränner av alla slemhinnor och gör att ägget inte kan fästa. Man blir inte steril men rent tekniskt kan man inte bli med barn och skulle man ändå bli det så blir det ofta utomhavandeskap. Man ska alltså vara helt färdig med barn och man kan även sterilisera sej under ingreppet. Man är sövd och det tar ca 5 minuter, sen är det klart!

Från Stockholms blodbad till ca en teskeds blödning var resultatet som fortfarande efter två år är lika befriande. Läkningen tog ett par veckor, men jag kunde jobba som vanligt dagen efter. Detta motiverade mej självklart att ta tag även i nästa problem… nu hade jag ju dessutom en bra kontakt på rätt ställe. Så något halvår senare försökte jag kontakta läkaren på samma kvinnoklinik igen, hon hade slutat!!! Men jag tänkte att det fick bära eller brista, så jag sa vad saken gällde och fick träffa ytterligare en trevlig och förstående läkare. Tänk att det fanns två!!!

Jag berättade att jag läcker urin när jag hostar, nyser, bär, springer, tränar osv och att jag är konstant kissnödig och alltid måste ha en toalett nära till hands. Jag hade redan innan fyllt i ett schema och där syntes problemen tydligt. Så fick jag genomgå en väldigt mysko undersökning där man fyllde min blåsa med vätska och sedan skulle jag hosta, skratta och en massa annat. Även här var jag en glasklar kandidat för ingreppet som heter TVT. Det visade sej nämligen att mitt urinrör hade lossnat, förmodligen under min första förlossning. Det spelade alltså ingen roll hur duktiga jag än var med knipövningarna, det hjälpte ju inte eftersom allt satt löst.

Även här gick det snabbt från undersökning till operation. Det är nämligen alldeles för få kvinnor som vågar be om hjälp när det gäller bägge ingreppen så det är ingen kö alls för operation. I första fallet vet man inte om det och i andra är det för pinsamt. Alltså är jag helt öppen med allt för att ge andra en chans till ett helt nytt liv! Operationen tog kanske 30 minuter och innebär att man hänger tillbaka urinröret genom att lägga ett band under det. Man har lite ont efter och ska hålla sej rejält lugn 2-4 veckor, men jag jobbade dagen efter och var som vanligt efter 6 veckor och kunde springa Vårruset då. Bandet kändes lite grann under några månader, men nu ett år senare känns det inte det minsta lilla. Å när jag nyste direkt efter operationen behövs jag inte ens korsa benen!

Nu väntar ytterligare några operationer för att jag ska kunna göra allt jag vill, men jag kan säga att de här två var de viktigaste för mej. Att slippa planera aktiviteter efter tid i månaden och alltid veta var toaletterna finns är inget roligt liv. Om jag bara hade vetat om de här två ingreppen tidigare hade mina problem varit ur världen för länge sen. Men sånt här pratar man ju inte om! Trots att var och varannan kvinna har problemen. Visst är det konstigt? Om alla bara blev informerade och förstod att man med små ingrepp kan få ett helt nytt liv… Tänk så många fler glada kvinnor det skulle finnas!

Så jag gör vad jag kan för att upplysa alla där ute som precis som jag gick omkring och faktiskt var rejält olycklig. Jag är en mycket gladare och mer aktiv människa nu än för två år sedan och jag vet att mina erfarenheter fått flera att söka hjälpen. Det är jag riktigt stolt över! Men det finns ju fortfarande många där ute som inte vet att hjälpen finns. Så jag fortsätter att skriva och ni som tröttnat kan ju bara hoppa över inläggen… 

Det här är viktigt! Det handlar om kvinnors livskvalitet! Att våga ta plats! Att våga be om hjälp! Att respektera sej själv, sitt liv och se sej själv som viktig!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *