Efter ungefär fyra veckor var det dax att ta ta oss till Jönköping och Elmiamässan. Sista sträckan ville vi ha så kort som möjligt, för enkelhetens skull. Vi letade lite och hittade Lovsjbadens Camping, som bara ligger ungefär en kvar från Elmia. Vilket härligt ställe!
Målet för hela den här resan har hela tiden varit Elmiamässan i Jönköping. Vägen dit har bara varit lite kringelikrokig. Från Tumba (söder om Stockholm) tog vi oss till Bro (norr i stan), vidare till Värmland, Dalsland, Strömstad och Göteborg. En lätt omväg på en massa mil, men oj så roligt vi haft på vägen och vilka härliga människor vi mött. OCH vilka bra jobb vi haft möjlighet att göra.
Nu har vi samlat på oss en massa bra material som vi kan jobba med hela vintern. För det är ju så det funkar för oss, vi samlar material maj-september och tar hand om det vi samlat ihop under vintern. Nu hade vi alltså hamnat i Småland och på Lovsjöbaden. En jättefin liten anläggning, precis vid vattnet. Perfekt som utgångspunkt för att köra vidare till mässan och förmodligen sista jobbet för i år.
Vi fick en plats längst ner vid vattnet. När vi kom sken solen och det var alldeles ljuvligt. Vi satt ute och bara njöt halva söndagen. Resten av tiden filmade och fotade vi och på kvällen jobbade vi med vår föreläsning. En himla behaglig dag.
På måndagen jobbade Martin, så jag passade på att träffa en kompis som haft den dåliga smaken att flytta 30 mil bort från mej. Vi fick några timmar att prata ikapp och jag hjälpte henne med en grej som hon behövde fixa.
På måndagkvällen såg våra kompisar Helena och Peter (freedomtravel.se) att vi hittat ett smart ställe, så dom kom också dit – eftersom de också var på väg till Elmia. Så vi fick en himla trevlig kväll tillsammans, där vi också hann prata ikapp lite. De har åkt runt i Norge en månad, så vi har ju varit ganska nära varandra – bara några mil mellan oss vissa gånger. Nu fick de platsen brevid oss och vi fick flera timmar med härligt snack. Kul kul.
Vi trivdes så himla bra på Lovsjöbaden. Det är lagom stort, lugnt och skönt och ett himla härlig ägare. Här finns dessutom två katter, kallade Campingkatterna. En röd kelig liten sak och en svart osynlig sak… den lyckades vi inte ens se. De har faktiskt ett eget instagramkonto, kolla in campingkatterna på insta så får ni se.
Tre nätter blev det här och vi kommer absolut att komma tillbaka. Detta är en perfekt utgångspunkt inför mässan och den är ju nästa höst igen. Så med allra största sannolikhet kommer vi att hamna här igen nästa år. Då kanske vi lyckas hitta den där svarta katten också…
Förra måndagen körde vi resten av biten till Västkusten, med siktet inställt på Daftö resort. En anläggning som fått pris som bästa camping flera år i rad. Det var vi såklart tvungna att kolla in!
När jag de senaste 2-3 åren fått resultatet från omröstningen av Campers Choice och Daftö stått som vinnare – har jag tänkt ”Dit måste vi åka”. I år blev det äntligen av. För någon vecka sedan var vi där några dagar, efter ett rätt spontant beslut.
Martin tog långlunch, så vi kunde checka in mitt på dagen. Vädret var fint, så vi fick verkligen se campingen från sin bästa sida. Camping låter lite futtigt på nåt sätt. Daftö är ett resort med spa, konferens, stugbyar och nöjespark. Här är det Pirater som är grejen och de är överallt.
Vi fick en plats en bit från vattnet, men med utsikt över stranden. En fin plats på asfalt, med en liten stenlagd altan och tillhörande gräsplätt. Vi fick en plats på kanten som var stor och fin. Perfekt för några dagars utforskande av området.
Det var vardag igen, så Martin jobbade som vanligt medan jag gjorde mitt. Jag har en föreläsning och några texter att skriva, böcker att läsa och en massa annat. Han satt inne medan jag alternerade med att sitta inne i sängen och i soffan ute. Vädret var fantastiskt, så jag lyckades bränna näsan lite trots att jag är noga med att sitta med ryggen mot solen.
Daftö är så stort! Så medan Martin jobbade gick jag runt då och då för att fotade lite, om det skulle bli dåligt väder. Nu är det ju lågsäsong, men ändå överraskande mycket folk. Inte så många barnfamiljer, men några stycken ändå. När vi tar bilder till tidningen måste det vara folk i rörelse så det blir liv i bilderna. Så jag gick runt och försökte ”fånga ögonblick”. När Martin hade jobbat klart gick vi runt tillsammans.
När vi testar en plats så försöker vi att göra det ordentligt, alltså testade vi även frukosten och Bistron. Vi fattade mer och mer varför de vunnit alla de där priserna, för här är allt nästintill perfekt. Det finns i stort sett inget att klaga på. Frukosten var stor och generös, med allt man kan önska och lite till. Dessutom men möjlighet att sitta ute vid poolen och äta, så himla mysigt. Bistron bjöd på en himla härlig miljö och god mat. Martin valde en caesarsallad och jag en pinsa, båda väldigt goda.
Sista kvällen gick vi runt hela området på en och samma gång och var nog ute ett par timmar. Så stor är det. Nästan 10 000 steg bara av att gå runt en camping. Så ja, stort! Men så finns här inte bara ett campingområde för husvagn och husbilar, utan fler. Ett stort utrymme för långliggare, dessa kantar även området där vi stod. Sen finns det några mindre små platåer där man kan stå, samt stugbyar i olika storlekar. Till detta hör även en nöjespark, en äventyrsgolf, ett vattenland, SPA, plats för konferenser, padelbanor, utegym samt flera restauranger. Allt med pirattema.
Det är pirater precis överallt. Läskiga gubbar som både står lite gömda och fullt synliga. Som klättrar i taken, har koll inne på toaletterna, i restaurangerna och på lekplatserna. Överallt. Jag fattar att ungarna älskar det. Mitt ute på sjön finns även ett piratskepp som man kan leka på och dyka ifrån.
Jag fastnade mest för att allt är så otroligt välskött. Det är rent och fräscht, städat och fint både inne och utomhus. Det enda vi hade att klaga på var att när det blev mörkt så fanns det nästan ingen belysning från servicehuset/toaletten ner mot platsen där vi stod. Och där är nivåskillnader som är lite läskiga när det är helt mörkt. Stödbelysning där och lite mysbelysning i övrigt, så hade allt varit perfekt. För det är ju just sånt som vi tittar på när vi ska recensera en camping. Är allt helt, rent och omhändertaget? Är det säkert eller finns där farliga saker? Vi tittar inte bara på om det är ett fint ställe, utan på alla funktioner. Det är det som är en recension, att man tar upp både bra och mindre bra saker.
Oj, vad vi trivdes här. Särskilt så här i lågsäsong, när nöjesparken är stängd och det är lugnt och skönt. Vi var kanske 20 ekipage där vi stod samt några långliggare vid sidan om oss, så det var gott om plats både på stranden, i servicehuset och på restaurangerna. Riktigt lyxigt. Och vilka solnedgångar. Vi stod med näsan mot väster och fick njuta av vackra solnedgångar varenda kväll. En kväll gick vi längs strandpromenaden och bara fascinerades av skådespelet. Så fint!
Men allt har ett slut, så efter tre nätter var det dax att åka vidare igen.
Det var dax att lämna Värmland och dra oss mot Västkusten. Men vi vill ju helst inte köra så långt och när Martin jobbar måste vi åka under lunchen, så det blev bara att vi tog oss över gränsen till Dalsland. Här hittade vi en liten fin camping precis vid sjön Grann. Ibland blir saker bara så himla bra!
Våt uppdrag för campingtidningen är att testa campingar och ställplatser. En av varje ska publiceras i varje nummer, ungefär en gång i månaden. Testet görs enligt en mall, som funnits i typ 25 år. Inget vi kommit på alltså, vi har bara ärvt uppdraget och fortsätter på samma väg.
Det innebär att vi måste ha material till 12 campingar och 12 ställplatser varje år. Minst. Ibland håller nämligen inte det vi samlat ihop eller så kanske anläggningen stänger oväntat och då kan vi ju inte göra något av det. Så vi försöker att testa uppemot 50 ställen per säsong för att ha att välja på. Vi ska dessutom ha en mix av stora och små anläggningar, samt landskap. Många har vi aldrig hört talas om, utan hittar bara på vägen – som den här.
Norebyn Camping ligger längs vägen mellan Ed och Dals Långed. Det är en liten anläggning med ett tiotal stugor och 15 campingplatser. Dessutom med en ganska stor restaurang som serverar dagens lunch nästan alla dagar i veckan.
När vi kom dit tog ägaren med oss runt området både för att visa det och för att vi skulle få välja plats. Han föreslog en plats precis vid vattnet som vi också tyckte såg bra ur. Vädret var fantastiskt, så vi ställde oss på plats och gick runt direkt för att ta bilder. Sen satte vi oss och njöt av solen resten av dagen.
Det blev två dagar här, två dagar med fint väder och bästa läget. Det knepiga med fint väder är att vi vill sitta ut så mycket och länge som möjligt och då blir det inte så mycket jobb gjort. Eller… jobb får jag väl gjort, uppdatera sociala medier och läsa kan jag ju göra även i soffan och det är ju också jobb i min värld. Men det blir inte så många filmer gjorda eller texter skrivna, för det är sånt vi gör när vi sitter inne i husbilen. Så molniga dagar blir extremt effektiva. Då gör vi allt!
Det blev alltså ett väldigt kort besök i Dalsland, det var dax att dra vidare västerut.
Det var dax att lämna kompisarna och åka vidare. Målet var Värmlandsnäs och Ekenäs Camping. Vägen dit är smal och kruvig och det höll på att gå riktigt, riktigt illa… men vi lever!
Vi drog iväg vid 16-tiden och hade ungefär 90 minuters körning framför oss. Platsen var bokad, så det var lugnt – vi kunde komma när vi ville. Så vi tog det lugnt, höll hastigheten och njöt av naturen. Det är en väldigt fin väg ut till näset. en bit från målet var där ett vägbygge, men det tog vi oss smidigt förbi. Men sen…
Helt plötsligt såg vi en bil komma emot oss i hög hastighet och den drog längre och längre åt vår körbana. Damen vid ratten verkade int ens se oss, utan fortsatte bara väldigt snabb rakt emot oss. Martin tvärbromsade och körde så långt åt sidan han kunde och undvek på så sätt en rejäl smäll. Det var dike på vår sida så vi kunde ju inte väja så mycket och vår bil är stor, men vi klarade oss iaf från att krocka. Vi bara tittade på varandra, lite lätt chockade. Det var så nära, handlade kanske om centimetrar.
Vägen var som sagt rätt smal, det var svårt att mötas och rejält kringelikrokig. Så vi kunde inte vända och se hur det gick för damen. Hennes bil försvann snabbt bakom nästa kurva. Men hon verkade inte ens ha sett oss, väldigt märkligt. Och otroligt läskigt. Jag har både krockat förr och varit nära många gånger, den här gången var det riktigt, riktigt nära. Jag vågar knappt tänka på hur det kunde gått om hon kört in i oss med den farten hon höll. Fyyy!
VI kom iaf fram oskadda och kunde ställa oss på plats. Vi hade bokat längst fram vid vattnet, en fin plats – precis som vi vill ha det. Ekenäs är en rätt liten camping med ca 40 platser, ett fåtal säsongsboende, några stugor och gästhamn. Väldigt trivsamt med fint läge. Ägaren är ny sedan något år, honom känner vi till sedan vi testade Frykenbadens Camping som han också äger – som vi testade för ett par år sedan.
Meningen var att vi skulle stå här ti-fr, men det blev en natt till så vi skulle kunna testa restaurangen. Under lågsäsong har den nämligen bara öppet fr-sö. Det brukar bli bra med matbilder i våra recensioner och läsarna verkar gilla att vi visar mat om det finns restauranger, så vi kände att det kunde vara smart att stanna en n att till. Så det slutade med att vi var kvar hela fyra nätter, så länge brukar vi inte stanna. Men vi trivdes så himla bra och vi drog oss lite för att ta den där vägen tillbaka…
Här passade vi på att ta promenader också. Man kan gå ut på udden som är Värmlands sydligaste udde och står man där så är man nästan mitt i Vänern. Udden sträcker sej liksom ut i sjön och går rätt långt ut. Så dit gick vi, det var både en fin väg ut och fint när man väl kom ut på udden. Men det räckte att bara gå runt på området, det var jättefint. Så jag strövade runt med kameran i gästhamnen, på bryggorna och bara njöt.
Hade vi haft tid skulle vi tagit båten ut till Lurö, den går härifrån. Men Martin jobbar ju som vanligt igen, så det hann vi inte med. Men då finns det ju en anledning att komma tillbaka. För här är väldigt mysigt, även om vägen hit är sådär…
Och det var värt att stanna den där extra natten, för hamburgare här var en av de bästa vi smakat i år. Topp tre absolut! Dessutom gjorde den sej bra på bild, så vi är nöjda med beslutet. Men det var dax att åka vidare. Allt material var klart, alla bilder var tagna. Nu styrde vi mot Västkusten!
Vi besöker kanske 50-60 campingar och ställplatser per år. De flesta stannar vi på i två dygn för att göra ett jobb, sen åker vi därifrån och tänker inte så mycket mer på det. Men så finns det vissa platser som vi inte alls vill lämna, Gröndals Camping i Köpingsvik var ett sånt ställe.
Efter en natt på Ölands östkust var det dax att ta sej tillbaka till den västra sidan. Vi hade bokat plats på Gröndals Camping som skulle bli vår bas för att fota anläggningarna som ligger på rad mellan Köpingsvik och Borgholm. Om jag inte har helt fel så är det 5-6 campingar och ställplatser på typ 500 meter. De ligger rätt tätt alltså.
Vi checkade in, hittade vår plats och installerade oss. Två nätter på camping med bra väder innebär att man (vi) packar upp allt. Alltså fäller ut markisen, lägger fram matta och ställer stol, soffa och bord på plats. OCH pyntar med en massa lampor! Tack och lov har jag en man som precis som jag, tycker att sånt är supermysigt. Så en ljusslinga i markisen, några lösa lampor och ytterligare en slinga i vindskyddet som vi också tog fram för att testa. Mys på högsta nivå!
Vi hade fått plats direkt vid stranden. Vattenkanten var kanske 50 meter från bilen. Sanden på stranden är sån där fin vit sand, som potatismjöl nästan. Vattnet är helt klart, nästan turkosblått i vissa ljus. Ljuvligt alltså. Det är nästan medelhavskänsla här och jag fattar verkligen varför folk älskar Öland. Det gör ju jag också, men jag har ju en bakgrund på ön iom att min mamma är född här och vi haft hus på ön hela mitt liv.
Gröndals Camping är en otroligt fin och välskött anläggning som ägs av Carina och Michael. Det var Carinas föräldrar som startade campingen, som hon tog över för några år sedan. De bor även i ett hus som angränsar till området. Carina är ett energiknippe utan like, ständigt igång och alltid med ett vänligt ord till sina gäster. Så härligt par. När vi bad dem ställa upp på bild var de med på noterna direkt och kom även med egna förslag på bakgrund.
När vi fotar en camping behöver vi 4-5 bilder till reportaget, det innebär att vi skickar kanske 7-8 stycken. Då ska det vara lite varierande bilder på området, detaljer, saker som är lite extra osv. På en del campingar kan detta vara rätt svårt. Här var det enkelt. Här finns hur många platser och detaljer som helst. Hela området är lixom instagramvänligt och alla bilder blir bra. Särskilt när solen skiner såklart. Så den här gången blir det istället svårt att begränsa antalet bilder. Vilket iofs är redaktörens problem 🙂
Det är så mycket mer lättjobbat och roligt när man besöker en plats som är riktigt välskött och omhändertagen. Carina älskar verkligen sin camping och det märks i varenda detalj. Hon är stolt över det familjen åstadkommit, och med all rätt. Sånt gör mej så himla glad.
Västra sidan på Öland betyder att man får solnedgång och det fick vi definitivt. Vi hade som sagt första parkett och kunde njuta av skådespelet i flera timmar. Men det var en sån där kväll som får folk att vallfärda ner till stranden. Några satte sej direkt i sanden, andra hade med sej stolar. Många promenerade, men många badade också – i solnedgången. Det var helt magiskt!
Jag har ju sett några solnedgångar på Öland under åren och första kvällen var faktiskt en av de finaste jag sett under mina 56 år. Och då menar jag inte bara på Öland, utan i världen. Det var så otroligt vackert. Ni får bedöma själv helt enkelt.
Vad säger ni? Rätt fint va?
Vi besöker som sagt väldigt många anläggningar och åker oftast därifrån utan några som helst problem. Men ibland så skulle vi gärna stanna kvar lite till, Gröndals Camping var en sån plats. Här hade jag kunnat bo hela sommaren. Stranden är magisk, läget är toppen och ägarna så himla mysiga. Vi kommer absolut tillbaka! Och det ska bli roligt att skriva texten, bilder har vi så det räcker och blir över. Film kommer såklart också.
Vill ni bo på en riktigt fin och välskött camping med bra läge, så är detta ett tips!
Vi brukar säga att vi har drömjobbet! Att åka runt i husbil och testa campingar. Men det är ju inte riktigt hela sanningen… Vi ska ju dokumentera alltsammans och få ut en begriplig och läsvärd text också. Ibland är förutsättningarna inte heller så bra, vi kan inte göra en smack vid dåligt väder. Och vi bor i ett land med rätt varierande väder… I år har vi dessutom en ny utmaning: vi ska fota ALLA campingar och ställplatser på Öland 😛
Vi åker husbil året om och har vårt uppdrag för campingtidningen Husvagn & Camping löpande. Men jobbet kan vi bara göra under sommarhalvåret. Testa platserna kan vi såklart göra oavsett årstid – men bilder måste tas när det är fint väder och folk i rörelse. Annars lockar det ingen att åka dit och själv besöka platsen. Ser ju inte jättekul ut med bilder på tomma campingar i regn… så det har hänt att vi fått åka tillbaka både två och tre gånger innan vi lyckats ta fina bilder. Då går det rätt mycket tid till spillo, lite beroende på hur långt vi måste åka.
Just den här sommaren gör vi ett ”Öland Runt” där vi fotar alla campingar och ställplatser på ön, det är drygt 40 stycken. Två kommer att läggas ner och en kånkade häromdagen, så tre mindre… men ändå… det är rätt många att fota, så vi försökte att lägga upp det smart.
Vi började uppifrån, där vi oftast vistas och redan har bilder från flera stycken. Då kunde vi lixom bocka av det och fortsätta söderut. Så vi bodde alltså först på Neptuni Camping, där vi väntade ut regnet och pga detta inte hann fota mer än campingen strax brevid. När vi flyttade till Sonjas lite längre ner, hade vi för knappt om tid för att jobba på vägen, men när vi flyttade därifrån var vi minst sagt effektiva. Då körde vi hel Böda Kusten norrut, med Löttorps Camping, Böda Semesterby, Böda Camping, Böda Hamn och Böda Gården. Sandby Badet och Böda Sand har vi redan bilder på sedan tidigare. Vidare förbi Nabbelunds ställplats, runt udden och tillbaka neråt igen förbi Böda Hotell vid gamla stationen och den lilla ställplatsen där. Nordligaste delen var därmed avklarad. Tjoho, bara resten kvar.
Vi hade siktet inställt på Källahamn och ställplatsen där för att sova, men det var fullt – så då siktade vi på Kårehamn istället. På så sätt passerade vi Wikegårds Camping och Djupvik. Sandvik hade vi sedan tidigare. Vi har fokuserat på anläggningar med el, toa och dusch och minst 10 platser. Då faller ju en del bort. Det betyder inte att det är dåliga ställen, bara att vi inte tar bild där – de kan ändå nämnas i artikeln. Väl framme vid Kårehamn fanns det gott om platser, så vi tog en ute på piren där vi trivs som bäst.
Dagen efter fortsatte rejset, men inte riktigt i samma takt. Vi hade bokad plats på Gröndals Camping i Köpingsvik, på vägen dit stannade vi på Lundegårds för att ta bilder där. Dessa räknar vi som mellersta Öland, här finns huuuur många campingar och ställplatser som helst. Och de ligger tätt. Alltså flyttade vi in på Gröndals och utgick därifrån.
Martin tog kameran och gick på fototur till Klinta Camping, Klinta Strand, Smedjan, Köpingsviks ställplats, Gröhags Camping, och Köpingbadens Camping. Tillsammans tog vi tag i Gröndals Camping som vi dessutom skulle göra ett annat jobba på och även filma. Vi plockade fram cyklarna och tog oss vidare till Borgholm där Kapeluddens Camping och ställplatsen i hamnen (sunset) finns. Det blev en himla fin cykeltur med ett besök inne i Borgholm också.
Gröndals CampingHamnen och slottsruinenStällplatsen i Borgholms hamn (Sunset)
Halva Öland avklarat alltså, men nu skulle vi inte hinna mer den här gången. Rätt bra jobbat ändå tycker jag att ha samlat material till drygt hälften av det vi ska ha. Resten får vi göra nästa gång, när nu det blir…
Men visst har vi ett drömjobb, fast det är mer jobb än många tror. Nu ska nämligen alla de här bilderna redigeras, texten ska skrivas och bilden ska sedan passas ihop med rätt text. Sen får vi bara hoppas att redaktören också får det rätt, det vet vi först när allt publiceras. Och det kan bli nästa sommar, eller kanske tom våren 2027… så lång framförhållning har vi och då har såklart en del uppgifter även förändrats. Men men, det kan vi iaf inte göra något åt. Vi samlar bara ihop materialet och hoppas artikeln blir fin.
Ett konstigt jobb, men nån ska ju göra det och nu vet ni hur det kan gå till 🙂
Midsommar på Öland har jag firat hur många gånger som helst, men på en camping är mer lätträknat. Detta är andra gången, som jag kommer ihåg det. Och det är första gången sedan vi köpte husbil som vi firar ensamma. Det blev en väldigt lugn historia.
Dagen innan midsommar lämnade vi Byxelkrok och rullade ett par mil söderut, till Sonjas Camping. Här snackar vi anrikt och tradition. Sonja har drivit sin camping i 60 år, snacka om att veta vad man pysslar med. Hon är en ikon inom camping på Öland. En himla skön dam som vi skulle ha en hel del att göra med under dagarna vi skulle vara där. För vi var ju där på jobb, inte semester.
När vi kom dit fick vi gå runt området och välja en plats själva, det tog sin lilla stund – området är stort. Men till slut hittade vi iaf ett hörn där vi tänkte att det nog skulle vara lugnt och tyst även på midsommar. Vi checkade in och installerade oss. Midsommar stod ju för dörren, så nu åkte allt ut. Matta, lampor, markis och en massa annat som vi oftast inte tar fram om vi inte ska stå länge på en plats. Men nu tyckte vi att det passade att flytta in ordentligt.
Sen började vi utforska området, för att kunna göra ett bra jobb. Sonjas Camping är som en anläggning i flera rum, med häckar emellan. Vart man än står så står man alltså ganska skyddat både från insyn och vind. Det är inte helt vid stranden, men strandnära som det så fint heter. Det betyder att det tar kanske 5 minuter att gå och då är halva promenaden i sanden ner till vattnet. Ett helt ok avstånd alltså.
Sonjas ligger däremot en bra bit från butiker, så i receptionen finns inte bara en liten restaurang utan även ett välsorterat litet supermarket. Och strax brevid ligger dessutom en fin pool och minigolfbana. Vi hade hört talas om Sonjas pizza, så det fick bli middag i restaurangen på kvällen när vi kom. Eftersom vi skulle göra ett jobb på campingen och ha fina bilder, är ju en signaturrätt självklart. Vi bad kocken presentera rätterna så fint han kunde för att det skulle bli tidningsbilder, han lyckades sådär kan man väl säga. Något litet grönt hade kanske inte skadat. Mätta blev vi iaf och gick nöjda tillbaka till husbilen.
På fredagen sov vi länge och åt sedan frukost ute. Då vet man att sommaren är här på riktigt, när man kan sitta ute i morgonrock och äta. Vi var nästan ensamma i vårt lilla hörn, så det var så himla skönt att sitta där i förmiddagssolen. Vi passade på att fota och filma campingen när det var liv och rörelse och även senare när midsommarlekarna var i gång. Vi åt en liten sillunch och efter den gick vi ner till stranden och myste.
Sonjas Camping ligger på den östra sidan av Öland, en liten bit söder om Böda Sand. Samma strand alltså, bara lite länge ner. En av Sveriges vackraste stränder, som är flera mil lång. Sanden är som potatismjöl, så otroligt mjuk och nästan vit. Med dryga 25 grader i solen kan man väl säga att vi var på en rätt bra plats. En av de bästa enligt mej. Just precis där och då kände jag mej som jag var på exakt rätt plats på rätt tid. Och jag njöt!
Vi åt en enkel grillmiddag och satte oss sedan och jobbade lite. Nya texter skulle skrivas klara och skickas till redaktören. Vi hade såklart kunna vara lediga och bara njutit av kvällen, men det är rätt skönt att göra klart och skicka texterna. Oss gör det inget att jobba en midsommarafton, vi njöt av dagen ändå. Det var som sagt första gången på flera år som vi firade själv och det var nog rätt bra, eftersom vi då kunde göra klart lite grejer. Snart ska vi ju faktiskt på semester, på riktigt
Vi var supernöjda med vår midsommar. Vi hade både fint väder, en trivsam plats, midsommarstång, strand, god mat och härligt sällskap av varandra. Och vi hade fått fantastiska bilder av campingen och inte minst på Sonja. En otroligt härlig kvinna som har skapat en fantastisk camping. Åk dit om ni har chansen!
På lördagen packade vi in allt i bilen igen och drog vidare. Nu skulle vi ta tag ordentligt i ett annat uppdrag som vi var på ön för att göra. Om detta berättar jag i nästa inlägg.
För någon vecka sedan efterlyste vi förslag på en trevlig camping max 15 mil från Malmö. Vi fick mängder med tips och när flera förslog Ringsjöstrand i Hörby blev vi såklart nyfikna. Vi kollade upp stället och kände direkt att det passade både oss och för en artikel, så vi körde dit!
Vi har ingen jättetur alls med vädret just nu, när vi körde från Örnviken mot Skåne, började det regna redan i Småland. Och så höll det på, ibland även i form av skyfall då vi knappt såg vägen framför oss. Vi brukar inte köra mer än 1,5-2 timmar, men nu kulle vi köra i nästan 5 timmar. Det är jobbigt i så dåligt väder och det såg inte ut att bli mycket bättre…
Vi kom fram och ställde oss på plats. Vi hade fått en fin plats, precis vid stranden och restaurangen ”Tre Vågor”. Skitvädret fortsatte, men nåt måste vi ju göra. Så vi bestämde oss för att testa restaurangen, den är iaf inomhus och inte väderberoende. Efter ett snack med personalen, beställde vi in deras signaturrätter. Jag tog en Tre Vågors pizza och Martin en Hörby Hamburgare. Vi blev mycket nöjda med våra val och fick dessutom riktigt fina bilder.
Jag vet inte hur det är med er och vad ni väljer när ni äter ute. Jag tar helst en köttbit med pommes och bea, medan Martin gärna äter en schysst burgare. Men när vi ska ta bilder till tidningen, ska det se gott ut och frestande ut. En köttbit med bea kan bli bra på bild, men oftast inte faktiskt… en burgare däremot blir nästan alltid bra. Alltså blir det mest det när vi fotar till jobb. Så det är väl tur att Martin ändå oftast väljer det. Jag å andra sidan äter inte pizza jätteofta, men den här var både god och blev bra på bild.
Det sprack upp lite senare på kvällen, men vi kände rätt snabbt att en dag inte skulle räcka för att få våra bilder – så vi bokade på en natt till. När vi vaknade på tisdagen var det iaf uppehåll och folk började krypa ur sina husvagnar och husbilar. Under dagen fick vi en del bilder som skulle funka och på kvällen fick vi några till. Nu hade vi ett hyfsat material, men var inte helt nöjda. Det blev vi precis innan vi skulle åka, då sprack himlen upp helt och vi kunde komplettera med det vi behövde. Tack o lov! Vi har inte tid att åka tillbaka och vill inte lämna ifrån oss en artikel vi inte är helt nöjda med.
Ringsjöstrand är en fantastisk liten camping. De ligger precis vid vattnet och har en egen liten strand, men längre bort finns en större strand som är perfekt för den dagliga promenaden. Jag vet inte hur många platser det är här, men kanske 200? Samt stugor och ett litet hotell. Allt är otroligt välskött och trivsamt. Jag fattar varför vi fick tipset och att folk verkligen trivs här. Det gjorde vi med!
Det blev alltså två nätter här, men jag hade gärna stannat längre. Så humla mysigt, med fina omgivningar och trevlig personal. Vi kommer gärna tillbaka och då bara för att vara 🙂
Efter tio dagar hemma var det dax att packa husbilen igen. Vi skulle egentligen åka redan i torsdagseftermiddag, men vädret stoppade oss. Det är inte lätt att ha ett väderberoende jobb, två jobb blev paj på grund av regn – men sen ljusnade det på flera sätt.
Vi var tvungna att göra paus i vår förra tur pga den där dagen på Grönan och en mässa som Martin ville vara med på. När detta var avklarat ville vi komma iväg så fort som möjligt, men fick alltså skjuta på avresan lite pga regn. Vi hade tänkt sova på Skansholmen mellan torsdag och fredag, fota campingen och sedan köra förbi Trosa Havsbad och även fota den campingen lite snabbt innan vi körde vidare mot helgens mål. Men så blev det inte…
Regnet vräkte ner på torsdagen, så vi bidade vår tid i hemmahuset, gick upp hyfsat tidigt på fredagen, packade och drog iväg. Regnet hotade fortfarande, så Skansholmen fick skjutas på framtiden – men vi chansade på att ta vägen förbi Trosa. Det blev sådär… vädret funkade, men det var för lite liv och rörelse på området för att bli fina bilder. Vi gjorde ett försök, men bilderna kommer nog inte att funka.
Lite besvikna körde vi vidare mot helgens mål: Örnvikens Glampig mellan Söderköping och Valdemarsvik. Här var vi iaf lovade sol, så nu kunde vi iaf vara rätt säkra på att få jobbet gjort. 1 av 3… känns ju sådär… men så är det för oss. Vi är beroende av fint väder och folk på plats, annars funkar det inte.
Väl framme installerade vi oss, tog en sväng runt området och satte oss för att jobba. Vi sitter ofta och jobbar framför något mindre avancerat tv-program. Robinson, Gifta vid första ögonkast eller annan skval-tv är jättebra att jobba till. Martin redigerar filmer och bilder, medan jag skriver. Tidningen ska ha två texter av oss i varje nummer. Reportagen gör vi året om, men bilderna måste vi ta under sommaren. Vi skriver de flesta texterna mellan april och oktober. Det är därför vi åker runt så mycket just nu.
Örnviken är ett himla mysigt ställe. Där finns både glamping, camping och ställplats. Man kan alltså bo både i husvagn och husbil, men även glampingtält, trädtält, glampingflottar på vattnet och snart även i en iglo. Här finns roliga skyltar, härliga miljöer och mysiga platser – alla bilder blir fantastiska i såna miljöer – bara ljuset är rätt. Vädret var inte toppen en del av tiden, men tillräckligt för att vi skulle få våra bilder. Så den texten kan jag börja med nästan direkt, ska bara skriva klart det jag håller på med först.
Örnviken är en härlig plats med urmysiga ”ägare”. Tommie och Jessica äger egentligen inte stället, men driver det med stort hjärta och engagemang. Deras senaste nyhet är en drejstuga, där man under två timmar får lära sej grunden i drejning. Så himla kul! Perfekt för möhippor och liknande. Nångång vill jag testa, skulle inte ni också vilja det?
Just nu byggs det en iglo i skogen, med utsikt över campingen och vattnet. Den ska bli klar i sommar, så i höst kanske vi testar att bo i den. Men här finns ju andra häftiga alternativ, som de där trädtälten. Ett tält som är uppspänt mellan tre träd, hur häftigt lixom! Eller glampingflottarna på vattnet. Det är himla svårt att välja när det finns så många roliga alternativ. Så vi får väl fundera på saken. För tillbaka kommer vi definitivt!
Här är film från Örnvikens Glamping:
Om ni gillar campingliv så får ni gärna följa oss på både instagram, Facebook och Youtube. Vi heter ”Jikitas på äventyr” överallt 🙂
På årets husbilsträff i Unda avslöjade vi platsen för nästa års träff. I Kristihimmel 2027 ses vi på First Camp Vadstena! Vi var där för några år sedan, men det har förändrats lite sedan dess. Så vi åkte dit igen för att kolla läget lite och prata detaljer med campingchefen. Det blev en himla rolig helg med total utklassning i sifferkubb… 😛
Vi åkte vidare den korta biten till campingen i Vadstena och fick platser allra längst bort på området. Känner ni inte till hur där ser ut, så kan jag berätta att det är den längsta camping vi någonsin sett. Den är drygt en kilometer lång faktiskt, det tar nästan 10 minuter bara att gå till infarten/receptionen från platserna där vi stod.
Men campingen ligger väldigt bra, precis vid vattnet och med gångavstånd till centrum. Och Vadstena är ju en så otroligt fin liten stad, med det vackra slottet, klostret och de små gränderna. Det spelar ingen roll att man varit här förut, man kan alltid komma tillbaka. Gång efter gång. Den här gången blev det dock inget besök inne i stan, vi stannade på campingen eftersom det var det vi var där för. Både för att reka inför träffen och för att samla material till tidningen.
Våra kompisar skulle bara vara där en natt medan vi stannade två nätter. På lördagen myste vi mest i solen och tog en promenad runt området. Campingchefen var inte på plats, så vi fick träffa honom ensamma på måndagen. Vi körde igång ett parti sifferkubb och när vi var precis färdiga med första spelet fick vi besöka av fler husbilskompisar. Kicki och Leif bor i Vadstena och tittade förbi en stund. De hoppade in i matchen och vi fick några riktigt roliga spel. Dock blev vi totalt utklassade av Helene som sopade banan med oss.
Vi fick en himla mysig kväll med skratt och trevliga samtal. En sån där kväll när man kan sitta ute länge och bjuds på en härlig solnedgång. Vadstena är en bra plats för just solnedgångar över vattnet. Så det blev som alltid ett helt gäng bilder. Fattar ni hur många solnedgångar jag har i mitt bildarkiv i mobilen 😛
På söndagen tog vi det också rätt lugnt och passade på att planera det sista inför vår kryssning i sommar med Krister och Helene. Det är ju lite som ska roddas med vad gäller hotell och transporter mm. Nu tror jag att det mesta ska vara klart, bara att räkna ner dagarna till avfärd. 18 juli börjar äventyret!
När vi blev ensamma tog vi fram datorerna och satte oss för att jobba. Martin redigerade bilder och ett par filmer, medan jag skrev texter. Två nya texter med tillhörande bilder skickades till redaktören. Så himla skönt, vi är alltid lika nöjda när vi skickat iväg ett jobb. Nu är det bara att fortsätta med nästa. Att som frilans ha ett stadigt uppdrag är en otrolig förmån och något vi definitivt inte tar för givet och tacksamma för. I veckan fick vi ett stort jobb som vi kommer att sysselsätta oss med totalt under några veckor i sommar. Ska berätta mer om det senare.
På måndagen jobbade Martin på som vanligt halva dagen, sen träffade vi Fredrik som chefar på Campingen. Vi gick runt på området, planerade hur vi bäst ska få plats, hur bokningen ska göras osv. Nu har vi nog koll på det mesta. Festplatsen mellan servicehus 1 och 2 kommer att vara träffens centrala punkt och huvudområde. De flesta kommer att få plats mellan servicehus 1 och 3. Iaf om det kommer runt 200 ekipage, som det brukar, blir det fler får även området längre bort utnyttjas.
Bokningen kommer att starta i höst, oktober typ… och då blir det med en kod som används vid betalning. 200 kr natten, inkl el, och priset gäller hela veckan. Allt för att man ska kunna stanna lite längre och upptäcka allt som Vadstena har att bjuda på. Så nu är ramarna på plats, bara detaljerna kvar och önskan om fint väder.
Å med detta klart lämnade även vi campingen för att köra sista biten hemåt. Men den blev med ett litet extra gott stopp… det får ni läsa mer om i ett annat inlägg.
När vi var på Öland i Valborg bodde vi på Böda Semesterby. Campingen som haft en himla massa namn och definitivt inte bästa ryktet, men nu känns det som saker bara kan gå åt rätt håll. Här finns massor med potential och numera härliga arrendatorer. Detta var vi såklart tvungna att kolla in!
De här fyra veckorna på rull har i stora drag innehållit två specifika saker; en husbilsträff och samlandet av material till campingtidningen. Det började redan på vägen till Öland då vi besökte Timmernabbens ställplats, den texten är redan skickad och filmen hittar ni HÄR.
Efter en natt på Arontorp där vi mötte upp våra vänner Helene och Krister (Berggrens Bilbo) åkte vi vidare norr ut och checkade in på Böda Semesterby. Kommer man söder ifrån så kommer först Böda Camping och Böda Hamn, sedan Böda Semesterby – innan Böda Gården och Böda Sand. Samma strand alltså, bara på olika delar av den.
Böda Semesterby
Böda Semesterby har haft otroligt dåligt rykte. Det har inte haft så mycket med anläggningen att göra, utan med ledningen och skötseln av campingen. Det har stått spaltmeter om detta i tidningen, så detta är ingen hemlighet. Nu tog nya arrendatorer över i höstas och lockade med ett bra erbjudande, som vi hoppade på. Vi bestämde att vi skulle fira första maj-helgen här och lyckades pricka in bästa vädret.
Vi checkade in och rullade på plats. Platskartan var lite otydlig och platserna vi valt var väl inte toppen. Men det löste sej enkelt med ett telefonsamtal och vi blev kanonnöjda med våra platser alldeles nära stranden. Campingen har inte fått bästa delen av stranden och vattnet är väldigt lågt i år, men går man bara en liten bit norrut är det jättefint. Böda-sidan bjuder tyvärr inte på några solnedgångar. Vill man har det får man åka till västsidan.
Böda Semesterby är en ganska liten och familjär camping. De nya arrendatorerna har gjort massor under vintern, men det finns en hel del kvar att göra och de har också en massa idéer om grejer de vill tillföra. Det är lite av en naturcamping där platserna lixom passas in i naturen på ett naturligt sätt. Det finns små dungar, nästan som små privata rum där man står fint nästan helt för sej själv.
Vi valde platser längst nere vid stranden, med bara en sanddyn mellan oss, vattnet och den milslånga stranden. Vi tog en promenad upp till Böda Sand för att ta en glass, det tog oss ungefär 45 minuter. Tänk att vi kunde gå barfota, i bara shorts och t-shirt – den andra maj! Uuuunderbart!
Vi hade en riktigt härlig helg här. Tyvärr var det för lite folk och ekipage för att få bra bilder, så vi får komma tillbaka i sommar. Det gör ingenting alls. Vi gillar hur campingen blivit och ser fram emot att se den utvecklas. Blir spännande att komma tillbaka nästa år och se vad som hänt.
Här kan ni se film från vårt besök:
Böda Hamns Ställplats
På söndagen åkte Berggrens hem, medan vi fortsatte fyra minuter bort – mot Böda Hamns Ställplats. Vi föredrar ju ställplatser framför campingar och gärna gästhamnar. I Böda Hamn trivdes vi väldigt bra. Här kunde jag dessutom tvätta och tömma korgen på smutskläder. Vi hade inte varit ute så länge, men finns där en tvättmaskin så passar man på. Man vet inte när chansen kommer nästa gång.
Här fick vi himla bra bilder och behöver inte komma tillbaka pga jobb – men jag återkommer gärna bara för att njuta av den fina miljön. Och vi måste ju testa restaurangen, den var stängd vid vårt besök.
Här kan ni se film från Böda Hamns Ställplats:
Å som jag älskar Öland. Här finns hela min barndom. Jag känner delar av ön som min egen bakficka. Jag behöver minst en vecka på ön varje år, men vill gärna ha mer. I år blir det ganska mycket mer. Vi har nämligen fått ett stort jobb vi ska göra om Öland alla campingar och ställplatser. 42 anläggningar ska besökas… vete sjutton hur det ska gå… men men, det löser sej 😛
Vi har åkt mycket i Skåne under de senaste åren och besökt rätt många ställen på vägen. Österlen är ju känt för sin spännande natur och alla sevärdheter, men det finns ju så många andra spännande områden och platser. Här kommer 13 tips på ställen som vi har besökt och gillar. Hoppas det kan hjälpa er när ni ska åka runt 🙂
Vårt jobb är ju att testa campingar och ställplatser, för en campingtidning. Världens bästa jobb tycker vi såklart. Det innebär att vi måste röra oss över hela landet och besöka så många ställen vi kan under sommarhalvåret. Då Öland är en stor favorit och vi ibland har jobb i både Skåne och Halland, blir det att vi ofta åker från öst- till västkusten. Då tar vi gärna kustvägen genom Skåne. Vi har måååånga platser kvar att besöka, men här är ändå en del.
Tänk er att vi åker från Kalmar och kör medsols mot Höganäs.
Lilla Vinslöv ligger inte riktigt mitt i Skåne, men nästan. I närheten av Hässleholm och ca 4 mil från Hörby. Här finns en liten trivsam camping med härlig ägare och fina promenadstråk. Eftersom det är en camping finns såklart alla faciliteter som tömning, påfyllning, kök och sånt. Men det finns även en liten kryddträdgård där man får ta det man behöver.
Här trivdes vi väldigt bra. Bara 30 platser, så man får ringa och kolla läget om man ska dit.
Kör man ner mot Skånes östra kust och siktar mot Stenshuvuds Nationalpark, hittar man snart Kiviks Familjecamping. En lugn camping med butik, minigolf och grillplatser.
Det är inte bara nära till Stenshuvud utan även Kiviks musteri såklart, samt en mängd andra sevärdheter. Vi har här i april 2022, så det har säkert hänt en del sedan dess – men då var allt fräscht och fint.
Här finns såklart både kök, tömning för toa och gråvatten och allt annat en campare kan behöva.
Kommer man öster ifrån så ser man en jättestor varmkorv på vänster sida, i höjd med Löderupp. Korven är kännetecknet för Solans Mack och Ställplats. Ett otroligt charmigt ställe på Österlen, med en himla trevlig ägare.
Ställplatsen ligger kanske 500 meter från en jättefin sandstrand och trevlig restaurang. Men även ställplatsen har mat, här finns bla pizza och kanongoda hamburgare. En bekväm plats att stanna på längs vägen, där det finns både tömning av både gråvatten och toa – samt tvättmöjligheter. Dock inget kök.
Kåseberga Ställplats som ligger också längs vägen, en bit bortom Solans Mack, precis nedanför Ale Stenar. Det tar kanske 10 minuter att gå upp till stenarna och är ungefär lika långt att gå ner till hamnen. Ett tips är att gå upp till Ales Stenar vid solnedgången, det är magiskt!
Ställplatsen är en gammal fotbollsplan, servicehuset är ett omklädningsrum. Här är rätt enkelt, men ändå trivsamt. Jag tror det är 24 platser med el som inte går att förboka – men det är alltså rätt stort. Här finns allt man behöver, såsom tömning, toa och dusch. Samt boule- och tennisbana, och en sån där dygnetruntöppet-butik som man använder bank-id för att handla i.
Här kan ni se vår film från Kåseberga Ställplats, som det såg ut 2022:
Fortsätter man längs kusten kommer man snart till Beddinge strand och Trelleborg. Å där finns även Trelleborg Strand Camping. Här står man ett stenkast från den långa bryggan och sandstranden. Inte så stort, men väldigt trivsamt. Det finns en särskilt del med husbilsplatser. Här trivdes jag verkligen!
Det är ju en camping, så allt finns och är fräscht och fint. Stora kök med matplatser men även en restaurang vid stranden. Vi var här i april -22 och då renoverades det och fixades lite överallt och är säkert jättefint nu.
Ytterligare en bit bort ligger Falsterbo Restort, som drivs av samma ägare som Trelleborgs Camping. Medan Trelleborgs Camping känns lite mer familjärt, känns Falsterbo Restort som värsta lyxstället!
Receptionen har en butik och en stor härlig takterrass, minigolf och en massa annat. Man ser inte stranden, men en lång härlig strand finns bara fem minuter bort.
Här finns 22 husbilsplatser närmast stranden och det kan ju låta härligt – tyvärr var det väldigt mycket träd och buskar och begränsat med sol där. Det var också ganska nära tömningen av gråvatten och toa som man måste passera varje gång man skulle till stranden. Ingen fara egentligen, då det var rent och fräscht – men kanske något man ändå vill känna till.
Vi gillade det, perfekt när man skulle cykla runt och upptäcka Falsterbo och Skanör. Lagom cykelavstånd till allt.
Här har vi en jättestor camping med utsikt över Öresundsbron, så fina solnedgångar!
När vi var här 2022 byggdes campingen om, så nu är den säkert jättefin. Där vi stod var det ett jäkla liv från tidig morgon till kväll, pga grävmaskiner – så vi fick byta från campingtomt på gräs till husbilsplats på asfalt. En stor plats med bekvämt avstånd till lokalbussen. Mysigare på gräs, men detta var helt ok.
Vi gillade campingen som ligger med lagom cykelavstånd till Malmö Centrum. Då cyklar man dessutom förbi Limhamn där man kan stanna för en glass. Här finns såklart allt man behöver, det är ju en camping.
Här har vi inte bott, men cyklat förbi och kollat läget. I april var det inte många tillgängliga platser (12 på vintern), det är nämligen en båtklubb där platserna är upptagna av båtar tills båtsäsongen börjar.
Men det finns hela 50 platser när båtarna är i vattnet och då skulle jag tro att det är väldigt mysigt här. Här kommer vi absolut att stanna nästa gång (kanske i år). Vi gillar ju hamnar 🙂
Här finns både toa, dusch, tömning, påfyllning och grillplatser. Och denna går att boka har jag för mej.
Så himla mysigt ställe, trots att det är jätte, jättestort. Här finns en stor hamn, mitt i ett industriområde med nästan 100 ställplatser och en massa små Attefalls-hus. Samt tre restauranger som tydligen är himla bra. Man står precis vid vattnet och bjuds på fantastiska solnedgångar.
Ställplatsen ligger väldigt bra, det tar ca 10 min att cykla in till Landskrona och man kan ta båten till Ven. Här finns både tömning och påfyllning. Det går inte att boka, men på hemsidan ser man om det finns platser kvar.
När vi besökte Parapetern i maj 2022 blev det en av våra favoriter, men nu skulle vi aldrig stå där. Det var rätt trångt och oorganiserat då, men nu är det ju helt galet.
Man trycker in ekipagen, så pass att vissa inte kan komma ut om inte någon annan flyttar sej först. Så var det iaf när vi var där och tittade sommaren 2025. Jag vet inte hur många platser som finns där, kanske är det ett 20-tal – men dubbelt så många står där.
Det är dock ett perfekt ställe att stå när man ska upptäcka Helsingborg. Det är verkligen nära till allt. Dessutom ser man över till Danmark och när solen skiner känns det som man är utomlands.
Här finns tvättmöjligheter och ett fräscht servicehus med toa och dusch.
Här är filmen från Ställplatsen i Norra Hamnen, från 2022.
Bryggeriet – Oxhallen
Numera står vi istället vid Bryggeriet – Oxhallen, som ligger en liten bit från Knutpunkten. Och med bekvämt avstånd till båtarna som går mellan Helsingborg och Helsingör. Det tar kanske 10-15 minuter att gå in till centrum och Kärnan.
Här står man inte särskilt mysigt, men det är funktionellt och tryggt eftersom området är inhägnat. Det är fem platser har jag för mej och de går att förboka, så det är ju ändå bra.
Här finns typ ingenting. I bästa fall är toan öppen, så man kan använda den. Där finns faktiskt en restaurang, som vi inte lyckats testa än. Inget ställe för en semester, men för ett kortare stopp. Perfekt om man tex ska ”tura” eller gå på teater.
Här är film från Oxhallen:
Bananpannkakan
I Höganäs ligger den roliga och lite galna ställplatsen Bananpannkakan. Här styr Micke med säker hand, med Birgitta som sin högra hand. Här finns också en massa höns, skrotgrejer, plaja del bananaz och dammen med guldfiskar. I grillkåtan tänds grillen för gemensam middag kl 18 varje kväll, denna intas vid bordet som är en gammal flygplansvingen. Senare på kvälen brukar byns ”sheriff” komma ridande. Det är så supergalet och supercharmigt att man bara smäller av.
Här är 35-årsgräns, vilket kan störa en och annan – men det finns mängder med ställen runt om som är mer familjevänliga. Här får inte barn vara pga att det är en gammal skrot och fortfarande finns en del mindre barnvänliga föremål kvar. Och dammen är inte heller inhägnad.
Nästan på gränsen till Halland och i närheten av Örkelljunga ligger Persköp. En liten och väldigt populär ställplats som ligger som i en liten skogsglänta vid vattnet. Det går inte att boka och är nästan alltid fullt. Man checkar in via en tavla på väggen, där man ser vilka platser som finns lediga.
44 väl tilltagna platser med EL 10A alla med varierande natur. De flesta med utsikt över sjön. Här finns både tömning och fyllning. Dessutom en liten glasskiosk med självbetjäning.
Här kan ni se film från Persköp:
Vi gillar Skåne!
Skåne har så otroligt många fina platser, vi gillar verkligen att åka runt där. Det finns massor att se och göra och många fina ställen att bo på. Vi har sett mycket och bott på många, men har minst lika mycket kvar.
Jag har valt att inte lägga ut några priser, eftersom de ändå ändras nästan varenda år. Hälften av filmerna är från 2022, det har förmodligen hänt en del sedan dess. Vi ska uppdatera de vi kan nästa gång vi är i närheten. I år ska vi försöka bo på Cirkus i Malmö, som ska vara något extra. Ge oss gärna tips om fler roliga, mysiga eller extra fina campingar och ställplatser. Även utanför Skåne 🙂
Ni får gärna följa våra resor på vår youtube-kanal ”Jikitas på äventyr”. Där finns mer än 200 campingar och ställplatser filmade. I hela Sverige, från norr till söder. Titta gärna där om ni är på väg någonstans. Fler blir det!
Vi kanske inte är jättemånga som vintercampar, men blir allt fler. Martin och jag uppmanar gärna nya husbilsägare att iaf ge det en chans. Tycker man inte om det, så har man iaf testat. För oss som avskyr vintern är det ett sätt att överleva en avskyvärd årstid.
Det var osäkert in i det sista om vi skulle komma iväg den här helgen. Det mesta hängde framför allt på vädret. Skulle det bli mycket snö så skulle vi vara tvungna att stanna hemma och skyffla snö. Men vädret stabiliserade sej, så vi kunde dra iväg. Nu får vi se hur det ser ut när vi kommer hem…
På torsdagskvällen bevakade vi premiären på Cirkus och kom inte i säng förrän vid 2 på natten. Därför hade vi ställt klockan på 7.30, för att komma iväg hyfsat. Dessutom ville vi komma fram innan skidskyttet skulle börja. Det var lite pyssel innan vi kom iväg, vatten och gasol skulle fyllas på. Vi skulle handla och lite annat nödvändigt. Men vid 12 var vi framme vid målet och hade snart installerat oss.
Tanken var att tillbringa helgen på Westerqwarn, mellan Eskilstuna och Västerås. Och sedan ta ett par dagar i Västerås, men så blev det inte. Vi kom till Westerqwarn, och stannade där. Husbilskompisarna Helene och Krister dök upp vi 18-tiden, sen startade en helg med OS, snö, mello, pizza och jobb.
Ställplatsen har 11 öppna platser under vintern och mellan lördag och söndag var det faktiskt 9 bilar där. Himla kul tycker jag. En fördel med vintercamping är just att det aldrig är fullt när man kommer fram. Nackdelen är att servicehus ofta är stängda, men Westerqwarn har allt öppet. På helgerna har man dessutom pizzabuffé, den åt vi såklart. Pizzan här är riktigt bra!
På lördagen var det grått och trist, då blev det mest OS och mello. Söndagen däremot var solig, men kall. Vi passade på att ta bilder, men var bara ute korta stunder pga kylan. Där fanns en liten chans till norrsken, enligt appen, men vi såg inget. Däremot njöt vi av all belysning som lyste upp ställplatsen. Det är lampor överallt. Så stämningsfullt och fint!
När kompisarna åkte hem på söndagen, skulle vi alltså åka vidare. Men vi orkade inte, utan bokade på två nätter till. Snart var vi ensamma på plats med alla faciliteter för oss själva, inte ens personalen var där. Men på måndagen fick vi sällskap av min bok- och husbilskompis Maria och hennes fina rottweiler Moxie. Medan vi satt och jobbade gled hon in brevid oss, så himla roligt.
Eftersom allt var öppet, även tvättstugan, passade jag på att tvätta lakan och bädda rent. Det finns inte mycket som slår att lägga sej i en renbäddad säng. Det är ju helt ljuvligt. I husbilen är det extra mysigt. Skönt att ha gjort, för det är lite meckigt. Annars är det mesta rätt enkelt i husbilen. Det tar typ 3,5 minut att storstäda, det är lagom tycker jag.
Visst är husbilslivet lite bökigare på vintern, särskilt med alla tjocka ytterkläder och stora vinterskor. Detta förvarar vi i duschen, den passar bättre som förvaring på vintern. När vi är hemma har vi bilen ”på el” som det heter när man har elkabeln i. Det innebär såklart att vår elräkning blir lite högre, men det är det värt att slippa riskera att vattnet i bilen fryser. För sånt kan bli riktigt dyrt.
Vår första vinter, ställde vi av husbilen, satte på honom ”pyjamas”, tömde vattnet efter konstens alla regler och drog ur sladden. Sen led vi i fem lång månader innan vi fick åka iväg igen. Hösten efter köpte vinterdäck och har sedan dess åkt året om. Vi testade och gillade det, fast vi avskyr vintern. Å det är därför vi uppmanar alla att iaf prova. Det värsta som kan hända är ju bara att man inte tycker om det…
Visst är det lite meckigt med vintergardiner, att vaddera tackluckorna och att fylla gasolflaskorna titt som tätt. Det går mycket gasol när det är kallt. Men det är värt allt det där pysslet. För när man väl kommer på plats så är myset på plats direkt.
Några ljusslingor och myslampor så är myset totalt. Då gör det inte så mycket att snön vräker ner utanför eller att minusgraderna är många. För inne är det varmt och skönt. Love it!
Vår sista natt när vi var ute med husbilen runt lucia, var på First Camp City Stockholm. Då var vi där lite för att reka. Nu är vi tillbaka, för en miniträff och några dagars mellandagsmys tillsammans med andra husbilskompisar.
Vi har som jag tidigare berättat ganska dåligt med traditioner runt jul. Å när vi pratat med andra husbilskompisar, har vi förstått att vi är fler. Några mår även dåligt av att sitta ensamma, särskilt när sociala medier översvämmas av mysiga bilder. Så vi slängde ut en fråga i sociala medier om det var någon som kanske hade lust att ses. Och det var det!
För någon vecka sedan åkte vi alltså till First Camp vid Flatenbadet för att prata lite med personalen och kolla läget. Vi var bara där över natten, jobbade under förmiddagen och tog lite bilder. Idag (juldagen) åker vi tillbaka och som vi har förstått det så får vi sällskap. Men vi vet inte riktigt när 😛
Vi kommer att stå här tom söndag. Så om ni har husbil och vill komma iväg lite, är ni välkomna hit. Har ni ställt av husbilen för vintern, men ändå vill komma med vanlig bil och bara säga hej, så är ni också välkomna.
Vi står på ställplatsen på höger sida, strax innan campingen. Det är dropp-in, så det är bara att komma. Vill ni bara hälsa på över dagen, får ni komma och knacka på så släpper vi in er. Vår filosofi är ju att ingen ska behöva sitta ofrivilligt ensam. Så det är bara att komma. Vi har inga planer eller aktiviteter, det får bli som det blir.
Vi har lixom inga problem att aktivera oss. Vi myser i husbilen, eller utanför om någon har med sej eldtunna. Bilen en julpyntad och vi har en massa böcker med oss. Våra kompisar Berggren kommer såklart, och då blir det aldrig tråkigt. Tror att deras bil är mer julpyntad än vår, men vi får se!
Det enda vi vet är att vi iaf blir fyra ekipage och att det blir tre hundar. Me like!
Jag har ju halva mitt hjärta på Öland. Det är där jag har halva min släkt och till stor del är uppväxt. Att inte vara där iaf något under sommaren är jättekonstigt, därför skulle vi kompensera med att åka i början på hösten – men det blev ju inte som vi tänkt.
Planen var att åka till Öland i slutet av augusti och åka runt ett par veckor innan husbilsmässan på Elmia i början av september. Men nu behövde Martin vara hemma och jobba från kontoret i stan några dagar, så möjligheten försvann lite. Martins chefer är så himla bra och låter honom jobba mest var han vill, så när de någon enstaka gång behöver ha honom på kontoret vill inte vi krångla till det. Men detta trasslade till det lite för våra egna planer.
Någon dryg vecka senare än tänkt åkte vi iaf iväg. Vi kör sällan mer än 2 timmar, nu brakade vi iväg alla 50 mil på en gång. Vi ville bara komma fram. Så vi körde över bron i solnedgången och drog åt handbromsen på First Camp Ekerum som var vårt första stopp för den här resan. Det var mörkt när vi väl stod på plats, så inte förrän dagen därpå kunde vi se vart vi hamnat.
På morgonen var det så otroligt skönt att titta ut och se sandstranden och havet strax utanför bilen. Vi tog ut utemöblerna och åt frukost ute. Jag gick ner till vattnet bara för att känna på och det var faktiskt varmt. Tyckte tom jag som inte ens badar, inte för att jag skulle vara någon badkruka – utan för att jag helt enkelt inte tycker om att bada.
Martin satt i några möten, men var färdig rätt tidigt. Då tog vi en promenad och satt sedan och njöt i solen. Vädret var fantastiskt och campingen i stort sett tom. Det var tyst och alldeles ljuvligt. Sensommaren och början på hösten är så otroligt skön på Öland, kanske bästa tiden på året faktiskt. Fast våren är också väldigt fin såklart.
Vi stannade två nätter i Ekerum. Jobbade med våra sociala medier och förberedde föredraget vi ska hålla på Elmiamässan. Och gjorde en film om campingen såklart, den kommer inom kort. Eller… kanske inte inom jättekort… vi ligger rätt många filmer efter…
På lördagen var det Bondemarknad i Borgholm, så det var vi ju tvungna att kolla in. Jag har inte riktigt koll på var man kan parkera en husbil på 7,5 meter, men det löste sej väldigt bra när vi kunde köra in hos kompisar som bor mitt i Borgholm. De bor dessutom nära ett postombud, så vi passade på att skicka lite iväg några kokböcker innan vi gick ner på ”stan”. Borgholm är så otroligt mysigt. Det är en sommarstad, men faktiskt lika mysigt under lågsäsong.
Vi tittade på loppisen som dukats upp, gick runt på marknaden och åt lunch på en av de många restaurangerna som fortfarande har öppet. Det blev några himla mysiga timmar innan vi gick tillbaka och hämtade bilen.
Nu var målet vår favoritplats i Byxelkroks Gästhamn. Här står vi gärna och iaf en gång om året, men oftast blir det fler. Med utsikt över vattnet och nästan varje kväll med fantastiska solnedgångar så blir det nästan som ett behov att åka hit. Och vi blev inte besvikna. Vår enda kväll här i år, gav utdelning. Vi fick vår solnedgång och somnade mer än nöjda.
För tredje morgonen i rad kunde vi äta frukost ute i solen. Vi tog god tid på oss och fördrev hela förmiddagen med att läsa, innan vi packade ihop oss och åkte vidare. Eftersom vädret var så fint bestämde vi oss för att besöka stranden där jag var mest som barn och helst åker till även som vuxen. Vi hann dock inte mer än parkera förrän solen gick i moln, surt. Men vi gick ner på stranden ändå och tog lite bilder. Och när vi åkte därifrån började solen skina igen. Så himla konstigt. Synd på bilderna som skulle varit så fina med mer sol.
Färden gick vidare till vännerna Sarah och Gillis på Arontorp. De har en så himla fin ställplats nedanför sin restaurang och bästa kroppkakorna på ön. Så här stannar vi gärna. Antingen blir det när vi åker till ön som bekvämt stopp efter en lång resa, eller innan vi lämnar ön. Vi ställde oss på plats och myste lite i solen innan vi gick upp för att äta middag. Och sen blev det faktiskt kroppkakor igen till lunch dagen därpå. Va sjutton! Det gäller att passa på när man kan 🙂
Även här bjöds vi på en fin solnedgång. Det blev alltså tre fina solnedgångar av fyra möjliga, första kvällen var sådär… Vi är beroende av de där solnedgångarna och det är därför vi väljer att mest åka på den västra sidan av Öland. Nu blev det nästan full pott och vi var mer än nöjda med vårt korta besök på ön.
På fyra dagar hinner man inte särskilt mycket, men det är bättre än inget. Vi har fått andas ölandsluft, haft fantastiskt väder, myst under vackra kvällshimlar och tagit härliga promenader. Vi har utnyttjat tiden väl tycker jag nog. Men jag hoppas att vi kan komma tillbaka för ett par veckor i vår eller nästa höst och åka runt i lite lugnare tempo. Det finns så mycket som jag vill skriva om på ön, vi ska bara hinna samla materialet…
Nu har vi lämnat Öland för i år antar jag, men man vet aldrig.
