Allt kan hända på våra husbilsträffar. Det visade vi definitivt i år, när det blev dubbelbröllop vid fredagens långbord. Så många tappade hakor 🙂
I sommar firar vi 10 år som gifta. Och sedan i november har jag kämpat med min vikt och haft som mål att trivas i en klänning ”en särskild dag”. Den dagen var i fredags. Då förnyade vi nämligen våra äktenskapslöften inför 300 personer på husbilsträffen.
När vi besökte Unda Camping i somras och fira vår bröllopsdag där, började en tanke att gro. Särskilt när våra vänner Caroline och Leffe Grimewalker gifte sej för femte gången med varandra. Deras argument är: Varför inte?
Vi tänker att det både är en fin grej och en anledning till att fira. Så vi klurade lite och bestämde oss för att förnya våra löften på husbilsträffen och Knut (campingägaren) var helt med på noterna. Så frågade vi våra kompisar och medarrangörer om de ville hänga på. Vi var rätt säkra på att de inte skulle göra det, men snart kom svaret: Vi kör!
Sedan dess har vi planerat. Först berättade vi för våra familjer som bestämde sej för att vara med. Allt var ju superhemligt, så inköp av kläder och annat har skett i det dolda. Det har faktiskt varit lite knepigt, men det gick. Ingen har misstänkt något.
Grejen på våra träffar är vårt långbord. Detta blir längre och längre för varje år, i år var där hela 272 personer som åt middag tillsammans. Kruxet är att vi sänder live på Youtube från långbordet, hur skulle vi lösa det? Vi skulle ju sitta med så länge det gick, men sedan snabbt klä om och komma ut igen när Knut ropade på oss. Någon behövde alltså ta över sändningen och sedan följa Knut och oss med kameran. Detta löste vi genom att lämna över allt till ett par andra med egna YouTube-kanaler.
Så när vi fick ett tecken av Knut gick vi iväg, bytte om lite snabbt och väntade. Och väntade. Det blev trassel med ljudet, så allt fick avbrytas en liten stund. Där stod vi i vår husbil och gömde oss. Men så fick de fart på tekniken och vi kunde komma ut. Ombytta, fixade och väldigt glada. Yngste sonens sambo hade fixat mitt hår och smink innan, konstigt att ingen frågade varför…
Det var så roligt att se alla förvånade miner och tappade hakor medan vi gick mot Knut. Han pratade lite innan vi kom ut, hälsa välkommen och berättade lite om sej själv och campingen – och lämnade sedan över mikrofonen till oss. Martin började med att prata om våra år tillsammans och lite vad som hänt och hans känslor. Sedan upprepade han en del av löftena han gav för 10 år sedan, samt några nya. Vårt liv har ju ändrat sej rätt mycket under den här tiden.
När det var min tur upprepade jag också en del av mina löften där jag lovade att fortsätta stå vid hans sida oavsett vad. Vi var rätt synkade, trots att även detta varit hemligt – för varandra alltså.
Så var det Helene och Kristers tur, de hade slagit på stort och köpt nya ringar. Krister började med att berätta att de träffades som 6-åringar på en camping. Idag, sisådär 50 år senare, sluts lixom cirkeln med att förnya äktenskapslöftena på en camping. Så himla fint tycker jag!
När alla sagt sitt fick vi varsitt glas champagne i handen och kunde skåla med alla som var där. Det var både gäster till träffen, långliggare på campingen och personal. Så himla roligt och allt blev så fint.
Tack till våra familjer som åkte långt, till Bella som gjorde mej snygg och tog en massa bilder samt alla andra som gjorde detta möjligt!
Ni kan se liven här (spola lite där i mitten vid teknikstrulet):
Men det är alltså inte slut med detta. Helene och Krister åkte aldrig på någon bröllopsresa, så vi bjöd med dem på vår andra. Så om två månader sitter vi på en stor båt och har precis börjat vår kryssning mellan Barcelona och Aten. Det ska bli så himla kul!
Som sagt; allt kan hända på våra husbilsträffar. Och varför gifter vi oss igen? Jo, för att vi kan! Och för att det är himla kul 🙂
Så var det äntligen dax att åka mot Uddevalla och Unda Camping. Vår husbilsträff stod för dörren och vi ville vara på plats dagen innan de första deltagarna checkade in. Å vilket välkomnande vi fick!
När vi letade plats för husbilsträffen 2026 hörde Knut på Unda Camping & Resort av sej till oss. Allt såg så bra ut att vi tackade ja direkt. Förra sommaren var vi där och kollade in platsen och blev dessutom god vän med ägaren Knut. Så pass att vi har pratat om att det kanske är där vi kommer att bo i framtiden.
Vi och våra vänner (Berggrens Bilbo) kom strax efter lunch på söndagen, ställde oss på plats och packade upp tält, markiser, utemöbler och allt annat som ska upp när man ska vara på en plats länge. När vi fått upp allt kom Knut förbi med varsin fantastisk charkbricka och bubbel. Hur fint!!!
Unda Camping ligger så fint, med utsikt över Uddevallabron. Vi fick platser högst upp med härligt stora uteplatser. Perfekta för mingel en solig dag, var tanken. Nu blev ju vädret inte jättebra, så det blev inte så mycket mingel där. Istället blev det i restaurangen By the Lake som var vår b-plan. Tur att det finns en sån ibland. I restaurangen satt jag och jobbade i början på veckan. Den var egentligen stängd fram till onsdagen, men vi fick lov att hålla till där ändå.
Runt campingen finns fina promenadvägar längs vattnet. Där går vi gärna och uppe på berget firade vi vår bröllopsdag i somras. Vi trivs så himla bra här, Knut och hans personal är både proffsiga och trevliga och omgivningarna är fina. Att ha husbilsträff här kändes som en förmån faktiskt, att få visa allt detta för en massa husbilsåkare.
På måndagen började bilarna att rulla in och det bara fortsatte tills campingen var helt full. Träffen var igång!
Vi hör ofta talas om ställen för övernattning som lockar oss lite extra. Redan förra året skulle vi besöka Grimsholmen utanför Falkenberg, men då blev vädret så dåligt att vi åkte vidare istället. Nu klaffade allt, så vi äntligen kunde åka dit. Och ja, ställplatsen levde upp till sitt rykte.
När vi gjort det vi skulle på Ullared, åkte vi förbi kompisarnas verkstad i Falkenberg. Martin och Peter fixade nåt på bilen och sedan körde vi vidare till kvällens sovplats. Vi kom vid 18-tiden och det var fredag, så vi var inte helt säkra på att det skulle finnas plats kvar till oss. Men det fanns EN!
Platsen vi fick var en slags reserv strax utanför, men det gjorde inte oss något. Redan förmiddagen därpå lämnade ett par husbilar, så vi kunde flytta in på området. Vi fick en fin plats med utsikt över hästhagarna, så himla mysigt. De där hästarna var dessutom väldigt nyfikna, så det blev lite hästmys också. Trots att jag är allergisk, men ute går det rätt bra.
På Grimsholmen finns det 9 platser med el och 5 utan, plus de två utanför. Här finns toa och utedusch. Helt ok när det är varmt, när det är kallt – not so lockande lixom… men där finns iaf en dusch och det är alltid positivt. Här finns också tömning för toa och gråvatten, samt påfyllning. Allt man kan behöva alltså. Dessutom med en massa små detaljer överallt och hästar i hagarna runt om.
Och bara en kort promenad bort ligger en lång strand. Jag hade såklart hittat ett par hundar om gosa med och när deras matte och husse rågade om vi ville gå med på promenad följde vi gärna med. Vädret var fantastiskt och det blev en massa bilder såklart.
Här trivdes vi jättebra. Och jag är helt säker på att vi kommer tillbaka. Vi fick allt material vi behövde, så snart kommer både film på Youtube och artikel i tidningen.
Sedan vi köpte vår första husbil och startade vår YouTube-kanal är det några saker som är återkommande varje år. Bland annat vårens besök på GeKå´s när vi kollar in campingavdelningen för att filma den. I fredags var det dax!
Det började med att vi åkte dit innan vi fick hem Peppe och la upp en kort filmsnutt som väldigt många tittade på. När vi åkte dit nästa gång var det dessutom en helt egen del med campinggrejer, så då gjorde vi en hel film bara med det. Den filmen blev ännu mer tittad på. Sen har det lixom bara fortsatt. Vi åker dit på våren, gör en film och fyller på med det vi behöver.
I torsdags lämnade vi Hovmantorp och körde till en liten ställplats alldeles i närheten av det stora Gula Varuhuset. Väckarklockan stod på 5.30, då var gräset helt vitt av frost. I maj!!! Vi klädde oss och körde den korta biten till Ullared. Det var helt tomt på den stora parkeringen. Vi dukade upp till frukost och när vi ätit klart gick vi in i varuhuset som öppnar klockan 7 på vardagarna.
Det var alltså fredag, i början av maj. Och vi var nästan ensamma i varuhuset. När vi gick upp för att filma campingavdelningen var vi faktiskt helt ensamma. Så pass att det ekade när vi gick dit. Så otroligt konstig känsla. Jag har aldrig varit med om så lite folk i varuhuset. Och även om det kom fler vartefter, så var det fortfarande väldigt glest. Inte ens efter lunch när vi kom tillbaka till parkeringen var det fullt där. Jättekonstigt!
Vi filmade det vi skulle. Sen gick Martin mot herrkläderna och jag till damkläderna. På varsitt håll kollade vi igenom det vi hade tänkt och möttes sedan upp för lite energipåfyllning i form av fika. Sen fortsatte vi mot elektronik som brukar vara där det går mest pengar. Och sist fyllde vi på matförrådet. Men det blev inget större inköp, bland annat för att vi inte har plats i bilen – men också för att vi inte hittade det vi sökte.
Jag skulle ha nya dricksglas och en ny temugg till husbilen, men där fanns inget som lockade. Däremot blev det några basplagg och en klänning. Lite mobilgrejer, kontakter och lite annat till husbilen. Samt mat, snacks, läsk och annat gott till nästa veckas husbilsträff. Tre kassar senare lastade vi in oss i husbilen och tog oss en sushibuffé till lunch som belöning.
Här kan ni se filmen:
Som sagt; inköpen blev inte så avancerade. Men vi kommer tillbaka i slutet av juni och då har vi mer plats i bilen. Då kan det tänkas bli lite mer i påsarna. Och då är det säkert mer folk där.
Strömavbrott, fel på bilen och iskall dusch – paniken var nära när allt slutade fungera. Tur jag har en man som håller huvudet kallt och står stadigt när det blåser…
Vi lämnade Öland och började resan från östkusten till västkusten. Men vi letar ju jobb hela tiden, så vi stannade vid en liten camping i Hovmantorp. Ungefär mittemellan kusterna.
Gökaskratts Camping hittade vi på nätet och tyckte lät intressant. Vi kom fram till en nästan tom anläggning. Oss gör det ingenting att stå ensamma, men det går ju inte att ta bilder på en tom camping. Det ser ju inte särskilt kul ut i en tidning.
Men vi checkade in och hoppades att det skulle komma fler. Vi fick välja vilken plats vi ville och tog en nära vattnet. Såklart. Men under ett träd, vilket kanske inte var så jättesmart. Kråkorna släppte rejäla laddningar på både bilen och våra utemöbler. Att man aldrig kommer ihåg sånt! Ta inte plats 21 om ni tänker boka där.
På onsdagen gick Martin upp och jobbade som vanligt och åt frukost med mej när jag vaknade. När han satte sej för att jobba igen upptäckte han att hans ena skärm inte tog laddning. Hade vi strömavbrott? Ja, det verkade inte bättre. Jag kollade el-stolpen, men den verkade funka. Hemska tanke – tog inte bilen el. Var det fel på bilen? Panik!
En liten stund klarar Martin sej utan två skärmar, men när han kunde tog han en paus och började felsöka. Efter lite tester insåg vi att det var el-stolpen som inte funkade. Inte heller stolpen brevid. Det var tydligen strömavbrott. Så vi gick mot receptionen för att få mer info. På vägen möter vi ägaren som säger att kommunen stängt av elen, för något underhållsarbete – utan att meddela berörda verksamheter. Hela förmiddagen och en bit in på eftermiddagen skulle detta pågå.
Till slut kom iaf elen tillbaka och allt var frid och fröjd igen. Men paniken när vi trodde att bilen gått sönder… den var rätt oskön. Så lättade vi blev när vi insåg att felet inte låg hos oss. Elfel är alltid dyyyyrt.
Jaja, allt ordnade sej iaf till slut. Vi kunde jobba klart och Martin skulle bara gå och duscha innan middagen. Snart kom han tillbaka, utan att ha duschat. Det fanns nämligen inget varmvatten i någon av kranarna. Kanske pga elavbrottet, vi vet inte. På kvällen fanns det ingen att fråga, men vi pratade med ägaren morgonen därpå. Han sprang direkt iväg och kunde konstatera detsamma och blev såklart väldigt bekymrad.
Det var alltså en vistelse med lite krångel och nära panik, men det är en fin liten camping. Ägaren har precis tagit över och gör så gott han kan med allt. Det byggs nytt, renoveras och fixas. Området är jättefint och campingen har stor potential. En promenadväg genom skogen går till centrum bibliotek och Ica. Och vattnet är alltid där på ena sidan. En trivsam plats helt enkelt.
Några bilder till tidningen kunde vi inte ta, men vi kommer tillbaka i juni. Då borde det vara fler gäster på plats, när säsongen är på gång på riktigt. Och vi kommer gärna tillbaka oavsett, vi gillade den lilla campingen.
Det är ju en chansning att åka runt och jaga platser att skriva om så här på försäsong. Platsen kan vi ju alltid testa, men bilder går inte att ta om campingen är tom. Vi behöver fint väder, iaf ett tiotal husbilar och husvagnar och folk som rör sej på området. Då kan vi göra ett bra jobb. Det kan vi inte riktigt just nu, men vi kan ju alltid komma tillbaka.
På söndagen var det dax att byta utsikt. Vi åkte bara till nästa avfart, typ 4 minuter bort. Från Kråketorp norr om Böda, till Böda Hamn. Ny vecka – nytt kontor 🙂
Efter en kanonhärlig helg med sol och sommarvärme, var det dax att återvända lite till verkligheten. Kompisarna åkte hem till sitt, medan vi stannade kvar på Öland några dagar till. Kan vi, så väljer vi vatten. Hamnar är vår grej. Vi hade hört om Böda Hamn och tänkte att det skulle passa bra att göra ett jobb på.
Vi ställde oss på plats och snart kom några till. Vi kan konstatera att campingsäsongen absolut har börjat. Men det känns som att det är färre husbilar på vägarna i år. Kanske har det med bränslepriset att göra, eller också är det bara inbillning. Vi får väl se hur det blir lägre fram på säsongen.
Ställplatsen i Böda Hamn har allt man behöver. Jättefint servicehus med toa och dusch, men även en liten tvättstuga med både tvättmaskin och tumlare. Så jag passade på att tvätta lite också, när det gavs möjlighet. När vi är ute på rull länge, tvättar jag så fort jag kan, man vet lixom aldrig när man får chansen.
Eftersom vi ska skriva en artikel om platsen blev det också massor med bilder i alla möjliga ljus. Både Martin och jag sprang runt och tog bilder för att få ett komplett material. Nu ska jag bara börja skriva texterna också… vilken dag som helst… Det blir såklart en film också, så fort vi hinner.
Två nätter blev det i hamnen, innan vi rullade vidare. Sista kvällen på ön är alltid lika bitterljuv, men vi är snart tillbaka. Redan om en månad kör vi över Ölandsbron igen. Och till Böda Hamn återkommer vi gärna!
På Valborgsmässoafton körde vi över bron till paradiset, Öland alltså. Vi brukar alltid börja eller avsluta vår vistelse på ön med en natt på Arontorp. Den här gången bjöds det inte bara på godaste kroppkakorna, utan även på en alldeles fantastisk solnedgång.
Från Timmernabben till Öland tar det kanske 40 minuter. När Martin hade jobbat klart filmade vi ställplatsen, tog de sista bilderna, packade ihop oss och drog iväg. Jag tror att vi var framme vid 14-snåret. Någon timma senare körde våra kompisar upp brevid oss och allihop parkerade rumporna i varsin solstol en stund. Vädret var helt fantastiskt!
En rätt skön känsla infann sej, där vi visste att vi hade tre härliga dagar framför oss. På en av världens vackraste öar. Dessutom med bästa sällskapet!
När klockan närmade sej middagstid gick vi den korta biten till restaurangen för att äta varsin portion härliga Ölandskroppkakor. Det är skillnad på småländska och öländska, de sistnämnda är lite gråare och har en ”slemmig” yta. Det beror på att man använder rå, riven potatis i Öländska, istf kokt. Jag tycker de är så otroligt goda och påminns alltid om min morfar och moster och somrarna på Öland som liten.
Jag minns när min mamma och moster stod i köket och rev potatis för glatta livet. Och att den största grytan kom fram. Hur de pressade potatisen, formade bollar som fylldes med fläsk. Allt enligt min morfars recept. Kroppkakorna las försiktigt ner i grytan och när de flöt upp till ytan var de färdiga. Vi var många som skulle äta, så det tog hela dagen. Sedan tävlade vi om vem som orkade äta flest. Jag tror att mitt rekord låg på 7 eller nåt sånt.
Numera är det ingen tävling, jag äter tre eller fyra. Med magarna fulla av kroppisar, tittade vi på Förrädarna innan kvällen bjöd oss på en vansinnigt vacker solnedgång. Alla fyra trillade ut ur bilen med varsin kamera och jag vet inte hur många bilder vi tog, men det blev många. Å några av bilderna blev riktigt bra.
Efter en god natts sömn började vi sedan 1 maj med en rejäl brakfrukost. Arontorp har en generös och galet god frukostbuffé, som bara kostar 89 kronor. När man ätit den behöver man ingen lunch, man blir proppmätt. Även på frukosten kan man äta kroppkakor, men gårdagens som är stekta. Gott det med, men jag föredrar de nykokta.
Efter frukosten packade vi ihop oss och rullade norrut. På vägen till helgens mål passade vi på att visa kompisarna några av våra favoritplatser på norra Öland. Jag har ju trots allt tillbringat väldigt mycket tid på ön och har några smultronställen. Om dessa ska jag berätta i nästan inlägg 🙂
Efter en effektiv helg, och avskedsparty av Sveriges Eurovisionbidrag, var det dax att packa ihop oss. Att åka på långresa i april är knepigt. Vädret kan bli precis hur som helst, så man får packa både långkalsonger och bikini.
Jag bytte ut alla vinterkläder efter den förra turen och fyllde redan då på med underkläder och basplagg. Så det mesta var redan på plats i husbilen, nu skulle bara allt annat in. Bland annat skulle ju bokhyllan fyllas på, jag vill ha ”riktiga” böcker – har svårt för läsplattor och ljudböcker. Jag vill ju dessutom fota det jag läser och då krävs en tryckt bok. Fyra veckor blir en liten hög…
I början av veckan klippte jag mej och fixade fransar och bryn. Då ser man lixom ok ut även om man bara drar en borste genom håret på morgonen. Vi bytte från vinterdäck (sent omsider), fyllde på gasolen, handlade och tankade.
I onsdags jobbade Martin halvdag, sen drog vi iväg. Siktet var inställt på jobb, att leta upp campingar och ställplatser som vi kan skriva om. För detta krävs dock fler än vi på platsen och hyfsat fint väder. Just nu när det inte är så många ute med sina husbilar kan detta vara en liten utmaning, men vi har lyckats rätt bra.
Efter en tidig middag på Rasta i Ringarum tog vi sikte på Timmernabben där vi tänkte stå i gästhamnen. Men där var det fullt, så vi hamnade på den gamla festplatsen istället. Och där blev vi faktiskt rätt många och solen sken dessutom som på beställning.
På torsdagen var det halvdag. Medan Martin satt och jobbade passade jag på att gå runt och fota lite. Det är en helt ok ställplats, som vi gärna återkommer till. Allt finns och priset är bra. Dessutom öppet året om.
Här nedan kan ni se filmen vi gjorde:
När han var klar filmade vi snabbt platsen, innan vi packade ihop oss för att åka vidare. Sen körde vi över bron och drog åt handbromsen på Arontorp på södra Öland.
Vi har åkt mycket i Skåne under de senaste åren och besökt rätt många ställen på vägen. Österlen är ju känt för sin spännande natur och alla sevärdheter, men det finns ju så många andra spännande områden och platser. Här kommer 13 tips på ställen som vi har besökt och gillar. Hoppas det kan hjälpa er när ni ska åka runt 🙂
Vårt jobb är ju att testa campingar och ställplatser, för en campingtidning. Världens bästa jobb tycker vi såklart. Det innebär att vi måste röra oss över hela landet och besöka så många ställen vi kan under sommarhalvåret. Då Öland är en stor favorit och vi ibland har jobb i både Skåne och Halland, blir det att vi ofta åker från öst- till västkusten. Då tar vi gärna kustvägen genom Skåne. Vi har måååånga platser kvar att besöka, men här är ändå en del.
Tänk er att vi åker från Kalmar och kör medsols mot Höganäs.
Lilla Vinslöv ligger inte riktigt mitt i Skåne, men nästan. I närheten av Hässleholm och ca 4 mil från Hörby. Här finns en liten trivsam camping med härlig ägare och fina promenadstråk. Eftersom det är en camping finns såklart alla faciliteter som tömning, påfyllning, kök och sånt. Men det finns även en liten kryddträdgård där man får ta det man behöver.
Här trivdes vi väldigt bra. Bara 30 platser, så man får ringa och kolla läget om man ska dit.
Kör man ner mot Skånes östra kust och siktar mot Stenshuvuds Nationalpark, hittar man snart Kiviks Familjecamping. En lugn camping med butik, minigolf och grillplatser.
Det är inte bara nära till Stenshuvud utan även Kiviks musteri såklart, samt en mängd andra sevärdheter. Vi har här i april 2022, så det har säkert hänt en del sedan dess – men då var allt fräscht och fint.
Här finns såklart både kök, tömning för toa och gråvatten och allt annat en campare kan behöva.
Kommer man öster ifrån så ser man en jättestor varmkorv på vänster sida, i höjd med Löderupp. Korven är kännetecknet för Solans Mack och Ställplats. Ett otroligt charmigt ställe på Österlen, med en himla trevlig ägare.
Ställplatsen ligger kanske 500 meter från en jättefin sandstrand och trevlig restaurang. Men även ställplatsen har mat, här finns bla pizza och kanongoda hamburgare. En bekväm plats att stanna på längs vägen, där det finns både tömning av både gråvatten och toa – samt tvättmöjligheter. Dock inget kök.
Kåseberga Ställplats som ligger också längs vägen, en bit bortom Solans Mack, precis nedanför Ale Stenar. Det tar kanske 10 minuter att gå upp till stenarna och är ungefär lika långt att gå ner till hamnen. Ett tips är att gå upp till Ales Stenar vid solnedgången, det är magiskt!
Ställplatsen är en gammal fotbollsplan, servicehuset är ett omklädningsrum. Här är rätt enkelt, men ändå trivsamt. Jag tror det är 24 platser med el som inte går att förboka – men det är alltså rätt stort. Här finns allt man behöver, såsom tömning, toa och dusch. Samt boule- och tennisbana, och en sån där dygnetruntöppet-butik som man använder bank-id för att handla i.
Här kan ni se vår film från Kåseberga Ställplats, som det såg ut 2022:
Fortsätter man längs kusten kommer man snart till Beddinge strand och Trelleborg. Å där finns även Trelleborg Strand Camping. Här står man ett stenkast från den långa bryggan och sandstranden. Inte så stort, men väldigt trivsamt. Det finns en särskilt del med husbilsplatser. Här trivdes jag verkligen!
Det är ju en camping, så allt finns och är fräscht och fint. Stora kök med matplatser men även en restaurang vid stranden. Vi var här i april -22 och då renoverades det och fixades lite överallt och är säkert jättefint nu.
Ytterligare en bit bort ligger Falsterbo Restort, som drivs av samma ägare som Trelleborgs Camping. Medan Trelleborgs Camping känns lite mer familjärt, känns Falsterbo Restort som värsta lyxstället!
Receptionen har en butik och en stor härlig takterrass, minigolf och en massa annat. Man ser inte stranden, men en lång härlig strand finns bara fem minuter bort.
Här finns 22 husbilsplatser närmast stranden och det kan ju låta härligt – tyvärr var det väldigt mycket träd och buskar och begränsat med sol där. Det var också ganska nära tömningen av gråvatten och toa som man måste passera varje gång man skulle till stranden. Ingen fara egentligen, då det var rent och fräscht – men kanske något man ändå vill känna till.
Vi gillade det, perfekt när man skulle cykla runt och upptäcka Falsterbo och Skanör. Lagom cykelavstånd till allt.
Här har vi en jättestor camping med utsikt över Öresundsbron, så fina solnedgångar!
När vi var här 2022 byggdes campingen om, så nu är den säkert jättefin. Där vi stod var det ett jäkla liv från tidig morgon till kväll, pga grävmaskiner – så vi fick byta från campingtomt på gräs till husbilsplats på asfalt. En stor plats med bekvämt avstånd till lokalbussen. Mysigare på gräs, men detta var helt ok.
Vi gillade campingen som ligger med lagom cykelavstånd till Malmö Centrum. Då cyklar man dessutom förbi Limhamn där man kan stanna för en glass. Här finns såklart allt man behöver, det är ju en camping.
Här har vi inte bott, men cyklat förbi och kollat läget. I april var det inte många tillgängliga platser (12 på vintern), det är nämligen en båtklubb där platserna är upptagna av båtar tills båtsäsongen börjar.
Men det finns hela 50 platser när båtarna är i vattnet och då skulle jag tro att det är väldigt mysigt här. Här kommer vi absolut att stanna nästa gång (kanske i år). Vi gillar ju hamnar 🙂
Här finns både toa, dusch, tömning, påfyllning och grillplatser. Och denna går att boka har jag för mej.
Så himla mysigt ställe, trots att det är jätte, jättestort. Här finns en stor hamn, mitt i ett industriområde med nästan 100 ställplatser och en massa små Attefalls-hus. Samt tre restauranger som tydligen är himla bra. Man står precis vid vattnet och bjuds på fantastiska solnedgångar.
Ställplatsen ligger väldigt bra, det tar ca 10 min att cykla in till Landskrona och man kan ta båten till Ven. Här finns både tömning och påfyllning. Det går inte att boka, men på hemsidan ser man om det finns platser kvar.
När vi besökte Parapetern i maj 2022 blev det en av våra favoriter, men nu skulle vi aldrig stå där. Det var rätt trångt och oorganiserat då, men nu är det ju helt galet.
Man trycker in ekipagen, så pass att vissa inte kan komma ut om inte någon annan flyttar sej först. Så var det iaf när vi var där och tittade sommaren 2025. Jag vet inte hur många platser som finns där, kanske är det ett 20-tal – men dubbelt så många står där.
Det är dock ett perfekt ställe att stå när man ska upptäcka Helsingborg. Det är verkligen nära till allt. Dessutom ser man över till Danmark och när solen skiner känns det som man är utomlands.
Här finns tvättmöjligheter och ett fräscht servicehus med toa och dusch.
Här är filmen från Ställplatsen i Norra Hamnen, från 2022.
Bryggeriet – Oxhallen
Numera står vi istället vid Bryggeriet – Oxhallen, som ligger en liten bit från Knutpunkten. Och med bekvämt avstånd till båtarna som går mellan Helsingborg och Helsingör. Det tar kanske 10-15 minuter att gå in till centrum och Kärnan.
Här står man inte särskilt mysigt, men det är funktionellt och tryggt eftersom området är inhägnat. Det är fem platser har jag för mej och de går att förboka, så det är ju ändå bra.
Här finns typ ingenting. I bästa fall är toan öppen, så man kan använda den. Där finns faktiskt en restaurang, som vi inte lyckats testa än. Inget ställe för en semester, men för ett kortare stopp. Perfekt om man tex ska ”tura” eller gå på teater.
Här är film från Oxhallen:
Bananpannkakan
I Höganäs ligger den roliga och lite galna ställplatsen Bananpannkakan. Här styr Micke med säker hand, med Birgitta som sin högra hand. Här finns också en massa höns, skrotgrejer, plaja del bananaz och dammen med guldfiskar. I grillkåtan tänds grillen för gemensam middag kl 18 varje kväll, denna intas vid bordet som är en gammal flygplansvingen. Senare på kvälen brukar byns ”sheriff” komma ridande. Det är så supergalet och supercharmigt att man bara smäller av.
Här är 35-årsgräns, vilket kan störa en och annan – men det finns mängder med ställen runt om som är mer familjevänliga. Här får inte barn vara pga att det är en gammal skrot och fortfarande finns en del mindre barnvänliga föremål kvar. Och dammen är inte heller inhägnad.
Nästan på gränsen till Halland och i närheten av Örkelljunga ligger Persköp. En liten och väldigt populär ställplats som ligger som i en liten skogsglänta vid vattnet. Det går inte att boka och är nästan alltid fullt. Man checkar in via en tavla på väggen, där man ser vilka platser som finns lediga.
44 väl tilltagna platser med EL 10A alla med varierande natur. De flesta med utsikt över sjön. Här finns både tömning och fyllning. Dessutom en liten glasskiosk med självbetjäning.
Här kan ni se film från Persköp:
Vi gillar Skåne!
Skåne har så otroligt många fina platser, vi gillar verkligen att åka runt där. Det finns massor att se och göra och många fina ställen att bo på. Vi har sett mycket och bott på många, men har minst lika mycket kvar.
Jag har valt att inte lägga ut några priser, eftersom de ändå ändras nästan varenda år. Hälften av filmerna är från 2022, det har förmodligen hänt en del sedan dess. Vi ska uppdatera de vi kan nästa gång vi är i närheten. I år ska vi försöka bo på Cirkus i Malmö, som ska vara något extra. Ge oss gärna tips om fler roliga, mysiga eller extra fina campingar och ställplatser. Även utanför Skåne 🙂
Ni får gärna följa våra resor på vår youtube-kanal ”Jikitas på äventyr”. Där finns mer än 200 campingar och ställplatser filmade. I hela Sverige, från norr till söder. Titta gärna där om ni är på väg någonstans. Fler blir det!
Det blåste inte bara hela helgen, vi blev också blåsta när vi skulle köra vidare. Det blev inte alls som vi tänkt oss…
Strax efter lunch på måndagen var det dax att rulla vidare. Kompisarna skulle hem till sej, medan vi skulle vara ute några dagar till. Vi letar ständigt efter nya platser att skriva om och hade hört att Bommersvik skulle vara bra. Det är en kursgård med väldigt fina omgivningar, vid vattnet. Där finns både vandrarhem, restaurang och ställplats. Vi har varit där, men då som gäster på en fest som hölls på restaurangen.
Det skulle vara öppet, så vi åkte dit och hade ställt in oss på att stå här två dagar för att jobba. Vi kom fram, ställde oss på plats och började leta efter information om hur vi skull betala för oss och samtidigt få koder till toa, bastu och annat som skulle ingå i avgiften. Det fanns ingen mer info än att man skulle ta kontakt med receptionen, så vi gick dit. Låst. Ringde numret som stod på dörren. Inget svar.
Till anläggningen finns en bom, som bara har öppet under dagtid. Den ville vi ju inte bli fast bakom, så när ingen svarade och ingen info fanns – ja, då åkte vi vidare. Vill de inte ha våra pengar, så är det mest synd om dem. Lite synd om oss som inte kunde göra ännu ett planerat jobb, men de kanske inte är värda att skriva om i en tidning när deras info är så usel?
Vad skulle vi göra nu då? Hem kunde vi inte åka, för huset var utlånat. Och vi ville inte heller åka hem… Så vi kontaktade Södertälje Husvagnsklub, där vi stod för några år sedan. Vi kan inte göra något jobb på stället, men där är iaf trivsamt att stå. Vi var mer än välkomna och körde dit.
Tråkvädret fortsatte hela tisdagen. Så jag passade på att läsa klart en bokserie som jag påbörjade första dagen på rull. Men på onsdagen sken solen, så jag kunde gå ut med kameran lite.
När Martin jobbat klart körde vi den korta biten hem och helt plötsligt hade 12 dagar på rull passerat. Jag avskyr att komma hem! Vill inte vara hemma! Där är alldeles för många krav och måsten. Trädgården ska tas om hand, huset måste tvättas, skräp ska köras iväg, mm mm. Bara en massa tråkigt jobb och sånt som man måste göra som husägare. Jag avskyr det, men vi kan inte sälja riktigt än. Men jag längtar!
Nu blir vi hemma ett par veckor, sedan drar vi ut på rull igen. Då blir vi borta ännu längre 🙂
På Skärtorsdagen flyttade vi oss till Trosa Havsbad och Camping. Våra kompisar, Helene och Krister, hade anslutit och det var dax att påbörja vårt påskfirande. Det blev en blåsig historia…
Vi packade ihop oss och körde den korta biten från Gästhamnen till Havsbadet. Där installerade vi oss och tog en promenad. Solen sken, men det hade börjat blåsa lite. Det var ändå inte värre än att vi kunde ta fram grillen för vårens första grillmiddag. Vi hade fyndat en hel laxsida, som vi la på grillen och sedan åt tillsammans med vår falska potatissallad. En sallad som alla älskar när vi bjuder på, receptet finns HÄR.
Man hade ju hoppats att den utlovade stormen skulle missa oss, men det gjorde den såklart inte. Det var grått och trist när vi flyttade in på torsdagen och på långfredagen blåste det upp och regnade precis hela dagen. På påskafton vaknade vi till snö, sådärkul… Aprilväder kallas det visst… Vi satt och jobbade i varsin bil och var ändå helt ok med det.
Det är så bra med kompisar som man känner så väl att det inte finns några krav på ständigt socialiserande. Även om vi firar helgen ihop, så kan vi sitta var för sej. Så Martin och jag skrev klart och skickade iväg ett par jobb till tidningen och Helene kunde göra klart en grej för kursen hon går. Alla var väldigt nöjda när det var dax att samlas för middag. Det är alltid lika skönt att skicka iväg de där texterna. Den här gången gick även en faktura iväg, på alla jobb vi gjort hittills i år. Katching!
Med intresse för mat
Att säga att Helene är intresserad av mat är nästan en underdrift. Hon lever mat. Tycker om att planera den, att handla, att laga den och äta. Det som inte finns i hennes kyl är inte värt att ha och har vi glömt något finns det med allra största säkerhet att låna hos henne. På påskafton bjöd hon in till lunch med smörrebröd, chips med dip samt rom och lite gott i glaset. Ingen av oss är särskilt mycket för den traditionella påskmaten, detta var helt perfekt och väldigt gott.
Om påskafton bjöd på en tråkig start, så var avslutet desto bättre. På eftermiddagen fick vi en hel regnbåge och på kvällen fick vi en helt fantastisk solnedgång att njuta av. Natten till söndag, påskdagen, var spännande, då blåste det 22-23 sekundmeter och hela bilen gungade. Någon hade fått sitt förtält sönderblåst, saker hade flyttat sej och campingen hade delvis förvandlats till en mindre sjö pga allt regn. Vi stod hyfsat skyddat och på en liten platå, så vi kunde komma ur bilen utan att bli våta om fötterna. Men det var rejäla pölar överallt.
På måndagen vaknade vi till strålande sol, men det blåste en del fortfarande. Så pass att vi valde att stanna kvar fram till lunch, för att det skulle hinna mojna lite. Det är inte kul att köra 4 ton husbil när det blåser. Så vi tog en promenad, fotade lite, pratade med campingägaren och fixade lite i bilen.
Trosa Havsbad och Camping är ingen jättestor anläggning, men har ändå nästan 300 platser. Nuvarande ägare tog över för 4-5 år sedan och håller på att få den riktigt fin. Allt är inte öppet än, men tydligen ska restaurangen vara riktigt bra. Inte så konstigt då campingägaren är kock och även driver Fina Fisken inne i Trosa.
Måste komma tillbaka
På grund av dåligt väder, och att allt inte var öppet, kunde vi inte ta bilder till en artikel – så vi måste komma tillbaka och det har vi inget emot alls. Så himla bekvämt med en camping bara någon halvtimma hemifrån och dessutom nära vackra Trosa. Vi kommer gärna tillbaka!
Vi firar inte högtider som de flesta andra och det gör inte våra kompisar heller, tack o lov. Vi har inget behov av en massa mat och traditioner, utan har det gärna lite enklare. Det mest värdefulla med högtider är den lediga tiden, de röda dagarna. För även om Martin bara jobbar 80% är det himla skönt när han är ledig lite mer, det är då vi hinner jobba ikapp. Och vi brukar vara väldigt bra på att utnyttja den lediga tiden, både för att jobba och röra på oss.
Så jo, vi gillar påsken – men kanske på ett annat än sätt än ”vanligt fölk”.
Vi landade alltså i Trosa Gästhamn någon dag tidigare än vi tänkt. Det gjorde absolut ingenting, det är ju sååå fint. Eftersom vi inte varit här tidigare, mer än några timmar för några år sedan, passade vi på att kolla in staden ordentligt.
Att stå med husbilen i en gästhamn, mitt i en stad är… intressant. Oftast är där väldigt mycket aktivitet, både från lokalbor och besökande. Många åker till en hamn med bil, ställer sej och bara är en stund. Så var det även här, trots att man egentligen inte hade någon vidare fin utsikt där vi stod.
De som kommer med bil och ställer sej så, har inte riktigt koll på att det är folk i husbilarna. Som kanske sover. De har nämligen en förmåga att komma sådär vid 7-tiden på morgonen och stå med motorn igång…
Så är det på nästan alla ställplatser som är i städer och det är bland annat därför som jag ibland sover med öronproppar. Trodde aldrig att jag skulle klara det, men man vänjer sej faktiskt. Särskilt om man har ett sängsällskap som snarkar… då är öronproppar guld värt 😛
Från hamnen går en jättefin strandpromenad längs ån som löper genom hela Trosa. Här finns vackra gamla hus, restauranger och små caféer. Här står också mängder med folk och fiskar, en av dagarna var det säkert 50 pers på ett och samma ställe. I alla åldrar. Så himla härligt att se folk som faktiskt gör något och umgås. Och de fick napp också, fast fisken kastades i igen. Här fiskar man inte för att få mat, utan för att det är kul. Både på gott och ont, antar jag…
Vi gick längs den där strandpromenaden flera gånger, bla för att Coop ligger en bit upp. En fin väg för att gå och handla alltså. En av kvällarna besökte vi även en av restaurangerna, med kompisar som bor här. På restaurang Ankaret valde jag en himla god oxfilépasta, medan Martin tuggade i sej en hamburgare. Att gå ut en kväll och bara ha 5 minuter hem är ju bara så lyxigt!
I Gästhamnen finns det 6 el-platser för husbilar och en bit bort ytterligare ett tiotal utan el. De står egentligen finare, men när vi jobbar så måste vi ha el och det är rätt bekvämt att ha servicehuset nära. Detta hade vi rätt framför nosen och kunde bekvämt både duscha och använda diskrummet. Nog för att vi har allt i bilen, men det går mycket vatten när jag ska duscha. Håret är ju rätt långt och det tar tid att skölja ur schampo och balsam. Då är det bekvämt med dusch som man kan låna.
Vädret visade sej från sin bästa sida och solen värmde så pass att jag en av dagarna kunde mysa i min soffa igen. Som jag längtat. Jag kunde tom ta av mej tjocktröjan och slumrade faktiskt till lite när jag satt där och läste. Så himla härligt!
Här stod vi alltså söndag-torsdag, en lång tid för att vara oss. Men det blev ju en dag längre eftersom vi typ flydde från det föregående stället. När Martin jobbar är det ibland knepigt att byta plats, så den här gången fick det bli lite extra länge. Så nu kan vi Trosa tycker vi nog, men vi kommer gärna tillbaka!
Jag hade alltså ett läkarbesök sent på fredagseftermiddagen, men så fort det var avklarat drog vi iväg. Min läkare är i Södertälje, så vi siktade på Skansholmens Camping som bara är någon halvtimma bort.
Det finns inte jättemånga campingar eller ställplatser direkt söder om Stockholm. De som finns tänkte vi utforska de närmaste dagarna och började alltså i Skansundet. Här står man fint vid vattnet, där bilfärjan går till Grödingelandet. Vi visste att själva campingen var öppen, men inte om även toaletter och duscha var det.
Det är lite konstigt… campingarna berättar ganska tydligt när de stänger för säsongen, men inte när de öppnar. De borde ju vilja ha gäster så fort det går på våren och tydligt tala om vad som är öppet. Men icke. Detta är tyvärr ett rätt vanligt beteende. Så vi får chansa och den här gången var toan fortfarande stängd. Det innebär att även toatömningen är låst och då blir det problem.
Vi har allt i bilen, både toa och dusch, som vi använder. Men finns det ingen toalett på campingen/ställplatsen, behöver vi kunna tömma toan inne i bilen. De blir full på knappt två dagar. Är både toa och toatömning stängd, har vi problem. Nu har vi en extra toakassett, men man vill ju inte åka runt med en full hur länge som helst…
Vi kom iaf fram till Skansholmen, installerade oss och njöt av kvällssolen. Nu visste vi att vi hade nästan två veckor härligt husbilsliv framför oss. Vi det knallblå vattnet och framför oss och hela 12 svanar brevid oss. Sämre ställen har vi stått på.
Men eftersom vi varken hade toa eller toatömning här, och inte heller kunde göra något jobb på platsen – så valde vi att fortsätta vidare dagen efter. Vi hade läst om Håkenäs Ställplats, som hade fått höga betyg. Där fanns iaf ett öppet servicehus och vi skulle kunna tömma toan. Så vi lämnade Skansholmen och körde några kilometer bort.
Håkenäs var inte alls som vi trodde. Det låg längs med en ganska hårt trafikerad väg på en rätt tråkig asfaltsplan. Hur den platsen kunnat få höga betyg är totalt obegripligt. Vi tyckte inte ens att den höll att skriva om, men så såg vi att tidningen redan haft ett reportage därifrån. Vi skulle stanna två nätter, men det blev bara en – vi tyckte verkligen inte om platsen. Men vi fick en himla fin solnedgång och sällskap av Maria och Moxie, det var kul!
De gjorde oss även sällskap till Trosa, dit vi valde att åka dagen efter. Vi hade bokat tisdag-torsdag i Trosa Gästhamn, men kom alltså dit någon dag tidigare. Där står man nära jättefina promenadstråk, butiker och restauranger. Dessutom med både toa, dusch och tömning. Och faktiskt billigare än den där Håkenäs 😛
Här kunde vi bo in oss ordentligt och jobba under veckan.
Förra veckan handlade nästan allt bara om förberedelser inför nästa husbilstur. Årets första längre tur, men nästan två veckor på rull. Som vi längtat, men bilen måste ju ha sitt för att hålla. Så det fick han.
Vinter- och sommarcamping är två ganska olika saker. Vi gillar bägge, men visst sjutton är allt enklare på sommarhalvåret. Nu var det dax att plocka ut vintern och packa in sommaren. Äntligen!
Ut åkte draperier, fårfällar, bubbelplast och en massa annat. Bubbelplast, tänker ni… varför det? Jo, vi har gigantiska takfönster där kallraset såklart är ett faktum. Dem har vi därför isolerat med dubbelplast mellan fönsterpartiet och jalusin för att inte släppa ut värmen. Funkar hur bra som helst. Men det blir rätt mörkt inne i bilen, så det är riktigt lyft att plocka bort dem och släppa in ljuset igen.
När allt var ute var det dax för städning. Sådär som om bilen skulle säljas typ, en rejäl storstädning alltså. Varenda liten millimeter gick jag igenom, samtidigt som Martin tog hand om om utsidan. Stackars Ralle (husbilen heter så), han har sällan varit så skitig. Kanske Sveriges skitigaste husbil faktiskt. Men efter en rejäl svabbning var han ren och fin igen. Det tog typ en hel dag.
Innan vi packade in sommarutrustningen gick vi igenom alla ljusslingor och solcellslampor. Vi använder väldigt mycket sånt, då det är billigaste alternativet att utnyttja solljuset såklart. Några av förra årets lampor hade gett upp, men de som funkade packades in igen. Några behöver vi komplettera, det blir när vi kommer till Ullared nästa gång. Bästa stället att köpa lampor faktiskt.
Innan säsongen kör igång är det även dax för service och besiktning. Bägge gick utan problem, vilket såklart känns jätteskönt. Sen var det bara att packa in alla nödvändigheter, fylla husbilsbiblioteket och tanka. I fredags fixade vi det sista och drog iväg. Jag hade ett läkarbesök i Södertälje på eftermiddagen, som inte gick att ändra. Så det var bara att ta husbilen dit, hitta en tillräckligt stor plats där Martin fick vänta medan jag träffade läkaren och sen kunde vi dra iväg.
