Bläddra efter
Etikett: jobb

Senaste veckan – 24/7 vid datorn

Senaste veckan – 24/7 vid datorn

Nog för att det alltid är mycket jobb och förberedelser både inför långhelger och inför en resa, men den här gången var det nästan sjukt. Att Viktväktarna uppdaterade sitt kostprogram gjorde inte saken bättre…

Det var så otroligt skönt att skriva sista texten om julborden och det kändes som jag blev flera kilo lättare. Nu skulle jag lätt kunna jobba ikapp och även jobba lite i förväg utan problem. Trodde jag ja! Då uppdaterar Viktväktarna sitt kostprogram och jag har 653 recept att kolla igenom och räkna om. Tjoho lixom…

Ja, det var ju bara att sätta igång. Allt annat las åt sidan, detta ville jag ha gjort så snabbt som möjligt. Det är ju recepten som är min inkomst kan man säga. Iaf reklamen som visas på receptsidorna, jag visste ju att folk skulle kika runt och se vad som hänt med deras favoritrecept. Jag ville ju inte heller ha detta kvar under, eller efter resan, så jag prioriterade om totalt och satt i princip och räknade varje vaken minut.

Det tog 8 dagar, sen var det klart! I fredags ändrade jag sista receptet och kunde andas ut. På vägen har jag hittat en massa bra recept men med ganska dåliga bilder, så vi passade på att laga om några rätter på vägen och ta nya bilder. Nu är alltså alla recept med sk Points enligt det uppdaterade programmet, som fortfarande alltså heter Points – jag har dock kallat det Points+ för att göra skillnad när man letar på Du i Fokus. Ni hittar alla recept HÄR.

När alla recept var kollade och ändrade, så var det dax att börja skriva veckomatsedlar och förinställa dem för några veckor framöver. Jag vill ha minst en månad framåt färdigt, särskilt när vi är bortresta eller det är mycket att göra. Jag gör det rätt lätt för mej och återanvänder förra årets matsedlar från samma vecka, men nu måste jag först se vilka recept som är ändrade så jag inte anger fel Poinstvärde för maträtten. Det tar lite extra tid alltså, men nu är iaf nästan hela januari fixat.

När jag var färdig med räknandet satte jag mej med den väldigt försummade mailen. Där fanns nästan 3500 olästa mail och ett gäng som jag tittat snabbt på och skulle återkommer till ”sen”. Gör ni också så?Det tog några timmar, men nu är jag nere på typ 100 olästa och har iaf tagit tag i några av de jag skulle återkomma till. Ska fortsätta med resten under mellandagarna, problemet är att då får man inga svar, Sveriges stannade ju i fredags och kommer väl inte vakna till liv igen förrän efter trettondagen. Men men…

Efter alla julkryssningar och allt jobb har ju hemmet såklart förfallit. Så parallellt med jobb har jag börjat röja lite, sådär med vänsterhanden. Kört igång nån maskin tvätt, vikt ren tvätt medan tebryggaren gjort sitt eller mikron värmt maten. När jag sorterat och lagt in tvätt har jag plockat ut det som ska med på resan, det ligger numera i en hög på vardagsrumsgolvet.

Ni fattar va? Här är totalt kaos. Imorrn är det julafton, det är tur att vi inte ska fira hemma. Om en vecka är det nyår, då kommer våra vänner, som ska med till Egypten, samt svärfar. Vi ska fira en väldigt enkel nyårsafton tillsammans. Sen åker vi tidigt på morgonen på nyårsdagen.

Då ska allt jobb vara färdigt och förinställt för iaf 3 veckor framöver och resväskorna ska vara packade och stängda. Det brukar lösa sej även om det oftast känns hopplöst och stressen är total in i det sista. Sen blir det kanske en timmes jobb per dag på resan, några dagar blir det mer när vi ska filma, svara på mail, uppdatera sociala medier eller redigera filmer. Men det är ok, sån gör vi mest på kvällarna.

I år blev verkligen december helt fel, det är då vi brukar ha det lugnt. När vi brukar ha tid att ta hand om oss, äta bra och väl planerad mat, ta långa promenader och ha det mysigt. Så är det inte i år. Men men… så kan det bli ibland. Om en dryg vecka har vi iaf sol och värme och jul blir det ju ändå. Det är ju tur att vi firar jul så litet och inte ska rodda ett julbord och en massa julklappar också.

Med detta vill jag önska er en fin julafton. Vi firar några timmar mitt på dagen, sen åker vi hem och fortsätter jobba undan. Det blir bra. Det blir lugnt.

GOD JUL!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Sista kryssningen var med Viking Glory

Sista kryssningen var med Viking Glory

Vårt uppdrag att hitta Östersjöns bästa julbord var nästan klart. Fyra kryssningar var avklarade, bara en kvar. Nu var vi ganska trötta och rätt fnittriga av mycket jobb och lite sömn. Tur att vi känner varandra så väl 🙂

Vi klev alltså av Birka Gotland vid 14-tiden, fick låna ett rum inne på Vikingterminalen där vi kunde sitta och jobba och klev sedan på Viking Glory vid 19-tiden. Så här har vi gjort de senaste tre åren och det är faktiskt det enklaste och mest effektiva sättet för oss.

Väl ombord på Glory satte jobbet igång igen. Vi gick direkt upp till The Buffe för att ta bilder av julbordet. Vi fick kanske en kvart på oss, det räcker men är lite tajt. Det vi upptäckte direkt var att det äntligen var pyntat och fint även inne i matsalen, inte enbart i entrén och bland maten som förut. Nu fanns små röda löpare på borden, en liten vas med en lingonkvist och kransar på väggarna. Äntligen! Det har verkligen saknats. Fina Glory har varit värd att pyntas lite mer.

Årets julbord är något större än förr årets. Vi gillar genomtänkta bufféer, med bara det mesta nödvändiga och godaste rätterna – men förra året hade man tagit bort lite väl mycket. I år var allt väl avvägt, prinskorven var tillbaka och efterrättsbordet var lite mer tilltaget. Allt det vi klagat över var åtgärdat. Det är inte bara vi som sagt till om detta, utan även andra recensenter. Jag vet inte hur mycket man lyssnar på oss, men lite verkar det ju som.

Maten var också bättre i år, även om bitarna var lite för stora. Så var det även på Birka. De flesta av oss vill ju smaka på många olika saker, är bitarna stora så blir svinnet onödigt stort om man inte tycker om det. Små små smakbitar är bättre, så kan man istället ta fler om man vill ha mer.

Vi hade ett bord längst bort i ett hörn, nästan bara vi och väldigt ostört, där vi satt länge. Det var sista kryssningen och sista julbordet som skulle testas. Två veckors kryssande var klart och en massa mat var testad. Det mesta hade vi redan både skrivit om och gjort filmer av. Nu skulle vi alltså utse en vinnare… inte så lätt när nivån på årets julbord varit väldigt jämn. Vinnaren var inte självklar alls. Det skulle komma att handla om detaljer.

När vi var lite mer än mätta och väldigt belåtna gick vi ett varv runt båten och satte oss till slut i nattklubben för att se showen där. Maria Wells och hennes proffsiga kollegor stod för underhållningen ombord, med en både underhållande och fin show på kvällen och sedan igen dagen efter. En julshow blir på något sätt extra mysig när man först ätit en massa god julmat och det är mysigt pyntat där man sitter och ser showen. Jobbet var dessutom klart, så vi kunde kosta på oss ett par drinkar också. Julkänslan har definitivt infunnit sej i år, trots att vi inte julpyntat något alls hemma.

Det blev rätt sent innan vi somnade, så det blev en liten sovmorgon dagen därpå. Vi var fortfarande mätta när vi vaknade och väntade så länge vi kunde innan det var dax att äta ”frukost”. Så vi kom rätt sent och behövde inte äta mer på hela dagen efter det. Efter ”frukosten” tog vi en tur i taxfree och sen blev det en liten tupplur innan vi såg showen igen. Vi borde såklart jobbat itsf att sova, men det gick bara inte. Dessutom hade vi en så himla fin hytt, där vi trivdes väldigt bra!

Tillbaka i Stockholm blev vi hämtade av mina föräldrar som körde oss hem. Väldigt skönt att slippa trassla med väskor, buss, tunnelbana och pendeltåg. Väl hemma var det bara att tömma kamerorna på bilder och filmer och börja göra något av det. Vi vill ha ut allt på alla kanaler senast första advent, men det gick inte i år. Vi gjorde vad vi kunde, men det gick långsammare än det borde.

Alla texter och filmer till Du i Fokus – duifokus.se kom ut ganska snabbt, men vi korade inte någon vinnare förrän förra veckan. Det borde varit iaf en vecka tidigare, men men… nu är det iaf gjort och nästa år får vi planera lite bättre. Föregående år har vi varit duktigare, men det har varit lite mycket med läkarbesök och annat som stört i år. Jaja, så blir det ibland.

Vill ni se vem som vann årets Julbordskamp på Östersjön? Läs HÄR.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

På premiär med Jönssonligan

På premiär med Jönssonligan

Jag ligger lite efter i min offentliga dagbok och har inte hunnit berätta om senaste premiären vi var på. Förra måndagen (2/12) jobbade vi på röda mattan igen, då var det nämligen premiär av den nya Jönssonligan-filmen.

Jag har kanske sett en hel film om Jönssonligan, någon av de första är det i såna fall. Jag kan alltså inte säga att jag är något större fan och kan allt om dem. Men man har ju ändå karaktärerna i sej på något sätt och ser scener framför sej när man pratar om dem. Som när Gösta Ekman hänger i klockan eller Birgitta Andersson i sin prickiga klänning. Men mer än så är det inte… å då har jag ändå jobbat på SF… skäms på mej 😛

Nu när ligan har fått nya skådisar så var det ändå såklart självklart att gå dit. Vi vet ju hur omtyckta de är, både karaktärerna och skådisarna som nu ska gestalta dem. Å det blev en himla mysig kväll!

Vi kom till Filmstaden Sergel på Hötorget, strax innan minglet började. Martin riggade sin kamera och jag riggade min. Så ställde vi oss på plats, Martin vid fotoväggen och jag i trappen som alla var tvungna att passera. Bästa stället för att hitta kul gäster för intervjuer och kul intervjuer blev det. Kolla filmen där ni bla får höra en nervös Robert Gustafsson. Så udda! Han är alltid cool som en filbunke när vi ses.

Bara att komma tillbaka till Sergel var en nostalgitripp. Jag jobbade på SF när biografen byggdes 1995 och var faktiskt den allra första telefonsvararrösten till biljettbokningen. Lite har gjorts om, men det mesta ser ut som då. Då hade vi uniformer med blå byxor och mörkröd kavaj, dem har jag faktiskt skänkt till ett klädlager som vi ska besöka inom kort.

Det blev en rätt lång stund med mingel och intervjuer, det var många gäster som skulle in. Har jag inte fel så hade man öppnat upp hela 4 salonger där samma film körde samtidigt. Innan filmen gick huvudpersonerna runt och hälsade i alla salonger. Man kan väl säga som så här… filmen kom inte igång på utsatt tid 😛

Utrustade med popcorn, läsk, chips och ölkorv satte vi oss ner och filmen rullade igång. Som sagt; jag kan inte särskilt mycket om filmerna, men det här var ju himla bra! Vi ska ju inte bara rapportera, utan även recensera. Så sinnet är vidöppet och man lyssnar på publikens reaktioner samtidigt som man studerar det som händer på bioduken. Vår recension kan ni läsa här.

Här ser ni några bilder från kvällen.

Vi hade absolut en rolig stund där i biomörkret och tyckte att den nya Jönssonligan levde upp till namnet. Den var lite uppdaterad och modernare i tonen samtidigt som skådespelarna fått göra sin version av sin karaktär. Ändå kände man igen sej i dem. Vi gillade det!

Har ni koll på Jönssonligan? Ska ni se, eller har ni redan sett, nya filmen?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

”Hemma” på Birka (Gotland) igen!

”Hemma” på Birka (Gotland) igen!

Birka var en av våra absolut favoritfartyg, innan hon gick i konken under pandemin. Det var en ganska stor sorg när hon lades i malpåse och många av våra vänner ombord stod utan jobb. Men nu trafikerar hon Östersjön igen, vi gick ombord och fick en nostalgitripp som heter duga 🙂

När vi klev på nya Birka Gotland för någon vecka sedan, var det första gången på fem år. Fartyget kom tillbaka i våras, men vi har inte haft tillfälle att åka förrän nu. Självklart kommer vi väl ihåg julkryssningarna med ”gamla” Birka. När fartyget var pyntat från topp till tå och Sjösalen var en vintervärld med snö och ”flygande” älvor. Det var vi tvungna att tänka bort helt, för vi visste att det inte skulle vara så nu och att vi inte skulle ha det i bakhuvudet när vi testade årets julbord.

Så med minnet raderat klev vi ombord, och kände oss direkt som hemma. Däck 5 med den ljusa lobbyn var rätt ny när Birka slutade gå, här såg fortfarande nytt och fint ut – men med lite nya möbler. Vi har alltid gillat premiumhytterna här och de såg ut precis som vi mindes dem. Det är särskilt det lilla burspråket jag gillar. Här kan jag sitta och titta ut hur länge som helst. Egentligen var det bara buffématsalen som var lite ombyggd, det lilla båset i mitten var borta, den förändringen var enbart positiv.

Vi började med att fota och filma julbordet. Och såklart hälsa på dem vi numera känner ombord, många är från ”gamla” Cinderella som bytt rutt. Sedan var det dax att släppa på resten av gästerna och vi kunde börja testa maten. Även om vi ska glömma ”gamla” Birka, så är mycket likt. Utbudet är fortfarande rätt sparsamt, här är ingen stor dignande buffé, utan mer utvalda favoriter. Det mesta av lokala råvaror, tillagat ombord och väldigt gott.

Janssons brukar vara en favorit här, samt köttbullarna och lutfisken. Och så var det även nu. Köttbullarna är som smågodis typ, så himla goda. Allt är dessutom smakfullt presenterat i kopparkastruller och fina skålar. Inga tråkiga aluminumkantiner här inte. Men 18 olika sorters sill är att ta i… dessutom är godisbordet borta, nu får man en liten påse med ett par nävar blandat godis i. Jag vill välja själv!

Vi har fått kommentarer på youtube att tittare vill se oss äta maten, inte bara visa den. Detta funkar ju inte överallt eftersom det behövs lite mer plats. Men här gjorde det det, så vassegoa lixom. Se oss äta 😛

Mätta och belåtna tog vi ett snabbt varv i taxfree för att kolla utbudet där, innan vi gick till nattklubben Backstage för att kolla in julshowen. Tre trallande jäntor, skoja bara, tre himla duktiga sångerskor bjöd på show med både julmusik och andra låtar. Nöjda och typ svimfärdiga av trötthet stupade vi i säng. På morgonen var det dax att börja filma fartyget, vi har ju som sagt inte varit ombord sedan hon började gå igen och vi filmar ju alla fartyg som vi åker på. Iaf en gång. Så det var bara att börja jobba.

Vi kollade in däck tio med baren och SPA, de olika restaurangerna och alla utrymmen som vi får gå in i. Det mesta hann vi med innan det var dax för brunch i Salongen. Det är ett favoritställe på båten, jag gillar att sitta här och äta och se över vattnet. Ja, jag gillar att titta på vatten 🙂

Den uppdukade brunchen är kall, sen finns det även varma alternativ att beställa till. Vi skulle ju testat utbudet och både fota och filma, så vi tog två vardera. Och man får faktiskt beställa så många man vill, enligt personalen i restaurangen. Så det blev både Shakshuka, avokado på toast, steak och lite annat. Allt väldigt gott! Det går inte ens att nämna allt som fanns på brunchen, det var typ allt man kan önska och lite till.

När vi ätit filmade vi det sista och tog det lugnt i hytten en stund, sen var det dax att kliva av. 23 timmar går snabbt ibland. Särskilt när man har roligt och dessutom fullt upp. Att både fota/filma/testa julbord och filma ett helt fartyg är lite för mycket på så kort tid. Så vi vet inte riktigt hur filmen om båten blir, kanske får vi göra om det i vår när ljuset är bättre. Det återstår att se.

Det var iaf himla härligt att vara ombord igen. Birka är ett väldigt fint fartyg som vi gärna åker med och rekommenderar.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Ett kul dygn ombord på FinnSirius

Ett kul dygn ombord på FinnSirius

Tredje julbordet var ombord på Finnlines ganska nya båt FinnSirius. Den här gången fick vi sällskap av våra husbilskompisar. Det blir lite annorlunda när man både ska jobba och umgås, samtidigt.

Vi tog husbilen på snöiga vägar från Grisslehamn till Kapellskär. Vi tyckte att vi var smarta som tog Finnlines julbord också när vi ändå var i närheten. Den där milen mellan orterna var inte kul att köra. Det var massor med snö och vägarna är rätt smala där uppe i Norrtälje. Vi hann precis fram innan det blev mörkt, vilket var väldigt skönt.

Jag vet inte hur det kom sej att vi fick sällskap, men det fick vi. Våra husbilskompisar Helene och Krister bokade också in sej och mötte upp oss på parkeringen. Vi satt en stund i vår husbil och pratade, men det var rätt kallt ute och även i bilen efter en stund. Vi tänkte att det finns väl något litet café eller nåt i terminalen som vi kan sitta på och gick dit rätt tidigt. Båten skulle komma in 17.45 och gå 21.45.

Vi gick in i terminalen redan vid 17 för att fika, men där var det stängt. Så vi fick sitta i en ouppvärmd terminal och vänta ett par timmar tills det var dax att gå ombord. Vanligtvis får man komma på strax innan 20, men vi var typ ensamma att boarda – så vi fick gå på lite tidigare. Då hade vi frusit konstant i typ 3 timmar, det var såååå skönt att komma in i hytten som var väldigt varm.

Vi var så hungriga allihop. Så vi började med att gå upp i caféet, som känns som en liten bistro där man kan köpa allt från bakverk och mackor till finare middag. Alla valde hamburgare utom Helene som gick loss på musslorna, som tydligen var väldigt bra. Vi satt rätt länge och åt, sen upptäckte vi båten och avslutade kvällen i baren. Nu var vi så trötta att vi bara satt och skrattade.

Morgonen började med en liten sovmorgon. Högtalaren hakade nämligen upp sej vid 5.40 och började surra och skrapa väldigt högt efter ett utrop och gjorde det omöjligt att sova. Utropen hörs dessutom för alla, oavsett om man ska av eller ej – vilket gör att man vaknar i onödan. Detta måste de göra något åt. Vi stoppade i öronpropparna och lyckades faktiskt somna om. Min nya medicin gör mirakel med min sömn!

Ganska snart efter vårt sena uppvaknande var det brunch på Mickes fina restaurang, med bubbel (alkoholfritt), härliga delikatesser och smårätter. Här satt vi rätt länge, fotade och filmade lite. Sen hade vi några timmar över, så vi tog med oss våra datorer och kameror och satte oss i VIP-loungen för att jobba.

Loungen är så himla bekväm. Här finns bra utrymmen för att jobba, allt är förbetalt så det är bara att ta för sej av fika, godis, smårätter, kaffebröd, vin och läsk mm. Vi fick faktiskt en hel del gjort, vilket var himla skönt eftersom vi ligger konstant efter med jobb när vi göra de här julbordstesterna. Det är väldigt mycket material som samlas ihop och ska göras något med. Martin redigerade film och jag skrev en blogg lite snabbt innan jag började med grunderna för en julbordstext. De ska ju ut så snabbt det bara går.

Strax innan julbordet öppnade gick vi dit tillsammans med en representant från båten för att fota och filma. Finnlines har egentligen inget traditionellt julbord utan en skärgårdsbuffé med juliga inslag. Här finns några olika sillsorter och lax, men en del av det finns även på den vanliga buffén. Min favorit blev en lax med saffranssås och jag tycker inte ens att saffran är särskilt gott 🙂

Mätta och belåtna tog vi ett varv runt fartygen för att filma det. Är det första gången vi är på en båt så försöker vi att filma det så mycket vi kan för att visa hur det ser ut. I mars var vi på jungfruturen med FinnCannopus som är FinnSirius systerfartyg med ett halvår nyare. Den filmen kan ni se HÄR.

Vi gillar Finnlines fartyg. Det är fraktfartyg som tar mest lastbilar, men två av våningsdäcken är för passagerare och känns så härligt lyxiga. Det är stora panoramafönster och luftiga utrymmen där man kan sitta och bara njuta av utsikten. Hytterna är fräscha och fina. Allt är lixom trivsamt. Dessutom är maten outstanding och personalen väldigt trevlig. Allt utom avrese- och ankomsttiderna är bra. Man får välja på att åka sent (21.45) eller komma hem i ottan (05.45).

Vi hade lite tid över innan vi skulle vara tillbaka i Kapellskär, så vi satte oss återigen i loungen med Helene och Krister. Det är jätteroligt att ha sällskap, men det blir ju lite annorlunda när man ska jobba samtidigt. Nu har ju även de både blogg och youtube och vet vad vi pysslar med, så det gör ju såklart saken lättare. De är dessutom väldigt förstående när vi drar iväg och lämnar kvar dem lite här och där, för att vi har en tid bestämd med någon.

Så var vi tillbaka i Sverige och det var dax att kliva av. Det är inte kul att ställa ifrån sej husbilen på en parkering mitt ute i ingenting, men personalen på plats lovade att ha lite koll. När vi åkte var det 10 minus och snö, när vi kom tillbaka var det nollgradigt och nästan snöfritt. Men isgata. Alla fyra gick som pingviner mellan terminalen och bilarna, det var svinhalt. Å detta skulle vi köra hem i, dessutom i mörker.

Men allt gick bra och ett par timmar senare rullade vi in hemma i Tumba igen. Vi hade haft ett väldigt roligt dygn och även mysig vecka med snöstorm och husbilsmys i Grisslehamn. Nu skulle vi vara hemma i hela tre dygn innan det bar iväg igen.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Travel News Market – kul resemässa

Travel News Market – kul resemässa

Trots att svenskar är väldigt reseintresserade, så finns det knappt några publika resemässor. I år utökades Seniormässan med en resedel, men det är typ allt som är öppet för ”vanliga” resenärer. För oss som skriver om, eller de som säljer resor, finns Travel News Market och den gick av stapeln igår.

När jag gick den eftergymnasiala utbildningen Turism- och reseliv fick vi åka till Göteborg och besöka TUR-mässan, det var helt fantastiskt. Här kunde vi frossa i resor över hela världen, i flera dagar, det var så härligt. Sen var det rätt många år utan någon resemässa alls, innan jag fick höra talas om Travel News Market. Detta är alltså en mässa för branschfolk, press får vara med lite sådär på nåder.

Till Travel News Market kommer mängder med utställare. Där är representanter för olika länder, turistbyråer, turistråd och researrangörer. Några kommer tillbaka år efter år, andra är här för första gången. Här möts vi som jobbar med resor på ett eller annat sätt, uppdaterar oss och knyter kontakter.

Igår var det alltså dax igen. Jag kom dit vid lunch och gick runt i lugn och ro. Man kan boka mötestider, men jag visste inte när jag skulle komma och hur mycket tid jag hade på mej – så jag valde att gå runt och spontant prata med de som intresserade mej. Det blev några bra möten, bla med representanten för den lilla ön Sifnos i Grekland. Här bjöds vi på en fantastiskt middag som gjorde att jag överlevde dagen 🙂

Under dagen träffar man även andra som skriver om resor och som brukar resa tillsammans på olika pressresor. Eftersom vi är frilans nästan allihop är detta vår chans att träffas lite mer avslappnat. Så det blev flera härliga möten och bra snack också under dagen.

En sån här dag gör ju knappast resesuget bättre, snarare tvärtom. Nu vill man verkligen åka iväg. Om 29 dagar bär det iväg igen, till Egypten, då är det nästan semester. Vi ska nog bara göra en enda film från resan och kanske jobba en timme om dagen, det är semester för oss 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Fyra timmars mys

Fyra timmars mys

För att testa årets andra julbord fick vi ta oss till Grisslehamn och Eckerö Linjens fartyg. Det varnades för snöstorm, så vi åkte dit redan på tisdagen trots att båten inte gick förrän på fredagen. Å nog kom det snö och båtar ställdes in, men när vi skulle åka så var allt lugnt och fint igen. Det blev några riktigt mysiga timmar ombord.

Vi bor i Tumba, det är rätt långt från Grisslehamn. Första gången vi skulle testa Eckerö Linjens julbord tog vi bussen från stan. Vi åkte vid 6 på morgonen och kom hem vid 21 på kvällen. En liten tur på sisådär 15 timmar för ett par timmars jobb. Sedan dess har vi tagit husbilen och passat på att ta några dagar på rull samtidigt. Grisslehamn är fint och trivsamt att stå i, så det gör oss ingenting.

På fredagen var det dax. Klockan 14.20 stod vi på plats enligt direktiv från ”högre ort”. För att få bra bilder behöver vi komma in någon kvart innan gästerna. Innan den vackra uppläggningen blir sabbad, så att säga… Efter att ha fotat och testat julbord i sju år vet ganska bra hur vi jobbar mest effektivt och hur mycket tid vi behöver.

Vi blev insläppta och började jobba. Martin filmar, bägge fotar. Vi tar fler bilder än vi behöver, det är bättre att ha för mycket än för lite. Allt går snabbt, vi är så samspelta, det blir nästan som en dans. När vi har allt vi behöver är det dax att börja testa. Nu har gästerna släppts in och det blir ett trivsamt sorl.

Enligt tradition ska man gå sju gånger, det gör inte vi. Jag brukar ta en tallrik med kallskuret, en med varmt och en med efterrätter. Sen kan det bli en ”för-efterrätt” också, mitt eget ord för att ta lite räkor innan efterrätten, om det finns plats i magen 🙂

Just Eckerö Linjens julbord är alldeles lagom stort. Där är inget överdåd, utan mer sparsmakat och med kvalitet. Det mesta är lokala råvaror och lagat ombord, fräscht och väldigt gott. Man har satsat på ett traditionellt julbord med rätter som man känner igen från svenska julbord och lagt till lite från det finska. Här finns alltså jansson, skinka, köttbullar och prinskorv, men även lådor av olika slag, svartbröd och annat från vårt grannland i öst. En god kombination och man lämnar julbordet väldigt nöjd. Och mätt.

Vi hittade några favoriter. Eckerö Linjens skinka och janssons är väldigt god, men även den pepparkaksgratinerade rotfruktslådan med getost var något alldeles extra – den ska vi försöka kopiera och ta med till vårt eget julfirande. Vid efterrätterna hittade vi glass och en massa olika såser, bla en pepparkakssås som var to die for. Asså… den måste vi hitta och köpa hem. Sååå jäkla god. Ser ni den nånstan så köp! Eller gör inte det, ni kommer inte kunna sluta äta 😛

Efter lite taxfree-inköp var det dax att kliva av båten igen, mätta och belåtna. Vi hade en natt kvar i hamnen och behövde inte äta nåt mer den dagen. Nu var det bara att sätta igång och göra något av materialet, resultatet ser du HÄR och här nedan.

Detta var andra bordet av fem, näst på tur var bara någon mils bilfärd bort.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Som en lunch på Cypern

Som en lunch på Cypern

Ni som hängt med här ett tag vet att vi var på resa på Cypern för ett par år sedan och föll pladask för landet. Så pass att vi flydde dit när det kom en snökanon över Stockholm något halvår senare. Nu var jag tillbaka, men bara för en lunch…

Cypern har så mycket att bjuda på. Här finns en rik kultur, historia och vackra platser. Men här finns också en matkultur som är väldigt spännande, det är ju härifrån som halloumin kommer. För exakt 40 år sedan tog Frixos och Maro Papadopoulou in tio kilo av osten i Sverige, för att de helt enkelt saknade den så mycket när de flyttade hit. Då blev det ingen storsäljare direkt och det lilla lagret tog lång tid att sälja av. Tänk om de då vetat vilken succé det skulle bli. Men de gav inte upp och nu är allt detta alltså historia.

Jubileet firas med en helt nyutgiven kokbok, Hej Halllomui, med enbart halloumi-recept. En del av dem fick vi smaka på en fantastiskt mysig lunch på restaurang Skörden i Stockholm. Vi kom in i en vackert dukad matsal, med gula dukar, blommor och oliver i små skålar. Det var som att kliva in på en restaurang på Cypern, där solen skiner in och värmen slår emot en.

Direkt fick vi ett glas i handen med grekiskt bubbel, alla drycker under lunchen var från Grekland medan maten var från Cypern. Och vilken mat! Vi fick kanske 5-6 olika rätter, fritters, pizza, fylld paprika och kokt halloumi, som är helt nytt för mej och som serverades med tomat och chili-marmelad som är den absolut läckraste ”såsen” jag smakat på väldigt länge. Det kommer recept på Du i Fokus inom kort och den finns såklart med i den nya kokboken Hej Halloumi.

Vad är egentligen halloumi? Jo, det är en ost tillverkad av ko- get- och fårmjölk. Fördelningen mellan de olika sorterna mjölk varierar efter årstid och tillgång, men oftast består Halloumiosten av 70 % komjölk, 20 % getmjölk och 10 % fårmjölk. Det tar ett par dygn att göra osten. Man börjar med att hetta upp mjölken, sedan tillsätts löpe. Efter någon timme har mjölken stelnat och ostmassan kan läggas i portionsformar för att kokas i hela fyra timmar. Det är under kokningen som osten får sin sega och ”gnissliga” konsistens. Sen kyls den ner för att vikas, i vecket läggs salt och mynta. Den vikta osten läggs i press och sedan i en saltlag under ytterligare 48 timmar. Efter detta är halloumin klar att packas.

Första gången jag kom i kontakt med halloumi var när vi skulle ha kräftskiva nån gång runt 2005 och en av gästerna tog med halloumi ist för skaldjur. Jag smakade pyttelite och tyckte det var så otroligt gott. Då var det mest ett alternativ till kött och något som vegetarianer åt. Nu finns det väl i nästan varenda kyl?

Under lunchen fick vi höra Maro berätta om familjens historia, osten, jubileet och den nya kokboken. En solgul kokbok, såklart, med 40 härliga recept. När hon berättade att det är vanligt att man river halloumi både i och på pasta blev jag nyfiken. Detta berättade jag såklart för Martin som var tvungen att testa. Så nu finns det ett recept på Du i Fokus på pasta med riven halloumi och citron. Jättegott!

Nu fick jag en stark längtan till Cypern. Det är helt klart dax att åka dit igen. Jag skulle så gärna vara med och göra halloumi, det missade vi sist. Hur tillagar ni helst halloumi? Tycker ni ens om det?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Jag fattar att det är svårt att förstå

Jag fattar att det är svårt att förstå

Jag är frilansskribent och sk digital kreatör med uppdrag överallt och hela tiden. Jag kan förstå att det är svårt att förstå att jag faktiskt jobbar när jag äter ett julbord eller går på en fin strand. Men så är det faktiskt.

De flesta ser nog en journalist som någon som sitter med glasögonen på näsan, djupt koncentrerad framför en dator och skriver på sin senaste text. Den bilden är rätt, men den är lixom bara slutet på jobbet. Man ska ju samla ihop materialet och ha något att skriva om också. Det är detta folk ofta glömmer.

När vi packar inför en resa får vi alltid höra ”Ha en trevlig semester”, det får alla som skriver om eller rapporterar från olika resmål. Så säger man ju inte till en sjöman, flygvärdinna eller pilot som går till jobbet. Det gör man ju inte. Men vi får konstant såna kommentarer, så jag tror inte riktigt att alla förstår hur en skribent/journalist eller digital kreatör jobbar. Vi ska på en resa, ett jobb, inte semester.

Just det… jag kallar mej hellre för skribent än journalist. Jag skriver ju så mycket mer än journalistiska texter. Det där med digital kreatör då? Asså… influencer… nääää, det tycker jag inte om att kalla mej. Jag vet inte hur mycket jag influerar någon, men kanske inspirerar? Jag vet inte, men digital kreatör är jag definitivt. Så är det när man har både instagram och youtubekanal. Då är det lixom avgörande att samla material och det är oftast inte det minsta glamoröst faktiskt. Även om det kan se ut så på bilderna.

Hur går det till då?

Det beror på… som det brukar heta. Om det är en lunch där något presenteras, ett julbord som ska testas, en produkt som ska provas eller ett resmål som ska utforskas. Allt det här tror jag ändå att man kan förstå ganska enkel. Problemet kommer när vi är på en längre resa eller ute med husbilen, som nu.

Vi står med husbilen i Grisslehamn och jobbar, precis som vem som helst – förutom att vårt kontor ser lite annorlunda ut. Husbilen är inte vårt fritidsboende, vi har inte semester – den är vårt rullande hem och vårt kontor. Vi tog oss hit i tisdags för att slippa åka i oväder, då vi har ett uppdrag här på fredag. Att köra nästan 4 ton bil i snöstorm är inte särskilt lockande. Nu står vi på plats medan snön yr utanför och har det hur bra som helst. Medans vi jobbar.

Att samla material till en text eller film innebär ganska mycket jobb, planering och tid. Tar vi tex julborden så måste vi först veta helt säkert att vi får komma in innan alla gäster. Så att bilder blir fina och lockande. Det är ju det som är hela grejen, tydliga bilder så man verkligen ser vad som finns där. Det blir ganska många mail fram och tillbaka innan alla har rätt information. Vi får oftast bara någon kvart på oss att ta bilderna, då gäller det att vi bägge vet exakt vem som ska göra vad.

Sen ska vi börja smaka maten. Är det ett julbord så smakar vi nyheterna och det som folk är mest intresserade av (julskinka, köttbullar osv). Orkar vi något efter det, testar vi även annat också. Under tiden kan det hända att vi tar någon bild på tallriken eller en filmsnutt medan vi äter. Jag brukar direkt skicka iväg några stories på instagram också.

Det är efter detta som det mesta jobbet börjar. Bilder och film ska redigeras, all information ska kokas ner och en text ska skrivas. Medan Martin redigerar bilderna, skriver jag texten. När jag skrivit klart lägger jag in bilderna och han korrekturläser. När vi är nöjda publiceras texten i Du i Fokus. Men vi är inte klara där.

Medan jag börjar förbereda ett blogginglägg fixar Martin filmen för youtube. Ibland är det bråttom, men oftast är det upp till oss när dessa kommer ut. Men vi ligger alltid väldigt mycket efter, just nu publiceras filmer från i somras… Bloggen är ju mest min dagbok, så jag kommer ihåg allt om jag behöver gå tillbaka och kan påminnas. När filmen är klar är det jag som gör den helt färdig för att publiceras. Där ska vara bild och text, ibland även länkar.

Men det är inte klart ens där. Nu ska allt pushas för på olika ställen på sociala medier. Vi har tre olika Facebook-sidor, samt flera olika grupper med olika teman och fyra instagramkonton. Jag överdriver inte om jag säger att jag har runt 6-7 timmar med mobilen i handen, varje dag. Å andra sidan sitter ju folk framför en dator och jobbar hela dagarna, jag gör det mest via mobilen.

Då har jag inte tagit med våra beställda uppdrag… de tar ju såklart ännu mer tid, för då måste allt vara så perfekt det bara går. Det behöver vi inte fundera på i våra egna kanaler. En text till tex campingtidningen vi skriver för tar kanske 3-4 arbetsdagar bara att skriva och 2-3 dagar att samla materialet.

Så när vi sitter där i vår husbil eller packar inför en resa, så är det alltså jobb. Kanske ett lite lyxigare kontor än vad andra har, men det är ändå jobb. Vi får jätteroliga uppdrag och har roligt innehåll i vårt liv, så är det – men det är ett jobb som vi tar seriöst.

Vi fattar att det kan vara svårt att förstå när vi sitter där på en fin strand eller med bubbel på en premiär. Då ska ni veta att vi nästan aldrig ens smakar alkohol förrän jobbet är klart, det som är i glaset är oftast alkoholfritt. Hur sjutton skulle vi annars kunna göra intervjuer eller hålla filmkameran stadigt?

Detta är vår vardag, vi jobbar vart vi än är. Det kanske låter lite rörigt, men så är vårt liv. Helt snurrigt och kanske lite svårt att förstå. Men kul 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Årets första julbord!

Årets första julbord!

Så var det dax. Årets första julbordskryssning är avklarad och första julbordet är testat. Julbordskampen på Östersjön 2024 är inledd. Om ett par veckor vet vi vem som står som årets vinnare 🙂

I tisdagskväll tog vi oss till Värtahamnen i Stockholm för att kliva ombord på Baltic Princess, Tallinksiljas fartyg som går mellan Stockholm och Åbo. Det är faktiskt en ny rutt, där man varje onsdag har en heldag i land att utforska Åbo, innan fartyget går tillbaka till Stockholm igen. Precis som man kunnat göra till Helsingfors i många år, nu kan alltså besöka Åbo också – iaf en gång i veckan.

Vi var alltså ombord för att testa rutten, filma fartyget, kolla in Åbo och äta julbordet. Jobbet börjar faktiskt redan innan vi går ombord med att filma en sk ”påa” redan i terminalen. Sen är kameran med under hela resan. Den här gången blir det en film om julbordet och en om båten samt våra 24 timmar ombord. Lite från Åbo också alltså, men väldigt lite – vädret var alldeles för dåligt.

Kryssningen började i Happy Lobster med en läcker skaldjurstallrik. Jag älskar skaldjur och de blir så bra på bild. Att få äta upp sitt arbetsmaterial är ju väldigt lyxigt. När vi jobbar är vi väldigt försiktiga med vad vi dricker, så det blev bara cola zero till. När vi fotat, filmat och ätit upp tog vi ett varv runt fartyget för att filma det. Sen dök vi i säng.

På morgonen blev det lite sovmorgon, vi skulle ju inte vara i Åbo förrän vid 10 och hade gott om tid att äta frukost och bara sitta ner en stund. Baltic Princess tar nästan 3000 passagerare, både dit och hem var det ca 300. Vi hade det väldigt luftig och superservice hela vägen. Det var definitivt ingen trängsel vare sej i baren på kvällen, vid frukosten eller när vi skulle gå i land. Jätteskönt.

Jag ska berätta om hela dagen i Åbo i ett eget inlägg, men snabbt kan sägas att slottet bara ligger ett stenkast från båten – så vi började där. Sen gick vi längs kanalen in till stan, där vi gick till Saluhallen för att äta lunch. Där åt vi en pizza som kan vara den godaste jag någonsin ätit. Pizzerian har varit 29:e bästa i Europa, inte illa!

Efter sisådär 15 000 steg gick vi ombord igen och förberedde oss för middagen. Strax innan matsalen The Grand Buffé öppnade fick vi komma in och fota/filma julbordet. Detta var den allra första dukningen, så det var lite extra peppad personal i köket. Det var inte bara vi som fotade, det gjorde både kockar och servitriser också.

När vi hade vårt material var det dax att börja smaka. Kanske inga sju turer som traditionen säger, men iaf tre eller fyra. Vi har ju lärt oss med åren hur vi ska göra för att helt enkelt inte äta ihjäl oss. Vi testar särskilt alla nyheter samt skinka, Jansson, köttbullar, prinskorv och lutfisk (om det finns). Detta är det som folk är mest nyfikna på. Samt efterrätterna.

Julbordet ombord på Baltic Princess och även de andra siljabåtarna är väldigt fint i år. MEN där finns inga prinskorvar! Jättekonstigt! De fattades även på Viking Glory förra året, så de kanske är på väg bort? Det återstår att se…

Här fanns två särskilt intressanta nyheter, sill med lingon och ingefära samt en rödbetsglaserad lax om var så sjukt god! Tre olika skinkor, gott men inget som stack ut. Jansson var god men lite för lös, köttbullarna små och saftiga, lutfisken helt ok men med för lite sås. Allt var alltså helt ok och några grejer stod ut lite extra. Dessutom var matsalen mysigt julpyntad, sånt gillar vi!

När det sista var filmat var det dax att ta lite ledigt. Då blev det en stund i de olika barerna ombord för att testa lite av årets utbud av drinkar. Vi tar alltid olika så vi kan smaka av varandra. Det blev ett par stycken innan vi gick tillbaka till hytten och somnade ovaggade. Både mätta och otörstiga.

På morgonen hade vi missförstått precis allt och trodde att vi hade hur gott om tid på oss som helst. När vi åkte var det ju vid 18-tiden, så vi tänkte att det skulle vara så nu med. Så var det inte. Båten skulle gå redan vid 8, så det blev att skynda in i det lilla caféet ombord för att köpa frukost och sedan kasta oss av båten med bara några minuters marginal. Den där lugna frukosten som vi sett fram emot var alltså bara att glömma. Hoppsan lixom.

Detta var den första av fem julbordskryssningar. Redan imorrn drar vi till Grisslehamn för nästa. Ni hänger väl med?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Kul möte på Hälsomässan

Kul möte på Hälsomässan

För någon vecka sedan var det dax för årets Hälsomässa, eller Allt om Hälsan som den egentligen heter. Dagen började med yoga och slutade med ett väldigt roligt möte 🙂

Jag har besökt mässan vart enda år de senaste 15-20 åren. Under några år runt 2010 jobbade jag även där och stod i Viktväktarnas monter. Det var på den tiden när VV hade en ganska stor shop med både godis, livsmedel och kokböcker. Det var alltid väldigt mycket folk i montern och många som ville veta allt om VV, kostprogrammet och en massa annat. Det var himla kul och jag kan sakna det ibland.

Numera är jag där mest som journalist och lite som digital kreatör. Jag letar efter kul grejer att skriva om samtidigt som Martin och jag samlar material till våra youtube-kanal och sociala medier. Ni kan se filmen vi gjorde längst ner i inlägget.

För media börjar alltid mässan med en frukost, då vi får veta allt som händer under mässan, nyheter och annat som är bra att veta. Sedan ett par år tillbaka har den även börjat med någon form av aktivitet, i år var det yoga. Jag är mer än dålig på yoga och är kanske ensam om att bli superstressad. Övningarna går för snabbt, jag hänger inte med och blir irriterad. Avslappningen på slutet är typ det enda jag kan ta till mej.

Efter yogan var det dax att ta sej an mässan. Vi brukar börja med att gå runt allt så fort vi kan för att filma allt innan det kommer en massa besökare. Sen tar vi ett varv till när vi tittar mer ingående på alla montrar och hälsar på alla vi känner. I år var det framförallt Carina och Jerker som driver Rosenserien som vi ville träffa lite extra och Madeleine som är expert på träning för kvinnor mm. Vi har fått kontakt via instagram och haft lite koll på varandra under en ganska lång tid.

Mässans tema i år var kvinnohälsa och särskilt klimakteriet. Madeleine har tillsammans med en läkare precis öppnat en klinik för kvinnor, klimakteriet, träning och allt annat som hör därtill. Självklart ville jag göra en intervju om detta. Bara att äntligen ses var väldigt roligt. Att vi även fick till en himla bra intervju var en stor bonus. Det finns så mycket att säga och så många myter att slå ihjäl kring kvinnors hälsa. Jag hoppas att vi kunnat bidra med något. Ni kan se intervjun ca 18 minuter in i filmen och får bedöma själva.

En rolig mässa som dessutom är viktig. Vi kommer tillbaka nästa år igen 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Intervju med Kalle Moraeus och konsert

Intervju med Kalle Moraeus och konsert

Förra veckan fick vi chansen att träffa Kalle Moraeus inför nypremiären av ”Den svenska sångboken”. Eftersom vi planerar för att fira en ”riktig” midsommar i Orsa nästa år, var det med flera anledningar vi ville träffa honom. Det blev ett bra snack där några pusselbitar trillade på plats.

”Den svenska sångboken” är en konsert med svenska hits kanske man kan säga. Kalle Moraeus, Gunilla Backman, Johan Boding och Micke ”Nord” Andersson har tillsammans kokat ner runt 1000 favoriter till en cirka tre timmar lång show. Allt från Bellman till Miss Li enkelt sagt. Vi drog till Västerås för att vara med vid nypremiären av showen som var helt suverän!

I början av veckan träffade vi Kalle Moraeus som var i Stockholm för en sk pressdag. Vi passade på att prata lite om vår planerade midsommar i Orsa, när vi ändå fick chansen att träffa honom. Nästa år ska vi nämligen vara med och uppfylla en dröm som en kompis har om att uppleva en äkta Dala-midsommar. Vi kommer att vara i Orsa under hela midsommarveckan, följa kyrkbåtarna, klä midsommarstången och hela kviddevitten. Självklart ville vi veta Kalles bästa tips, eftersom han bor i just Orsa.

Vi fick några tips och även om det inte är helt bestämt än i detalj, så ser det ut som att vi ska fira midsommarafton på Kalles gård. Vi kommer såklart att göra en film om allt, samt skriva en artikel, så vi hoppas att även få en intervju med Kalle på plats i Orsa med alla hans midsommartips och kanske några roliga anekdoter. Mer om det när det närmar sej 🙂

I tisdags fick vi äntligen hämta husbilen, så vi packade ihop oss och drog till Västerås i onsdags. På torsdagen gick vi från campingen in till stan, en liten promenad på nästan sex kilometer. Väl på plats i konserthuset fick vi en galen upplevelse!

Tänk er gamla tidens blandband med alla ens favoriter. Precis så var konserten. En massa härliga favoriter med en massa härliga svenska artister, både gamla och nya. Framförda av otroligt proffsiga svenska musiker. Kalle Moraeus kan ju spela precis vad som helst! Gunilla sjunger som en gudinna, Johan Boding är så himla cool och så otroligt begåvad. Micke ”Nord” hade jag inte hört talas om förutom, men han har spelat med både Roxette och Scorpions mfl. Han var dessutom med på turnén när Eva Dahlgren slog igenom. Så otroligt häftig musiker, cool röst och skön personlighet. Hur har vi kunna missa honom ?

Det blev tre otroligt härliga timmar, där vi verkligen njöt av musiken. Konserten går som turné i Sverige just nu, gå dit om den kommer till er stad och om ni gillar svenska musik. Det är så bra!

Efteråt stannade vi kvar på våra platser medan salongen tömdes. Sen gick vi ner till scenen där Gunilla väntade på oss. Det blev ett glatt återseende och en massa babbel. Gunilla och jag lärde känna varandra redan i slutet av 80-talet när hon jobbade på Cirkus och jag på Oscarsteatern. Sen har vi träffats på lite olika ställen genom åren, mest när hon gått på röda mattan och vi fotat. Ni kanske känner igen henne som en av de svenska Mamma Miorna 🙂

När vi var nästan sist kvar blev typ utsparkade ur konserthuset och började vår väg tillbaka till campingen. Vi orkade inte gå hem mitt i natten, utan tog bussen – hur smidigt som helst. Sen var det bara att börja redigera bilder och skriva recensionen. Den kan ni läsa HÄR.

Gillar ni svensk musik? Vilka favoriter har ni?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Stockholm Beauty Week började med härlig frukost

Stockholm Beauty Week började med härlig frukost

Förr var Stockholm Beauty Week en hel vecka med skönhet, hud- och hårvård. Numera är det en dag, två gånger om året. Förra tisdagen var det återigen dax. Jag tog sällskap av finaste Annelie och hade en kul dag i skönhetsvärlden.

Förr om åren började Beauty Week med morgonträff för pressen, där vi fick frukost samtidigt som vi fick veta allt om årets utställare. Numera är det inte så, den här gången hade istället Mary Kay bjudit in till en riktigt mysig morgon på Hotell Kungsträdgården, med massor av information om deras både gamla och nya produkter.

Mary Kay är ju tradition. De har lixom funnits jämt. Iaf sedan 60-talet, fick jag veta under frukosten. Jag kommer ihåg när jag var liten, då sålde mammas väninnor antingen Tupperware eller Mary Kay. Känner ni igen det?

Under frukosten fick vi klämma och känna på produkterna, särskilt deras nyhet Clinical Solution PHA+AHA Resurfacer som ska vara ett alternativ till facelift, men utan nålar. Vi får väl se, jag ska ge det en chans. Vi fick nämligen varsin, samt den ascoola vattenflaskan. Visst är det fin!!!

Efter frukosten gick vi den korta biten till Hamburger Börs där hösten Beauty Week skulle gå av stapeln. Det var med lite vemod jag gick in där, det var kanske sista gången. Börsen ska ju läggas ner eftersom hyresvärden tokhöjt hyran. Det är så otroligt sorgligt. Börsen är en av de äldsta nöjeslokalerna i Stockholm, där många stora internationella artister uppträtt. Jag har vänner som jobbar där och är så ledsen för allas skull.

Så det var alltså med alla möjliga känslor jag gick in, men det såg ju inte alls ut som när vi vanligtvis är där. Nu var alla bord och stolar ersatta med en mängd olika försäljningsstånd för olika skönhetsmärken och salonger. Det var galet mycket folk, sådär så jag nästan fick panik. Det gick varken att ta sej framåt eller bakåt under en stund i början av dagen. Jag flydde upp på andra våningen där det var lugnare, tills det gick att gå runt lite iaf.

Jag önskar så att det var en timme på morgonen som var bara för media, vi ska ju faktiskt jobba. En stund då man kan prata med alla utställare i lugn och ro, få den info man behöver och sedan lämna plats för övriga besökare. Som det är nu är det svårt att ställa frågor, särskilt som man inte ens kommer fram till någon att prata med. Tror faktiskt att även utställarna skulle tycka att detta är bättre, så är man av med alla frågvisa journalister och kan inrikta sej på att sälja resten av dagen.

Jag lyckades iaf gå runt lite och ta mej fram till en del, men långt ifrån allt jag var intresserad av. Jag hade helt enkelt inte tid att vänta så länge som hade behövts. Men några höjdpunkter förut Mary Kay blev det iaf, som Hjärtligt. Ett ekologiskt märke med produkter i stora förpackning och refiller till dessa. Sånt gillar jag!

Jag gillar även smycken och stannade till hos Tilva som har stilrena smycken i stål. Så himla fina. Där fanns särskilt några armband som jag fastande för, men även läckra ringar, örhängen och halsband. De har dessutom Börje Salmings smycke, där en del av intäkterna går till forskningen om ALS. Sånt gillar jag! De har flera såna särskilda produkter där delar av pengarna går till forskning, förutom ALS är det bla även Hjärnforskning och Barndiabetes. Självklart vill jag sprida detta vidare och lyfter de såklart gärna här.

Där fanns såklart en massa annat också, typ 70 utställare, som Oriflame, Mili, Mjuuk, Smuuti, Alma Laser, Gilda Liljeblad, Skin Candy, Glam och en massa andra. Dessutom flera salonger som erbjöd behandlingar av olika slag, men kön var lång till dem – så det bidde inget den här gången. Förra gången däremot fick jag en kanonhärlig ansiktsbehandling med botoxmask, jätteskönt!

Stockholm Beauty Week är kul, men lite för mycket folk för min smak. För trångt helt enkelt. Tyvärr, för jag hade gärna gått runt mer och verkligen fått chansen att prata med utställarna. Kanske nästa gång?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Längtan till Irland blev inte bättre

Längtan till Irland blev inte bättre

Här om kvällen var vi inbjudna av Tourism Ireland till den Irländska puben Liffey i Gamla Stan. Där träffade vi en massa härliga kollegor, Irlandsälskare, åt gott och var med på quiz. En himla härlig kväll!

Ett par gånger om året bjuder Tourism Ireland in till pubkväll. Då blir vi uppdaterade om aktuella saker som händer på Irland, just nu är det Halloween som är på tapeten. Längst upp på Nordirland i Derry, har man faktiskt Europas största firande. Nästan 100 000 personer möts för att fira den läskiga kvällen, de allra flesta utklädda och hela staden är pyntad.

Hade det funnits ett enda rum ledig i staden så hade vi kunnat åka dit nästa vecka, men det finns inte en enda säng ledig. Men det är redan bestämt att vi ska åka dit nästa år istället. Det ska bli så otroligt roligt! Planeringen börjar i augusti, vi kan knappt vänta!!!

Kvällen började med mingel. Vi valde ut ett ledig bord och fick snart sällskap av Helena och Peter från Freedom Travel och bildade lag med dem när det var dax för quiz. Eftersom alla åker husbil blev lagnamnet såklart The Caravaners. Innan quizen fick vi ett par olika presentationer, gott i glasen och snart stod även en tallrik mat framför oss. Jag och Martin hade valt hamburgare, min var med chili och vitlök och hettade lite i munnen. Medan Martin passade på att testa olika ölsorter, drack jag cider och sedan cola zero.

Sen var det alltså dax för quiz och den var sååå svår! Självklart var temat Irland, där har vi alla varit (utom Martin, men snart så) så första delen gick himla bra – vi låg trea eller fyra efter första omgången. Sen gick det utför, tvärneråt kan man nog säga. Det kom sportfrågor, som vi inte hade en aning om. Jag vet inte vilken plats vi slutade på, men det var inte bra iaf 😛

Efter quizen började folk lämna puben, vi var kvar en liten stund och hann prata med folk som vi inte träffar så ofta. Blanda annat Des som är från Tourism Ireland som ska arrangera vår resa och Agneta Sjödin som är en stor Irlandälskare och en person som jag tycker väldigt mycket om. Hennes fina dotter Maja var tillfälligt på besök i Sverige och kom också förbi puben. Ett kul gäng som är kul att hänga med. Självklart avslutades kvällen med varsin Irish Coffe!

Efter en både rolig, god och lärorik kväll åkte vi hem till Tumba igen. Nu drömmer jag om att återvända till Irland och få visa Martin vilket fint land det är. Hoppas kunna ta med honom till någon av alla inställningsplatser för Game of Thrones och något destilleri. HÄR kan ni läsa om när jag var där och se varför jag längtar tillbaka.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

BokAgneta blev så himla bra som teater!

BokAgneta blev så himla bra som teater!

Vi är många som älskar Emma Hambergs böcker om Agneta. När jag fick höra att boken “Je m’appelle Agneta” skulle bli teater blev jag väldigt glad. Och nyfiken. Hur skulle det bli? I förra veckan var det premiär och vi var där!

Jag tror att de flesta som följer min blogg har läst boken och vet allt om Agneta. Men om ni inte har gjort det så kan jag berätta att Agneta är en snart 50-årig kvinna, kontorsråtta som inte trivs med sitt jobb och som har en sportfåne till man. Enkelt sagt alltså.

En dag får hon nog och svarar på en annons där man söker au pair till en pojke i Frankrike. Tror hon. Det ser iaf ut så och hon har ingen anledning att tro något annat. Efter några dagar har hon fått jobbet, lämnar allt och drar. Snart visar det sej att pojken är en äldre man som börjat få svårt att ta hand om sej själv. Agnetas jobb är att se till att han har det bra och på vägen hittar hon sej själv kan man väl säga.

Boken är fantastisk! Den innehåller så mycket kärlek, härliga miljöer, roliga karaktärer och massor med mat. Så pass att det faktiskt finns en kokbok som tillhör boken. Allt detta har man lyckats föra över till scen, i en slags monolog fast med två skådespelare. Anna Granath spelar Agneta samt alla andra karaktärer, förutom Einar som spelas av Dag Malmberg. Och hon gör det så bra. Så helt jäkla sjukt bra dessutom. Hon får med maken Magnus kroppsspråk, precis som man ser honom i boken. Alla personer från boken poppar lixom fram och är precis som jag sett dem framför mej. Det är så jäkla bra helt enkelt!

Jag träffade Emma strax innan föreställningen och hon var så nöjd. Å det förstår jag. Nu kan ho med varm hand låta Agneta leva vidare, hon ska nämligen ut på premiär i hela landet. Har ni läst boken så måste ni se föreställningen. Har ni inte läst den kan ni börja med det och sen se teatern. Jag kan nästan lova att ni kommer att älska den.

Här kan ni läsa vår recension 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube