Browsed by
Tagg: kroatien

Rundtur på Brac i Kroatien

Rundtur på Brac i Kroatien

Förra helgen var jag alltså i Kroatien och på lördagen åkte vi på rundtur på ön Brac. Vilken fantastisk ö! Jag kommer absolut att  komma tillbaka!

Till Brac kommer man med båten från Split som tar ungefär 50  minuter. Brac är den största av öarna i den kroatiska skärgården. Det som karaktäriserar ön är tre saker; sten, pinjeträd och oliver. Allt detta ser man precis överallt!

När man kommer med båten hamnar man i Supetar, en supermysig liten by
med ca 38 000 invånare som har hamnen som mittpunkt. Jag åkte taxi
10-15 minuter till Postira och bodde på Hotel Postura. I lördags när VM
var slut blev vi alla upphämtade för att se mer av ön. Vi började i byn
Dol som är en eko-by där allt ska vara som det alltid varit. I Dol åt vi
vår lunch på fredagen på restaurang Kastil Gospodnetic som är ett
gammalt slott. Detta kunde man faktiskt se i julkalendern 2014.

Vi
tog en promenad runt Dol, såg de gamla husen och fick byns historia
berättad för oss. I Dol får man inte ändra något, allt ska vara som det
alltid varit. Vill man renovera eller bygga nytt så ska samma material användas
och utsidan på huset ska se ut som alla de andra. Detta innebär att
hela byn ser ut som den gjorde på 1400-1500-talet. Här kan man även se
grottor som människor faktiskt använt för väldigt länge sedan.

Efter
besöket i Dol åkte vi till Pucisca, där jag äntligen hittade en strand
och kunde sitta ner och lyssna på vågorna. I Pusisca ligger öns stora
stenkonstskola som vi fick besöka. Den vita sten som finns på Brac ser
ut som marmor, men är egentligen vit kalksten. Du hittar stenen precis
överallt, även på den lilla strandremsa som jag hittade. Franska
journalisten Marie och jag upptäckte staden tillsammans och hjälpte
varandra med bilder från den otroligt vackra byn.

Sen
var det meningen att vi skulle få se utsikten från öns högsta punkt;
Vidova Gora, men när vi kom dit slöt molnen upp runt toppen och vi såg
bara dimma. Så vi fortsatte till Skrit där Brac Museum och Olivmuseet
ligger. Vi gick igenom den lilla fina byn och besökte Brac Museum innan
vi fick en rundvisning på Olivmuseet där man visade hur olivolja
tillverkades förr. Sen fick vi smaka på gårdens olivolja, bröd och olika
marmelader tillsammans med körsbärslikör. Och sedan åkte vi tillbaka
till hotellet igen.

Det lilla jag fick se av Brac var
tillräckligt för att vilja komma tillbaka. Ön har två huvudorter för

turister, det ena är Supetar på norra sidan och den andra är Bol på
södra sidan. Jag har än så länge bara sett Supetar och lite till, södra
sidan är kvar att upptäcka. Här finns kanske inte kritvita sandstränder,
men väldigt fina stränder ändå. När jag var där var det soligt och
varmt, ca 22-23 grader i slutet av oktober. En normal svensk sommardag
alltså och helt ok med tanke på att jag lämnade 4 minusgrader i Sverige.

Jag
träffade en man som bla arrangerar vandringsresor som jag är sugen att
hänga på, vi får väl se om det blir av. Hur som helst så kommer jag
tillbaka! Delar av året går flygen direkt från Stockholm, taxi till och
från båten och båtbiljett kostar inte särskilt mycket och hotellen är
billiga! Mitt hotell var ganska nytt och jättefint, där kostade en svit under lågsäsong
under 50 Euro! Det är alltså ett prisvärt resmål, varmt långt in på
hösten och mycket att se. Om inte annat så hoppas jag komma hit igen på
nästa VM, jag är så nyfiken på hur tävlingen kommer att utvecklas  🙂

Har du varit i Kroatien och kanske tom på Brac? Vad tyckte du? Vad borde jag se och göra nästan gång?

VM i Olivplockning – första någonsin!

VM i Olivplockning – första någonsin!

När jag blev tillfrågad om att åka på VM i Olivplockning sa jag ja direkt! En mer annorlunda och knasig grej har jag nog aldrig varit på, så det var lixom självklart att tacka ja utan att ens fundera på saken. Som tex var det skulle gå av stapeln… det hade inte spelat någon roll, jag hade åkt vart som helst!

Oliver innebär ju ändå värme och i år är det alltså Kroatien som är värd för tävlingen. Förmodligen nästa år också om det blir något då, det är lixom deras idé och den vill de gärna behålla. Tävlingen hålls på ön Brac som ligger ungefär en timmes båtresa från Split. Imorse kördes vi upp i bergen en bit från hotellet i Postira, här ligger olivlundarna på rad och utsikten över vattnet är fantastisk.

VM i Olivplockning består av två grenar, den ena innebär av att plocka oliverna för hand och den andra med hjälp av verktyg. Den första gick av stapeln på förmiddagen och den andra på eftermiddagen, däremellan kördes vi iväg till ett gammalt slott för att äta lunch. Värdet har varit helt fantastiskt och min kamera har gått varm hela dagen. Ni som följer mej på instagram har sett massor med bilder och även små filmer på tävlingsmomenten.

Under lunchen fick jag tillfälle att bekanta mej med damerna i laget från Nya Zeeland, så mysiga och trevliga. De är systrar och den ena bor numera i England, så detta var ett sätt för dem att träffas och göra något kul tillsammans. Vi åt även middag ihop och när vi slängde ett öga mot tv-n i lobbyn var storasystern på nyheterna  🙂

När sista tävlingsmomentet var färdigt skulle oliverna vägas osv, då passade jag på att smita iväg. Jag tog en promenad längs stranden till hotellet och fortsatte en bit förbi för att kolla in omgivningarna. Här är så fint! Det är gamla hus blandad med lite nytt, men inget nytt som sticker ut eller bryter av – allt ser genuint ut och passar ihop. Hotellet ligger i en hamn med morgonsol, så jag vaknade av soluppgången i morse och fick gå en bit bort för att se solnedgången nu ikväll. Imorrn ska vi på rundtur, då får jag se mer av den här fantastiska ön.

Idag avgjordes alltså VM i Olivplockning och imorgon koras vinnaren under en galamiddag med pompa och ståt. Systrarna från Nya Zeeland vinner nog inte, men kan ändå räkna sej som bland de åtta bästa i världen. Det är ju inte så illa! Att jag fått uppleva detta är bara så häftigt, jag har haft hur roligt som helst och tagit mängder med bilder. Imorrn ska jag intervjua vinnarna och när jag kommer hem ska jag skriva en artikel om alltsammans, det är ju därför jag är här.

Men jag måste tillbaka till Kroatien och gärna både till fastlandet, Brac och Hvar – detta vill jag se mer av och veta mer om! Det är ju så fint här!

Det började inte så bra…

Det började inte så bra…

Var är planet?

Så var det dax att hoppa på flyget till Kroatien i morse! Trodde jag ja… När vi kom till gaten så var flygplanet försvunnet. Puts, väck, borta! Efter en stund fick personalen i gaten veta att planet stod kvar i hangaren, servicen var inte färdig.

Jag hade ett anslutande flyg i Frankfurt, det var 50 minuter mellan Stockholmsplanets landning och Splitplanets start. Frankfurt är stort och tiden var knapp redan från början, jag insåg ganska snart att jag skulle missa planet till Kroatien. Men men, ingen idé att gapa på personalen och hetsa upp sej som många av de andra gjorde. Jag meddelade bara arrangörerna i Kroatien att jag skulle bli sen, om jag överhuvudtaget skulle komma fram… Det kändes inte helt självklart nämligen.

Vi skulle starta 9.00. 10.15 ungefär hade man hittat ett plan åt oss i en annan gate. Om det var det försvunna planet vet jag inte. Vi kom fram till Frankfurt 12.30 och mitt plan gick 12.05, jättemissat alltså! Så det var bara att ta sej till servicedisken, som givetvis var stängd! Nu fanns det en till, men mycket längre bort – det var bara att skynda dit. Jag hade ju ingen aning om när nästa plan skulle gå eller om det överhuvudtaget skulle gå nåt – så jag skyndande mej så mycket jag kunde. Jag kom fram till en låååång kö, vi var ju ett helt fullt plan som varit försenat och många skulle vidare. När det var min tur fick jag bara order om att springa tillbaka hela vägen igen, det var redan incheckning. Till Munchen!!!

Strax satt jag alltså på ett nytt flyg, men inte till Kroatien utan bara halvvägs dit. 35 minuter senare landade jag i Munchen och hade drygt en halvtimme på mej att hinna till flyget som skulle ta mej till Split. I Munchen var jag tvungen att gå igenom en passkontroll som tog lite tid och sedan springa vidare. Men jag hann stanna på en toalett och byta till somrigare kläder, det var lite varmt att springa igenom flygplatser med jeans och strumpbyxor… i Tyskland var det nämligen 18-19 grader varmt.

Ungefär samma tid som jag skulle landat i Split var jag äntligen på väg dit. Det tar bara en timme mellan  Munchen och Split och det enda jag hade ätit sedan 5.30 var en chokladkaka som jag hade med mej och en slags sockerkaka på sista flyget. Men jag var inte framme än! När jag landade i Split stod en taxi och väntade på mej. Nu skulle jag till hamnen som låg ca 20 minuter bort och kliva på båten som skulle ta mej till ön Brac. Där satt jag på båten och såg en fantastisk solnedgång, innan allt blev helt svart. Jag var nog den enda svennebananen på båten och rätt vart de var så började ABBA spelas på radion. Jag kunde inte låta bli att skratta.

En timme senare var jag framme på Brac och blev hämtad av en ny taxi. Han körde upp å ner för slingriga vägar i kolmörkret och tio minuter senare var vi framme vid Hotel Postura. Äntligen! Invigningsmiddagen var i full gång, två kvinnor stod och väntade på mej i entrén. Jag kastade in väskorna på rummet, bytte t-shirt och satte upp håret och sen iväg på middagen. Äntligen mat! Jag hade kunnat äta precis vad som helst, jag var sååå hungrig!

Medan jag åt presenterades lagen som ska delta i världens första VM i Olivplocking och tävlingen förklarades invigd. Jag åt tillsammans med två guider och två franska journalister. Det var ju beckmörkt så jag frågade guiderna var vi egentligen befinner oss och hur långt vi är från vattnet. Svaret var 20-30 meter… snacka om att man kan bli helt förvirrad av mörker. Väl tillbaka på rummet öppnade jag till balkongen och jag har vattnet direkt nedanför – helt fantastiskt!

Så imorrn ska jag fota soluppgången! Nu ska jag dö en smula efter en alldeles för lång och händelserik dag. Gonatt!