Matsedel v 17 -

Matsedel v 17

april 24, 2017 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Efter fantastiska dagar i Milano, packar jag om för att åka till Budapest. Maken ska jobba och jag ska bara upptäcka staden och mysa på egen hand. Jag älskar att resa och har inga problem att göra saker ensam. Dessutom har jag fått massor med tips från min ungerska granne på saker att göra 🙂

Italiens sol gjorde att jag piggnade till en hel del. Medicinen har nog också gjort sitt för jag känner hur livsandarna i mej börjar vakna efter många månader i dvala. Nu finns en ny energi och glädje som var länge sedan jag kände. Så nu tar jag nya tag med vikten efter att ha lagt på mej lite under vintern.

Här är veckans matsedel:

Måndag: Tomatsoppa 3 Sp för hela satsen
Tisdag: Pasta med laxsås 6 SP plus pasta
Onsdag: Kyckling med timjan och senapssås 6 SP plus ris
Torsdag: Kryddig lövbiffsgryta 5 SP plus ris
Fredag: Parmesangratinerad kyckling 5 SP plus ris
Lördag: Köttgryta 3 SP plus ris
Söndag: Vegetarisk moussaka fr 5 SP

Lövbiffsgrytan, köttgrytan och moussakan är suveräna matlådor – så gör lite extra och passa på att ladda frysen. Ha en fin vecka!

Ea ta ly kommer till Sverige!

april 20, 2017 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Ni som varit ute och rest lite, och särskilt i Italien, kanske har trillat in i någon av Ea Ta Ly´s butiker. Då kanske ni dessutom blir extra glada om jag säger att kedjan kommer till Sverige i höst.

Ea Ta Ly är ett butikskoncept där man både kan äta och köpa sin mat. Du kan tex äta något väldigt gott på lunchen, köpa alla ingredienser på plats och laga detsamma hemma på kvällen. Som exempel alltså… man kan äta utan att handla och handla utan att äta också förstås!

Ea Ta Ly i Milano är tre våningar högt och nästan hela översta våningen är restaurang. Vi hade äran att äta där ikväll tillsammans med delar av turistansvariga i Milano och sällan har jag ätit så gott! Carpaccio med sallad till förrätt, musslor med pasta till varmrätt och tiramisu till efterrätt. Allt lagat till perfektion och med absolut trevligaste sällskapet.

När jag fick höra att Ea Ta Ly kommer till Sverige visste jag inte vad det var och tyckte mest att det lät som en kul grej. Nu kan jag säga att jag verkligen ser fram emot det! Ett roligt koncept som dessutom flyttar in i en av Stockholms vackraste lokaler och min fd arbetsplats – nämligen Röda Kvarn! Eller det som är kvar av den gamla biografen…

I eftermiddags testade jag även deras uteservering och satt i solen och drack en av vårens innedrinkar i Italien; Campari Spritz. Så härligt med sol och värme på näsan och kunna sitta i bara t-shirt och njuta.

I september kommer Ea Ta Ly till Stockholm och då kommer även jag att vara på plats! Kommer du?

Äntligen sol och liiiite värme!

april 19, 2017 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Vädret hemma känns rätt hopplöst just nu, så dagens resa till Milano kändes mer än välkommen! Efter att ha förberett, fixat och packat så var det äntligen dax att sätta sej på flyget i förmiddags. Det är alltid lika spännande att åka på pressresa eftersom man oftast inte har en aning om ressällskapet.

Vi var 5 personer som skulle dra iväg tillsammans och vi träffades i gaten. Vi var ungefär lika gamla, res- och skrivgalna och i mina ögon ett himla bra gäng! För första gången satt jag dessutom tillsammans med mitt ressällskap under flygresan, till min grannes kanske inte lika stora glädje eftersom hon var tvungen att jobba lite under flygresan och det var svårt när vi var två på var sida om henne som höll låda större delen av vägen.

Hur som helst så kom vi fram som vi skulle och solen skeeen! Vi kördes till hotellet, packade upp, fick en liten lunch och traskade sedan ut på stan en liten snabbis innan programmet skulle köra igång. Milano. Vad vet jag om Milano? Jo, jag har varit här en gång förr… 2006 på vår bilresa genom Europa med en 11-årig junior som kartläsare och en 12-årig Senior som sjöng julsånger i baksätet. Vi skulle inte till Milano utan helst passera förbi, men alla vägbyggen gjorde att vi hamnade mitt i smeten i världens största rondell. OCH vi körde rätt! Sedan dess har jag hävdat att kan man köra bil i Milano och dessutom hitta rätt, ja… då kan man köra och hitta överallt!

Den här gången behöver jag dock inte köra, utan kommer mest använda fötterna. Bara idag har vi gått nästan 20 000 steg. Det är så jag gillar att se en ny plats, men fötterna! Man ser saker så bra då! Så bara på en enda eftermiddag har vi sett La Scala, den gigantiska kyrkan, ett jätteläckert köpcenter med den äldsta Prada-butiken och en massa annat. Vi avslutade dagen med en fantastisk middag på The Westin Hotell tillsammans med en av höjdarna från flygplatsen här. Ett otroligt fint hotell med fantastisk mat och ett väldigt trevligt sällskap. För precis som det kändes på flygplatsen så var detta ett riktigt mysigt gäng!

Jag är helt slut, så jag berättar mer imorrn om det finns mer tid då. Att vara på pressresa är ingen semester om ni trodde det. Schemat är fullspäckat (idag 07-23), alla sinnen måste vara på helspänn så man inte missar något och sen ska man få ihop nån slags text av det också och gärna några sjujäklabra bilder… Å jag älskar det!

Snart får jag sooool!!!

april 12, 2017 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Ni vet ju att jag inte är gjord för annat än sol och värme och att jag bor på fel breddgrad. Jag har sett fram emot våren, men blir lika besviken varenda dag när jag vaknar och solen lyser med sin frånvaro. Just nu är det så där riktigt skitjobbigt igen!

Vi drog ner värmen inomhus när värmen steg utomhus, men den har jag fått dra upp igen. Vi har luftvärmepump och det är knepigt att reglera den när det pendlar mellan -5 och +10. Det blir lixom inget bra alls, på morgonen kan vi ha 16 grader inomhus och det är liiiite för kallt för min smak. Så jag tänder ljus, tar på mej både vantar och tofflor och dricker mängder med te. Å vid minsta lilla solstråle sätter jag mej på trappen och lapar sol tillsammans med pälsbollen. Men de där solstrålarna är ju ganska få, så igår gick jag och la mej under täcket med värmedynan igång för att tina upp.

Men nu ska jag faktiskt få sol! Nästa vecka åker jag till Milano och där är det ca 20 grader varmt och sol! Jösses va jag ska njuta!!! Det är iofs bara ett par dagar, men jag lovar att ta vara på varenda solstråle! Sen hinner jag bara vara hemma enågra dagar innan jag åker med Martin till Budapest på arbetsresa. Han ska jobba – det ska inte jag! Eller jo… lite blir det ju ändå… jag har gott om tid och kommer att blogga både från Milano och Budapest. Ni måste ju få vara med!

Å sen dröjer det bara någon vecka innan jag åker till Birmingham! Det kanske inte är så varmt men det ska bli väldigt spännande. Bla ska jag få se en Shakespeareförställning på en anrik gammal teater och besöka ett slott. England kanske inte är så känt för sol och vackert väder, men vi brukar ha tur när vi åker dit. Det är säkert inte värre än här…

Så jag sitter här och huttrar och försöker planera för den närmaste tiden. I två dagar har jag suttit och sprutat ur mej texter till Du i Fokus så det finns förinställt när jag är borta. Jag har gjort matsedlar ända fram till september och ska lägga in så många jag hinner, så slipper jag fixa det sen. Jag röjer, lägger i loppislådor, städar och försöker få nån slags ordning. Medicinen börjar göra nytta och allt känns lite bättre. Hjärnan är inte lika trög, jag orkar mer, hektona trillar av och jag är mycket piggare. Det finns hopp!

Å får jag bara lite sol är jag snart som vanligt igen!

Jo, det kunde hända här också…

april 8, 2017 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Igår hände det alltså, det där som så många trott aldrig skulle kunna hända här… det jag själv räknade med skulle hända, frågan var bara var, när och hur. Å det är ju faktiskt inte första gången Stockholm drabbas av en terroristattack, folk glömmer snabbt…

När vi skulle åka till Egypten sist så var det många som tyckte att vi var galna. Dit kan man ju inte åka, där är det oroligt. Mitt standardsvar var och har hela tiden varit ”terrorattacker kan hända precis vart som helst, ska man tänka på det så kan vi inte åka någonstans. Ska vi vara helt skyddade så får vi helt enkelt låsa in oss och sluta leva.” Det var så många som reagerade över vårt resmål att jag den 4 januari skrev en blogg om det och där nämnde jag att någon förmodligen planerar att attackera Stockholm…

Jag är inte rädd för terrorattacker, däremot är jag rädd för vad det gör med människor. Terrorismen har långsamt krupit närmare för att igår nå hela vägen fram till vår trygga vardag. Så länge läskigheterna höll sej långt bort var det iofs obehagligt, men när först Berlin drabbades och sedan även Nice… ja, då blev det helt plötsligt på riktigt och några av oss hade även vänner som drabbats. Men det kunde ju inte hända här hette det… Ett resonemang jag inte kan förstå. Varför skulle det inte kunna det?

Det har ju dessutom redan hänt, även om det var ett misslyckat försök. Många verkar ha glömt mannen som sprängde sej själv mitt i julhandeln på Drottninggatan för några år sedan. Han misslyckades, men självklart skulle det bli ett nytt försök. Jag trodde däremot att de skulle hända en dag med mer folk på stan, typ Nationaldagsfirandet på Skansen, Prideparaden eller Nobel. En helt vanlig fredag var mer otippat.

Nu står vi inför faktum, det hände även här. I lilla Sverige. Det viktiga nu är att visa våra besökare och turisterna att landet fortfarande är så säkert ett land kan bli och väl värt ett besök. För om turisterna slutar besöka oss så är vi körda! Hela Sveriges ekonomi skulle gå åt skogen! Vi får inte bli rädda för att resa och berikas av andra länder och kulturer. Däremot kan man resa med förstånd, ett förstånd man även ska använda när man åker in till stan i vårt eget land. Att undvika folksamlingar är en sån grej, eller iaf stå lite i utkanten av folkmassan. Festivaler och sånt är jättekul och mysigt, men jag väljer oftast bort det oavsett land. Att kanske gå på en parallellgata till huvudgatan istället för att gå på huvudgatan är också en sån enkel sak. Att faktiskt observera människorna runt oss och kanske gå lite åt sidan när magkänslan säger att något inte stämmer.

Vi måste komma ihåg att det handlar om ett fåtal galna människor som vill oss illa, inte en hel befolkning eller att ett helt land är farligt. Terrordåd kan hända precis vart som hest, när som helst! Vi som fortfarande vågar resa måste fortsätta, för om resandet minskar så har terrorismen vunnit. Vi måste blanda oss med varandra, berika varandras länder och bli vänner över gränserna. Först då kan terrorismen stoppas!

Just idag är det viktigaste att vi bara bryr oss om varandra och våra nära. Vi som faktiskt kom hem till våra familjer med livet i behåll igår hade tur! Några gjorde ju som bekant inte det… Det viktigaste i livet är vår hälsa och kärlek, har vi bara det så brukar resten ordna sej. Så krama varandra lite extra idag. Tillsammans bekämpar vi terrorismen med kärlek och omtanke om varandra. Det finns inget annat sätt!

Kryssning till St Petersburg i sommar!

april 7, 2017 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

I veckan var jag på besök på M/S Princess Anastasia som precis har börjat trafikera Stockholm – St Petersburg. Det är en fd Vikinglinebåt som nu tillhör St Peterline och som rustats upp och målats om för att passa ändamålet och de nya passagerarna.

Kryssningen går från Stockholm på tisdagar och hela rutten är Stockholm – Tallinn – St Petersburg – Helsingfors – Stockholm. Åker man med hela varvet är man hemma i Stockholm igen på lördagen och har då fått se flera vackra städer medan båten bara legat och väntat på en. Det är det jag gillar med att kryssa och då menar jag långkryssningar. Att bara checka in och packa upp en gång, men se massor med spännande platser under en och samma resa. Så otroligt bekvämt och lyxigt!

Självklart tände jag på alla cylindrar! Det är svårt att göra annat när man sitter där på båten och lyssnar på alla presentationer och får smaka specialiteter från de olika destinationerna. Vi fick även gå runt på båten och se oss omkring och visst var det lite ”finlandskryssningskänsla” men vad gör det?! Jag gillar såna kryssningar också!

Det som lockar mest med den här kryssningen är förstås att få se St Petersburg igen. Jag var där som 9-10-åring, när det fortfarande hette Leningrad och var väldigt reglerat och fyrkantigt. Vi åkte buss från Åbo och åkte igenom mängder med kontroller på vägen, då alla skulle legitimera sej och bussen gås igenom. Väl framme fick man inte lämna gruppen och när min pappa kom ifrån oss blev han genast ifrågasatt av polisen. Det är tydligen väldigt annorlunda nu… nu behöver man inte ens visum om man är där bara ett par dagar.

Vi var där på vintern och det var smällkallt! Vi såg Vinter- och Sommarpalatset och flera vackra
kyrkor. Jag upplevde staden som väldigt fin och spännande, trots att jag var så pass liten. Att få komma tillbaka dit, och då gärna på sommaren, skulle vara otroligt roligt! Jag pratade med vår guide som sa att han tycker att juni – aug är bäst, även om det kan vara väldigt varmt då. Tänk så bekvämt att bara hoppa på båten i Stockholm och sedan komma fram till Ryssland någon dag senare! Att få återuppleva staden och sedan hoppa på båten igen. Smidigt!

Så nu hoppas jag förstås att detta kan bli vår sommarresa, vi har ju inte planerat något, och minst en kryssning per sommar måste man väl göra 🙂

Mina favoriter av 51 besökta länder

april 1, 2017 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Jag älskar att resa! Eller det kanske är fel uttryckt… jag älskar att uppleva och besöka nya platser, men själva resan tycker jag inte särskilt mycket om. Det är mest bökigt att ta sej till flyget och sedan sitta inklämd i ett pyttelitet utrymme i flera timmar. Så själva transporten skulle jag gärna slippa faktiskt.

Man kan väl säga att mitt stora reseintresse föddes när jag som 12-åring åkte på språkresa till England. Många kanske tycker att jag hade oansvariga föräldrar som släppte iväg mej så tidigt, men jag var nog ganska mogen för min ålder. Jag gjorde samma sak med min yngste son vid ungefär samma ålder och var faktiskt inte ett dugg orolig. Men visst, det krävs ju lite grann för att klara sej på egen hand i ett annat land, på ett främmande språk. Jag klarade det och upptäckte tjusningen med att resa, upptäcka och träffa nya människor.

I morse gjorde jag ett test på Grapevine för att se hur många länder jag faktiskt varit i. Jag hade ingen susing alls… Alla länder är uppspaltade och man klickar bara i dem vartefter. Jag hade ingen aning och när resultatet visade 51 besökta länder kontrasterade jag bara faktum. Jag vet inte om det är mycket eller lite… men det är nog ganska mycket tror jag…

Med så pass många länder i bakfickan har man ju sett en del, upplevt olika kulturer, smakat olika sorters mat och fått sina favoriter. För mej ligger ju hela den afrikanska kontinenten nära hjärtat, men det vet ni ju redan. Runt om i Europa finns också flera favoriter, medan Asien inte är riktigt lika spännande… enligt mej alltså… och Sydamerika tycker jag inte alls om!

Vi kan väl ta och spalta upp några favoriter och berätta lite om dem? Börjar vi i Sverige så är förstås Öland mitt smultronställe! Där är jag i stort sett uppväxt och har halva min släkt. Att köra över bron är en fröjd, då åker jag hem! Jag trivs bäst på norra Öland där stränderna är kritvita och flera mil långa och gärna innan midsommar då det fortfarande är tyst, lugnt och inga turister. Ven är en annan svensk favorit där det är mysigt att cykla och bo i tält. Sen har vi förstås Stockholm, landets huvudstad och pärla. En vackrare huvudstad finns nog inte!

Europa då? Jag gillar Tyskland och då särskilt Bremen. En mysig liten stad med en massa små caféer och bra shopping. Allt är så enkelt i Tyskland, vägarna är bra och det är lätt att hitta och finns alltid ett ”zimmer frei” vart man än är. Liechtenstein är en dold pärla som folk ofta missar, men kolla gärna in det om ni ändå har vägarna förbi. Sen har vi förstås Venedig! Så otroligt fint, mysigt och romantiskt! Trots att vi var där under absoluta högsäsongen i juli vart det inte alls så mycket folk som jag väntat mej. I Europa finns många pärlor… Barcelona, Florens, Mallorca, Kotor, Nice, Island och en massa andra mysiga och sevärda ställen. Ta bilen och kör dit näsan pekar!

Fortsätter vi söderut tar Afrika vid och då är det Gambia och Egypten som hör till mina favoriter. Men här har vi också guldkorn som Zanzibar och Seychellerna, långt och dyra att resa till – men otroligt vackra! Seychellerna är faktiskt magiskt vackert och det finns en anledning till att det kallas Edens Lustgård eller Paradiset. Seychellerna är egentligen 110 öar/atoller med olika djurliv och kultur på varje ö. Gambia och Egypten behöver jag nog inte säga så mycket om, ni vet att jag äskar dem och åker dit så ofta jag kan. Om inte så kan ni klicka på listen här ovan för att läsa mer.

Asien då? Alla verkar älska Thailand, det gör inte jag! Visst är det sol, varmt och trevliga människor. Men det har blivit för mycket turister för min smak och jag tycker att det är för lång resa för det jag får. Däremot tycker jag väldigt mycket om Sri Lanka! Indiens tår, som har en nästan orörd natur och folktomma stränder. Hit skulle jag mycket väl kunna tänka mej att åka igen, det är så otroligt mysigt och gästvänligt. Indien däremot avskyr jag! Men då var jag i norra Indien och i ett skitigt New Delhi där jag blev väldigt sjuk.

Drömresan går till Samoa i Stilla Havet, dit tänkte jag åka om några år när jag fyller 50. Men det är ruskigt långt bort… tar typ ett dygn eller mer att ta sej dit. Å det är en jäkla tidsskillnad som jag inte heller tycker om… så vi får väl se hur det blir med den saken. Annars har jag inte någon direkt drömresa kvar, jag har sett pyramiderna i Gisa, badat i varma källor på Island, varit på safari i Tanzania, åkt gondol i Venedig och bott i solen i Gambia. Jag drömmer inte om så mycket mer…

Men visst skulle jag gärna åka på fler långkryssningar, gärna runt Grekland eller kanske över Atlanten. Kryssningen vi gjorde förra sommaren gav definitivt mersmak eftersom det är ett så behagligt sätt att resa och se många platser samtidigt. Å sen är ju drömmen att bo i värmen halvårsvis, men var… det vet man inte. Förmodligen olika platser varje år så man får se något nytt.

För jag åker hellre till 51 olika platser än till samma plats 51 gånger. Världen är så stor och spännande och bara ligger där för att bli upptäckt och utforskad. Rätt vad det är så får man en ny favorit! Å jag har ju bara sett en fjärdedel hittills – det är mycket kvar!!!

Var går din drömresa och vilket är ditt favoritresmål?

När bokar du nästa resa?

januari 24, 2017 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Jag älskar ju att resa och tack och lov gör även Martin det. Jag har sett lite mer av världen än vad Martin har gjort och han är mer än villig att se mycket mer. När vi är på väg hem från en resa har vi ofta redan bestämt var nästa resa går 🙂

Den här gången är det lite skillnad. Sedan något år tillbaka reser vi på flera olika sätt och med olika syften. Det kan vara jag ensam eller vi båda som åker på en pressresa med uppgift att se, upptäcka, uppleva, ta bilder och skriva om platsen vi besöker. Ta in smaker, dofter, ljud och allt annat som ingår i en upplevelse. Eller också är det vi som tillsammans åker på en helt vanlig semester som det ändå blir en text av… Det kanske låter konstigt, men för mej är det en avkoppling att skriva under resan. Att få en timme sisådär varannan dag och sammanfatta dagarna. Många brukar säga att jag ska lämna datorn hemma och bara koppla av, men för mej är det en avkoppling att sitta och skriva. Jag vet att fler är som jag på den punkten.

Pressresor är inte ett dugg avkopplande, det ska verkligen förtydligas. Det är jobb! Schemat är oftast väldigt tight, lite sömn och mängder med platser att se som ska dokumenteras på flera sätt. Oftast finns det inte tid att skriva något på plats och då blir det jobbigt eftersom man måste komma ihåg allt tills man kommer hem och skriva om det senare. Då är bilder en väldigt bra hjälp, eftersom mitt minne är uselt. Med kameran full går det oftast att ta fram många minnen, men det blir ändå bättre när det skrivs på plats. Att åka på pressresa är alltså ingen semester, även om det kan låta så ibland.

Vår nästa semesterresa går nog tillbaka till Egypten runt nyår. Då blir det kanske tillsammans med sönerna och deras flickvänner, vi får se. Nästa pressresa blir kanske till Israel, eller kanske till Mallorca. Det är inte alls klart. I planeringen finns även Åland och några kortare kryssningar, åsså alla julbordskryssningar i december förstås. Vår egen semester får vi vänta lite med att planera, då vissa pressresor kräver semesterdagar för Martins del. Vi får helt enkelt se hur många dagar som blir kvar 🙂

Jag anser att resa tillhör livet! Även när jag varit helt pank har jag ändå sett till att vi gjort någon form av resa. När barnen var små innebar det att vi tog bilen och upptäckte Sverige. Vi la ut en efterlysning bland våra bekanta och frågade om vi kunde bo hos någon, en eller ett par nätter och sen åkte vi dit. I bästa fall svarade flera från ungefär samma område, och på så sätt upptäckte vi Norrland i två veckor. Det kostade bara bensin. Nu när det bara är Martin och jag är allt så mycket enklare. Och billigare!

Jag vet alltså inte särskilt mycket om resåret 2017 mer än att det förmodligen avslutas som det började; i Egypten. Tills dess kan det bli lite vad som helst faktiskt… hänger ni med mej här på bloggen och på instagram (@marlenrinda) så får ni vara med på allt. Ni kan genom mej upptäcka nya spännande platser som ni kanske själva blir sugna på att besöka. Å vill ni hänga på till Egypten irl är det bara att göra det! Säg bara till så får ni alla detaljer!

Hur ser ditt resår 2017 ut? När brukar du boka nästa resa? Redan på flyget hem kanske?

Vaknar med en go känsla i magen!

januari 22, 2017 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Igår hände det! Efter 22 år med en galen diktator blev Gambia äntligen fritt! För första gången är Gambia en demokrati med en demokratiskt vald president. Ett helt nytt liv för människorna i landet!

Vägen har varit lång sedan den nya presidenten valdes i december. Yammeh som tog makten på 90-talet och som styrt landet på ett mycket obehagligt sätt, vägrade att lämna posten och landet. Han har haft en mängd åsikter om valet och ännu fler anledningar till att stanna. Många länder har varit inblandade och försökt att få en fredlig lösning. Tyvärr har man befarat upplopp och oroligheter så alla turister hämtades till slut hem för säkerhets skull. En katastrof för landet såklart!

Gambias nya presidente Barrow svors in i torsdags, men ceremonin utfördes i Senegal för säkerhets skull. Sen har en mängd längder förhandlat med Yammeh, medan vi som älskar landet har suttit klistrade vid sociala medier för att få de senaste nyheterna. Journalister har vägrats inträde i landet, så enda kanalen har varit FB för många av oss. Vänner i Gambia har flitigt uppdaterat allt de sett och hört. Sent igår hände det äntligen! Yammeh åkte i kortege till flygplatsen, gick längst den röda mattan till flygplanet och klev äntligen på! Med ett hånflin! Äntligen var han på väg ut ur landet och Gambia fick sin frihet!

Vad som händer nu vet ingen. Bara att det måste bli bättre. I vilken takt förändringarna kommer att ske vet man såklart heller inte, bara att förändringar kommer att ske… I bästa fall kan våra vänner öppna sina verksamheter och företag igen och sysselsätta tusentals invånare som förlorat sina arbeten pga påhittade nya lagar. Yammeh kunde komma med en ny lag över en natt som hade katastrofala följder för väldigt många. Barrow har helt andra erfarenheter, utbildning i London och förståelse för turism, ekonomi och sociala kontakter. Han är en modern man helt enkelt, till skillnad från Yammeh.

Så fort Yammeh flugit iväg startade festen! Festen som fick ett abrupt slut i december när man förstod att han inte tänkte ge sej. Nu hade jag gärna varit där och tillsammans med våra vänner firat häcken av oss med sång, dans och gemenskap. Vi åker tillbaka om ganska precis två år och då ska det bli spännande att se om man märker någon skillnad och vad som hänt. Självklart kommer vi få uppdateringar kontinuerligt och glädjas åt allt som sker, men att få vara där är något helt annat. Det hade varit så häftigt!

Barnen vi träffade i Soma förra året, har nu en helt annan framtid att se fram emot med helt andra möjligheter än tidigare. Glädjen som alltid finns i Gambia kan äntligen nå hela vägen upp till ögonen igen. Glädjen som till viss del försvunnit sedan Ebolan drabbade delar av Afrika och turisterna uteblivit. Turisterna som ger många afrikaner arbete och lön. Situationen har varit katastrofal, men nu ser vi ljuset och känner att det bara kan bli bättre! Men nu måste turisterna komma tillbaka, de är livsviktiga för mångas överlevnad.

Om två år åker vi tillbaka och vi hoppas att just DU vill följa med oss! Lägger du undan 500 kr i månaden from nu har du råd att följa med oss i dec/jan 2018/2019. Vi kommer att finnas på plats, samt Vings reseledare – du använder oss så mycket du vill. Mer info kommer när resorna börjar släppas. DU kan göra skillnad, STOR skillnad! Och resan kommer att förändra dej för alltid, till det bättre… Hänger du med?

Från semester till verklighet…

januari 21, 2017 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Jag brukar inte ha några problem att växla från ledighet till fullt ös, men i år känns det mysko. Kroppen vill inte alls ha något ”jobb-tempo” utan vara kvar i flip-flop-läge…

Semestern, solen och värmen gjorde susen för både kroppen och knoppen. Jag mådde så bra, hade inte ont och var iaf nästan pigg på dagarna. Jag sov inte ens middag! Somnade inte ens i solstolen utan låg och kikade på folk, läste och tog fotopromenader längst stranden flera gånger per dag. Jag var nästan normal kändes det som 🙂

Då borde jag ju må bättre även hemma. Å det gör jag kanske, det är bara det att det inte känns så… jag är så in i bängen trött! Så där så ögonen går i kors och svider. Visst, det har varit fullt ös sedan vi kom hem – men inte mer än normalt. Första dagen tog jag hand om mej på dagen, men kvällen blev rätt sen pga teaterbesök. Andra dagen var en lång dag på mässan med många möten och mängder med steg. Lunchen bestod av en sockermunk, mellanmålet av en delicatoboll och mellan det massor av godis… inte jättebra kanske… Idag har jag tränat, handlat och släpat mej runt en hundpromenad, energi tog slut där nånstans…

Det som är bra är att jag fortfarande vaknar tidigt, kroppen har inte riktigt fattat att solen inte går upp 6.30 och vaknar fortfarande vid den tiden. Det innebär att jag hinner ganska mycket på morgonen och har gjort det mesta redan innan lunch. DET gillar jag! Annars brukar jag inte komma igång förrän efter lunch och då hinner man ju ingenting!

Imorrn ska vi fira Martin och min födelsedag, det blir en enkel middag med närmast sörjande. Sen är det lugnt fram till onsdag tror jag, då är det en pressfrukost på morgonen och showen med Danny på Börsen på kvällen. Sen kör det ihop sej lite i slutet av veckan, innan det blir ett par lugna dagar igen. Jag känner att kroppen inte alls är intresserad av alla mina event och jag ska bli bättre på att sålla… men det är ju så himla svårt! Man vet oftast inte innan vad som verkligen är värt att gå på för att sedan skriva om. Å det mesta är ju kul…

Jag har lovat mej själv att lägga mej tidigare, bli bättre på att jobba i förväg och äta lite bättre på dagarna när jag är hemma ensam. Det där med frukt är jag rätt dålig på och nu på semestern har jag ätit massor och mår så mycket bättre på flera sätt. Så nu står en överfull fruktskål i köket med en massa goda frukter som bara väntar på att ätas upp.

Jag är 47 och håller fortfarande på att lära mej vad som funkar för just min kropp. Å andra sidan har förutsättningarna förändrats under åren… nu vet jag vilka sjukdomar jag har och vad jag måste göra för att må bättre. Ibland går det bra – ibland går det mindre bra… man lär så länge man lever 🙂

Sista morgonen…

januari 18, 2017 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Det är alltid lika jobbigt att åka hem från semestern tycker jag. Vi har haft två fantastiska veckor, men nu är de slut…

Jag var uppe kl 6 imorse för att se den sista soluppgången för den här gången. Den var magisk! Jag var helt ensam på stranden och det enda som hördes var vågornas brus.

Jag älskar verkligen Egypten! Kulturen, maten, landskapet, klimatet – allt! Här nere märks inget av några oroligheter eller politska konflikter. Här är allt lugnt och fridfullt. Vi kommer tillbaka!

Olivoljor och mängder med vin!!!

november 5, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Man kan vara trött och man kan vara TRÖTT!!! Igår när jag la mej var jag TRÖTT! Så där så jag nästan mådde illa.

Klockan 4 gick vi upp och åkte till Arlanda. Puss på hund och make och sen drog jag, Diana, Natalie och Heléne ut på äventyr. Tyvärr fick vi inte sitta tillsammans, så det var en ganska tråkig flygresa. Vi lyfte 6.15 (SAS går oftast på tid minsann), frukost strax efter, en liten tupplur och landning kl 10.

Vi bytte snabbt om till sommarkläder, hittade vårt femte resesällskap Jeanette och vår chaufför och drog iväg till Murcia där vi fiskade upp den sjätte och sista personen i vårt sällskap. Ulla från Danmark, som kom några timmar före oss. Nu var vi alltså 5 galna svenskar och en lugn danska 🙂

Sen började dagen! Vi åkte till en olivgård först. Där fick vi lära oss hela processen av olivoljetillverkning och sedan prova olika olivoljor. Värmen kändes härlig och kamerorna fick jobba. Sen följde ett helt galet schema med flera vingårdar, besök på ett guesthouse mitt ute i ingenting och en massa annat. Jag kommer inte ens ihåg allt vi gjorde eller iaf inte vilken ordning vi gjorde det i… så jag tar de intressanta detaljerna vartefter.

Vi åt iaf lunch på ett helt fantastiskt ställe som hette Barahonda. Det är en stor vingård med både vintillverkning och restaurang. De får eventuellt sin första Michelinstjärna inom kort och bjöd på en helt magisk lunch. Det var fyra rätter om jag kommer ihåg rätt, allt vackert upplagt och fantastiskt gott. Till detta serverades deras eget vin förstås, även detta väldigt gott. Det vita vinet tilltalade mej mest, det hade en fräsch fruktsmak och var väldigt behagligt. Det röda var också gott, och då ska ni veta att jag inte är jätteförtjust i rött vin… men det här hade en vaniljsmak som jag gillade. Vingården har som tradition att ha en stor fest med konsert och mat vid säsongens vinsläpp. Den festen skulle jag gärna komma på någon gång! Här hade vi dessutom fritt wifi och alla kunde kolla mail, instagramma och var nöjda och glada. Är det 6 bloggare på äventyr så är sånt nödvändigt!

Första dagen var intensiv! Jag vaknade kl 4, landade kl 10, åt lunch kl 15 och middag kl 21. Under dagen var vi till 4-5 vingårdar, såg hur både olivolja, vin och öl är tillverkat. Vi smakade på säkert 15-20 olika drycker och har fått hur många olika presentationer som helst. När vi åt middag satt vi bara och tittade på varandra. Några så trötta att de bara fnittrade oavbrutet, andra (jag) så trötta att de blivit griniga… Vi är dessutom två med kronisk värk som inte riktigt är gjorda för ett sånt tempo. Att försöka skriva något igår när vi väl kom till hotellet var alltså helt omöjligt, det var bara att dyka i säng. Jag hann otroligt nog ta av mej kläderna innan jag somnade! Jag var helt slut!

Vi checkade in vid 22-tiden på Hotel Monreal i Jumilla. Ett hotell med ganska tunna väggar och folk som gillar att festa kan man konstatera efter en natt här. Trots öronproppar vaknade jag massor med gånger av folk som kom hem mitt i natten och som förstås inte hade någon som helst respekt för andra på hotellet. Nu har jag tagit min hämnd… genom att spola i toaletten och duscha ljudligt 😉

Idag är schemat lugnare. Nu ska jag äta frukost, sen checkar vi ut och åker till Murcia. Där ska vi kolla in stan, äta tapas och kommer även ha tid för shopping. Självklart ska vi besöka ytterligare en vingård, men idag sitter vi inte i en bil hela dagen utan kan få lite sol på näsan. Snart går solen upp och då ska det bli runt 25 grader varmt. Härligt!

_{Missa inga inlägg:}

_{Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube}

Kommandobryggan på ett kryssningsfartyg

augusti 10, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Kommandobryggan

I början på vår resa försökte jag visa er runt och beskriva insidan på Brilliance of the Seas. Jag hoppas att jag lyckades 🙂

I slutet av resan hade vi två hela dagar till havs, dagar som besättningen ombord kallar för lazy days. Det är dagar då passagerarna solar så mycket de kan, äter gott, tar olika behandlingar och bara slappnar av. Vi passade inte riktigt in på den kategorin, för nu hade vi fullt upp! Vi skulle försöka komma ikapp med texter och hade en mängd möten inbokade ombord.

Först var vi inbjudna till kaptenen och kommandobryggan. Vi skulle möta Susana i receptionen som skulle följa med oss upp. Upp och upp förresten, kommandobryggan låg på samma däck som vi bodde. Vi kunde se in när vi satt på balkongen och hade lite koll på vad som hände där. För Susana var det andra gången hon skulle gå dit så hon tyckte det var jättespännande att följa med oss.

Jag och Kapten Stig

Kaptenen som var ombord på just vår resa heter Stig och kommer från Norge. Så himla skönt att kunna prata svenska och förstå alla detaljer utan problem. Stig var jättetrevlig och tog sej gott om tid med oss. Han förklarade skillnaden mellan Brilliance och de större fartygen och även skillnaden mellan de fartyg som går i Svenska vatten. Den här är ju lite större lixom…

Fönster i golvet

Kommandobryggan på Brilliance är 40 meter bred. Där finns fönster i golvet så att man säkert ska kunna passera bla Panama-kanalen med de ca 30 cm som finns till godo på varje sida. Detta är det största fartyget som går i den kanalen. Fartyget är ca 300 meter långt, vilket är nästan 100 meter längre än tex Silja Symphony. Så där har ni lite att förhålla er till och jämföra med.

Stig berättade att han har nästan 30 år ombord och när han är ledig vill han inte resa någon annan stans än hem. Där är hans favoritsyssla… att åka båt! Då kör han ut med sin egna lilla båt på olika turer, det är semester och total avkoppling för honom och familjen. Till skillnad från de flesta andra som är ombord 7 månader och lediga 2,5 månader, så jobbar han 10 veckor och är ledig i 10 veckor. Men då kan han jobba extra på någon annan kryssare om det behövs… snacka om att älska sitt jobb!

Full koll!

När allt är lugnt jobbar 3-4 personer samtidigt på bryggan, vid avsegling och på nätterna kan de vara upp till 8 stycken. Det finns alltid minst en utkik, oftast två, som har kikaren klistrad vid ansiktet för att direkt upptäcka faror eller hinder. Det är väldigt mycket information att ta in och hälften trillar ur skallen redan innan man ens kommit till hytten, men som tur var hade vi en rundtur inbokad även dagen efter, då en av styrmännen berättade om sitt jobb. När vi besökte kaptenen var vi ensamma, på rundturen var vi kanske tio stycken. På två dagar hade vi alltså besökt bryggan lika många gånger som Susana…

En flagga för varje ny hamn

Jag tycker om att åka båt/fartyg/kryssare och gillar att vara på vatten. Jag är nyfiken och vill veta så mycket jag kan och är därför väldigt tacksam över möjligheten att få se mer av arbetet bakom kulisserna. Nu har vi sett hur våra svenska kryssningsfartyg ser ut och börjar även förstå hur de större fungerar. Jag hoppas vi kan åka med en riktigt stor kryssare en dag och även få titta in i den. Jag menar, den här var STOR! Hur ser det då ut på tex Harmony of the Seas som är ännu större???

En dag kanske jag vet och då är ni självklart de första som jag berättar för. Inom kort kommer jag även att berätta om de olika köken, som vi också fick möjlighet av besöka 🙂

Resultatet på vågen efter en medelhavskryssning…

augusti 7, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Så var man alltså hemma igen… det känns sådär… Jag har inte hunnit berätta om Ravenna och Kotor än, inte heller om besöket hos kaptenen och i köket. Men det kommer!

Jag kan iaf berätta att vi klev av båten igår strax innan 7 på morgonen och var hemma strax innan 18 på kvällen. Vi kom hem till en väldigt lycklig hund! Medan pälsbollen och jag låg och myste i soffan åkte Martin och handlade de mest nödvändiga samt middagsmat till oss. Det blev sallad från favoritpizzerian, inte för viktens skull – utan för att den är jättegod! Sen tog vi ett par avsnitt av Morden i Midsomer innan vi somnade gott i vår säng!

Många säger ”borta bra men hemma bäst”, det stämmer inte för mej. Det enda jag saknar när jag är borta är pälsbollen och min säng. Nu har jag sovit hemma en natt och är redo för nya äventyr 🙂

Imorse ställde vi oss förstås på vågen och det var inte så illa faktiskt. Två veckor med all-inclusive, trerättersmiddagar och full uppassning resulterade i två kilo. Det är heeeelt ok! Det hade varit betydligt värre om vi inte tagit våra promenader runt båten och om jag gjort sämre val. Jag har inte offrat mej på något sätt, utan njutit av varenda tugga. Att jag hellre valt skaldjur än kött är för att jag tycker om skaldjur inte för att det är mindre kalorier. Men jag kan villigt erkänna att jag saknat lakrits, så det tog jag som efterrätt igår!

Nu är semestern slut och vi väntar inte på ”rätt” dag för att köra igång vårt lite mer nyttiga liv, vi börjar direkt idag! Så det blev den vanliga äggmackan till frukost, promenader med hunden och imorrn är jag tillbaka på gymmet igen. Back to normal direkt lixom.

De där två kilona jobbar jag nog bort ganska snabbt igen, iaf till nyår då vi planerar nästa resa 🙂

På lyxkryssning som Viktväktare

juli 30, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

När jag klev på Brilliance of the Seas i måndags vägde jag ca 59 kilo. Idag, fem dygn senare, väger jag förmodligen lite mer… men inte ”katastrofmycket” mer! Man kan faktiskt både vara på semester och på en riktigt lyxig kryssning utan att bli smällfet på kuppen!

Som vanligt handlar det om energi in – energi ut. De flesta av oss som har semester lägger alla tankar på vikten på hyllan och tänker att man ska ta tag i det igen till hösten. Jag funkar inte så. Semestern är enligt mej bästa tillfället att ”unna” sej en viktnedgång, även om det är en bröllopsresa på en härlig lyxkryssare!

Här finns verkligen ALLT i matväg! Å ALLT ingår. Typ All-inclusive men med en hel del extra… Vi har flera olika restauranger att välja på, gratis roomservice, mat och snacks vid poolen och en massa annat. Mat och dryck tillgängligt precis överallt! En mardröm egentligen… Men här finns också ett motionsspår runt hela båten med den mest fantastiska utsikt man kan tänka sej. Ett stort, fullt utrustat gym med PT och även det med en fantastisk utsikt.

Utflykterna varje gång man kommer till en hamn kräver också en hel del. Vi har gått runt två mil per hamn vi besökt. 20 000- 25 000 steg per dag har det blivit bara av att se de olika städerna. Bara av att gå runt på båten, till och från tex frukost, lunch och middag blir runt 1000 steg per gång. Så det finns faktiskt inget att skylla på när det gäller motionen.

Men vi hade våra funderingar om dagen idag, nästan två hela dygn på havet. Inga utflykter i hamn… skulle vi göra som de flesta andra och bara lägga oss i solen hela dagen eller skulle vi faktiskt göra smarta val? Vi åt frukost och sen åkte joggingskorna och träningskläderna på. Vi började med att gå motionsspåret runt båten sisådär 7-8 varv. När min aktivitetsarmband visade 7000 steg gick vi in för att testa gymmet. Där var nästan smockfullt och det är STORT! Här fans både vältränade, vardagsmotionärer, smala, tjocka, gamla och unga. Så härligt och uppmuntrande att se!

Martin och jag hittade två crosstrainers brevid varandra som vi började på. Jag tyckte det var tråkigt och tog bara en kvart där, medan Martin drog av en dryg halvtimme. Jag flyttade mej istället till löpbanden, där jag trivs bäst och sprang ca 20 minuter. Så dagens motion blev runt en timma sammanlagt och cirka 11000 steg. Inte så illa för att vara på semester.

När det gäller maten så försöker jag att göra bra val, vilket inte är så lätt när det är dessertbord från himmelen och trerättersmiddagar i gourmetklass. Men på menyn är det faktiskt utskrivet bra alternativ, ”low-fat” står det lite här och var och alla rätter som är sockerfria står också med. Så vill man kan man faktiskt göra riktigt bra val utan några problem.

Min frukost brukar bestå av kokt ägg, grov macka med ost, en liten bananpankaka och frukt. Hemma äter jag bara en knäckemacka med ägg, så visst blir det mer här. Å andra sidan finns inget knäckebröd och banabpannkaka gör jag aldrig hemma. Det är ett val jag gör och som kommer att synas på vågen. Lunchen blir oftast en sallad med lite pasta eller en liten pizzabit till. Det är vid middagen det skulle kunna spåra ur rejält, men jag försöker välja vegetariska alternativ så långt det går och skaldjur. Alkohol har vi valt bort helt, förutom den flaska vin som fartyget bjöd på för att vi är på bröllopsresa.

Det här kan ju låta tråkigt för en del av er, men för mej är det absolut ingen uppoffring. Det är ju bara mat! Jag äter gott, tills jag blir mätt och jag mår bra. Jag vet att jag kommer gå upp i vikt, men inte katastrofmycket. Vi rör oss massor, äter lite mer än vanligt och kommer ha en del att jobba bort när vi kommer hem. Så är det. Men jag vet att skulle jag släppa taget helt så skulle kroppen må dåligt, magen strejka, värken bli värre och de extra kilona skulle vara väldigt svåra att få bort efter resan. Då tänker jag hellre lite extra nu och mår bra under tiden.

Bara för att det finns mat i mängder och allt är gratis, så måste man ju inte äta… å finns det chans att röra på sej också helt gratis, så är det väl bara att göra det då. Detta är det absolut finaste gym och motionsspår jag någonsin tränat på. OCH!!! Man ångrar aldrig ett träningspass… tänk på det! Jag kommer ju inte ångra att jag gjorde kloka val…

Så visst kan man åka på kryssning som Viktväktare eller vilken metod man nu använder. Man får bara tänka till lite extra och fundera på vilket resultat man vill ha när resan är slut. Jag vet att det blir ett plus, men det borde inte vara ett jättestort och kan nog gå rätt snabbt att jobba bort igen. Jag är jätteglad att vi testade gymmet och såg så många andra där. Bara chansen att få testa nya proffsiga maskiner är ju jättekul!

Ikväll är det galanight och jag tror att klänningen fortfarande passar 🙂