Äntligen har vi kommit till det stadiet när flipflopsen skaver mellan tårna, solen är i lite fel vinkel och det är sand överallt. Ni vet som i den där reklamen på tv. Äntligen har vi bara en massa i-landsproblem som stör vår vardag.

Nu har vi varit här i Gambia en vecka, det är alltså halvtid och en vecka kvar. Vi har kommit ner i den afrikanska lunken och har vårt vanliga system när det gäller att spendera våra dagar. Vi sover till 7.30 ungefär, käkar frukost och ligger vid poolen på förmiddagen. Efter lunch kan det bli en tupplur innan vi tar dagens långpromenad på stranden. Vi går en eller två timmar och leker med kameran på vägen. Ofta tar fiskarna upp näten vid den tiden och jag kan få lite roliga bilder när de tar in sin fångst.

Ni kanske vill veta mer om vårt hotell? Vi bor på Sunset Beach Hotell som ligger i Bakotu, en liten bit ifrån det hotell som vi bott på förut. Sunset Beach har bara all inklusive, vilket en del har åsikter om. Att man inte stödjer det lokala utbudet mm. För oss passar det eftersom vi är rätt bekväma av oss, och man är ju inte tvungen att spendera hela sin tid på hotellet bara för att man har all inklusive. Vi stödjer dessutom lokalbefolkningen på en massa andra sätt.

När man kommer in i receptionen har man hela hotellområdet framför sej. På vänster sida är det lägenheter i en eller två våningar och på höger sida är det längor med bungalows. Det är fem ”gator”, vi bor på Mango Lane och har utsikt över poolområdet. Det är inte idealt med tanke på ljudet från poolen på dagarna och underhållningen på kvällarna, men när vi frågade om byte sa de att vi fått bästa rummet och att hotellet ska vara tyst kl 22. Och det är det också. Hur mycket det än låter så är det knäpptyst kl 22, det tycker jag är helt ok.

Vi har alltså poolen utanför fönstret och på andra sidan poolen ligger restaurangen där vi äter frukost, lunch och middag. Här bjuds även på eftermiddagsfika med glass eller något annat gott. Även om det är all inklusive så är det inget överflöd. Till frukost finns det mest nödvändiga, gröt, pannkaka, ägg i olika former, frukt, bröd och pålägg. Te, kaffe och två olika juicer bjuds det också på. Jag äter ungefär som hemma, ett kokt ägg, frukt och te – med tillägget ett par små pannkakor och ost på mackan. Men detta brukar ändras andra veckan, då ryker nog osten och pannkakorna. Till lunch och middag brukar det finnas 4-5 olika rätter att välja på, samt ett hyfsat stort salladsbord. Den som är van vid dignande bufféer blir kanske lite besviken, vi tycker att det är helt perfekt!

Om man går till höger om poolen så kommer man till stranden, vi brukar ligga vid nergången till stranden men fortfarande på poolområdet. Där skuggar inga palmer eller annat och det finns dessutom ett eluttag för att ladda mobilen. Jag kan riktigt höra er sucka ”måste hon hålla på med mobilen, det är ju semester” men nu är jag sån och batteriet i mobilen är skitdåligt – då är det ju himla bra med ett eluttag. Å hade jag ingen laddad mobil skulle ni inte få se några bilder 🙂

Hotellet är inte så stort men här finns ett litet supermarket, en liten shop med souvenirer och ett växlingsställe. Tydligen är det ett hyfsat bra hotell, de senaste dagarna har nämligen parlamentet haft kongress här. Massor med uppklädda höjdare har svassat runt här och jag blev förstås nyfiken och var tvungen att fråga, sån är jag!

Våra promenader på stranden skulle kunna bli hur långa som helst. Går man åt höger tar det stopp efter kanske 45 minuter, där är det lite stenar i vägen som är svåra att passera vid högvatten. Går man däremot åt vänster kan man nog gå till Senegal. Det tar väl kanske en timme att komma till nästa större turistområde som är Kololi, men vi har gått ett par timmar till, hel vägen till Brufut där vår vän Linda bor. När man går så spelar det ingen roll hur varmt det är på termometern, Atlanten svalkar så det blir behagligt oavsett vad tempen visar. Stranden bjuder på mängder med snäckor, damer som erbjuder frukt och dryck, killar som vill erbjuda guidning eller bara prata och barn som ropar tobab (vit) efter en. Jag älskar våra strandpromenader!

Vi trivs jättebra på vårt hotell. Personalen är otroligt hjälpsam, rummen är alldeles lagom, maten är god och trädgården är jättefin! Vi kan absolut rekommendera Sunset Beach Hotell om ni funderar över någonstans att bo. Vill ni bo lite enklare och utan all inklusive rekommenderar vi Bakotu Hotel som vi bott på innan.

Fler bilder från omgivningen, människor och natur finns på instagram @marlenerinda

Vi bor gärna enkelt, så länge det är rent och trevlig personal. Men visst kan det väl vara härligt att få något alldeles extra? I alla fall en gång i livet… idag kollade vi in ett sprillans nytt hotell som skulle vara rätt coolt att bo på faktiskt.

Här i Gambia finns en mängd olika varianter på hotell. Allt från små guest house till större anläggningar med det mesta, men ett hotell för enbart vuxna med extra allt har vad jag vet inte funnits förut. Men ska man bygga ett sånt ställe här, så krävs fingertoppskänsla – det måste bli rätt. Gambia är så speciellt att man inte kan klämma in precis vad som helst, det måste passa in.

Häromdagen fick vi chansen att bli rundvisade på sprillans nya Tamala Beach av Vingresors representant som just nu jobbar febrilt med att få allt färdigt. Hotellet öppnade för bara två veckor sedan och har tagit emot sina allra första gäster. Mellan våra hotell är det max 500 meter, så det var bara att sparka av sej flipflopsen och knata iväg längst stranden. Vi möttes av ett området med full aktivitet, det jobbas precis överallt för att fixa alla detaljer. En vakt på området hjälpte oss att träffa Elsebeth (tror jag den supertrevliga kvinnan hette) som visade oss runt området, ett par olika rum och berättade om hela byggnadsprocessen.

Vilket ställe! Allt är väldigt avskalat, inte en massa smågrejer eller krimskrams. Designen är enkel, mycket betong och inhemsk inredning. Det som är speciellt med hotellet är rummen med direktaccess till egen pool. Så coolt! Hela området andas lugn och lyx, ändå är inte priset superhögt. Hotellet är för vuxna och solsängarna är för två. Hit är det meningen att par ska komma för att ha en riktigt härlig semester.

Alla rum är likadana, det finns inga sviter eller enkelrum. Man bygger för fullt på en SPA-del och ett gym. På stranden finns hängmattor och saccosäckar, supermysigt! Men som sagt, hotellet är helt nytt så det är mycket som inte är helt färdigt – som en del rum och delar av trädgården. Men inom någon månad ska allt stå färdigt och då har man allt!

Jag är ingen särskilt lyxig människa, men på Sunprime Tamala Beach kan jag absolut tänka mej att bo. Just för att det var så otroligt lugnt och personalen var verkligen supertrevlig. Så nästa gång vi åker hit kanske vi hamnar där, det skulle vara heeeelt ok!

Äntligen är vi framme i landet som stal mitt hjärta för 28 år sedan. Gambia – the smiling coast of Africa.

Jag vet inte hur många resor till blivit, men de flesta har alltid varit mer eller mindre försenade. Igår landade vi nästa på minuten enligt tidtabell, kors i taket!

Allt gick väldigt smidigt trots vårt ganska stora och tunga bagage. Det såg ut som vi skulle flytta när vi tog oss fram med alla stora väskor. Det var så skönt att lämna ifrån sej allt i incheckningen på Arlanda, men sen skulle vi ju ta dem från flygplatsen i Gambia…

Bagageutlämningen på Yundum Airport är något alldeles extra. Ankomsthallen är ganska liten och igår kom fyra plan samtidigt. Som tjejen i incheckningen sa ”alla som reser till Gambia har övervikt” och så är det! Man vill ju bidra med det man kan till ett fattigt land. Förra gången vi var här var alla bagagevagnar utom en trasiga, med en enda vagn skulle man alltså lasta av ett helt flygplan. Den här gången var nog vagnarna hela, men det tog ändå en drygt timme innan vi samlat ihop alla väskor. Å då ska man gå igenom ytterligare en säkerhetskontroll och röntga allt bagage igen!

Vår vän Nathalie väntade på oss och körde oss till Sunset Beach Hotel. Så himla skönt att köra direkt och komma före de andra gästerna från flyget som tog transfern som vi brukat göra. Vi kommer alltid ta skjuts (alt taxi) i fortsättningen!

När vi installerat oss körde Nathalie oss till hotellet hon jobbade på förr för att fixa kontantkort till telefonen. Vi har alltid en extra telefon med oss som vi har som hotspot, det funkar jättebra!

Sen åkte Nathalie hem till sitt och vi tog en lång och skön promenad på stranden. Vår strand! Det är bland det bästa jag vet att gå barfota på stranden, leta snäckor och lyssna på vågorna. Så avkopplande. Nästan meditativt.

Sen var det dax att fixa till sej och äta middag. De senaste tre åren har vi tagit all inklusive eftersom det är så himla smidigt och man slipper fundera på vart man ska äta varje kväll. Oftast är det bra mat, bra kvalitet och ett bra utbud – så var det här också. Sen dök vi i säng! Så trötta!

Men först tog jag självklart semesterns första bilder av solnedgången. Samma hav som började förra året, men ett annat land och en annan strand.

Häng med på instagram @marlenerinda

Äntligen ökar turisterna i Gambia igen! Efter Ebola (inte i Gambia) och byte av president har turismen i Gambia minskat, men nu är allt lugnt och stabilt och nu ökar turistmängden igen. Så pass att man satt in större flyg!

Turismen betyder allt för ett så litet land som Gambia. Det är i vissa fall helt avgörande för att familjer ska överleva. Fler turister betyder att många åker för första gången. Då finns det några grejer som kan vara bra att veta. Jag hoppas kunna ge lite tips och råd inför din första resan till Gambia, jag har varit där massor med gånger och tom bott där.

För det första så är det ett alldeles underbart land, GRATTIS till att ha bokat en resa till ett av världens minsta länder. Dock kommer du att få en mängd fördomar kastade mot dej när du berättar för andra att du ska åka till lilla Gambia. Särskilt om du är kvinna och singel. Du kommer förmodligen att få menande leenden och frågor om du ska åka dit för att skaffa dej en man. Det är en av alla fördomar som finns om Gambia, att alla ensamma vita kvinnor skulle åka dit för att hitta en svart man. Så är det inte! Den som påstår det har med största sannolikhet aldrig vart där.

Du kommer också att få höra att det är farligt. Varför vet man däremot inte, bara att det ”väl är så i Afrika”. Ytterligare en fördom utan grund, Gambia är INTE farligt. Jag känner mej säkrare där än i Stockholm, oavsett om det är dag eller natt.

Då är vi igenom de tråkiga fördomarna och kan åka iväg. Åker man första gången är det enklast och oftast även billigast att åka med Ving. Jag rekommenderar att lägga till för transfer och att gå på välkomstmötet. Gambia är annorlunda, så är det, och det är bra att få all information man kan faktiskt. Under transfern får man ett kuvert med karta och andra bra-å-ha-grejer. Håll i väskorna hårt när du kommer ut ur flygterminalen, annars har du 10 pers som ska hjälpa dej. Detta är första gången du får öva på att säga nej, vänligt men bestämt. På välkomstmötet får man veta allt om Vings utflykter, det kan man ju kolla upp redan hemma – men där brukar även vara någon från Gambiagruppen och man får hjälp att fixa kontantkort till telefonen om man behöver det.

Det kan vara bra att veta att internet är rätt uselt i hela landet. Vi har alltid med oss en gammal mobil som vi köper ett kontaktkort till och laddar med massor med datamängd så vi kan ha den som hotspot hela resan. På så sätt kan man ha kontakt med dem där hemma, kolla internet osv. När det gäller pengar är det enklast att ha med svenska pengar och växla i någon växlingsbutik brevid hotellet. Behöver du ge dricks innan du växlat, så funkar en svensk 20-lapp helt ok.

När jag kom till Gambia första gången på 80-talet var det huvudsakliga turiststråket i Bakau. För kanske tio år sedan hade turismen flyttat till Fajara/Kotu och nu är det närmare Kololi. Det kan vara bra att veta när man ska välja hotell. Det händer inte mycket alls längre i Bakau, är hyfsat lugnt i Kotu och party i Kololi. Enkelt sagt alltså.

Kom alltid ihåg att Gambia är beroende av turister! Turistsäsongen är mellan oktober och april ungefär och under den tiden ska man tjäna ihop inkomst till resten av året. Kom alltid ihåg det! Du som turist är nämligen superintressant! Du ÄR inkomst!

Direkt när du kommer utanför hotellet så kommer det att komma fram människor till dej. Främst män i olika åldrar som vill vara din guide. De är alltid glada och pratsugna. De vill hälsa genom att ta dej i handen, höra vad du heter och vad du kommer ifrån. De vill skapa kontakt, för att (oftast) tjäna pengar – men de vill inget ont och är inte farliga. Bara lite lätt påträngande kan man tycka. Särskilt när det händer 25 gånger om dagen… MEN det är faktiskt bara att vänligt men bestämt säga Hej tillbaka, Nej Tack och att man gärna vill gå ifred. Enklast är att säga att man varit i Gambia förr och redan har en kontakt. Alla känner Limbo och Hasse, använd deras namn och använd dem sedan gärna som guider om ni behöver. De är våra vänner och pålitliga killar, men det finns många många fler.

Jag går ofta ensam och får vara ifred, alla känner mej. Men ett knep jag kan använda mej av är att gå en bit ut i vattnet om jag vill gå på stranden, där får jag oftast vara helt ensam. Eller ha hörlurar, men de kan vara avstängda – det syns ju inte  🙂

Det kan vara påfrestande att alltid vara påpassad och att alltid ha någon som vill prata med en, och det är då du måste komma ihåg att du är deras levebröd. Säg nej, vänligt och bestämt. Igen och igen. Efter några dagar upphör detta, det går snabbare om de vet och ser att du har en gambisk kontakt och vänner i landet.

Våga lämna hotellet! Om du tillbringar hela semestern inne på hotellet har du inte varit i Gambia och du har missat precis hela upplevelsen. Visst finns det roliga och exotiska apor inne på hotellet, men det är utanför du har det genuina livet. Gambia är platt och lätt att ta sej fram med fötterna. Det tar kanske 45 minuter att gå från Kotu till Bakau och ungefär lika länge mellan Kotu och Kololi. Du kan gå längst stranden till Kololi, det kan du inte till Bakau – gamla presidentens hus och en massa sten ligger i vägen.

Alla de här killarna som vill prata med dej kan hjälpa dej med taxi för en dag för att besöka tex Banjul, Bakau och krokodilerna. Det finns även registrerade guider som är speciellt utbildade för detta, jag har inte testat dem så jag vet egentligen inte hur de är. Det finns folk överallt som känner någon som känner någon, alla kan hjälpa dej med precis vad du vill. När det gäller taxi så är det bara de gröna som får åka ner till hotellen, det kan vara bra att veta.

Självklart ska du se dej runt och göra en och annan utflykt! Vi tar gärna båten till Juffureh där Kunta Kinte föddes och togs till fånga. På vägen dit eller därifrån kan man även besöka Kuna Kinte Island, som förr hette St James, dit slavarna fördes innan de skeppades till övriga världen. Det är en intressant utflykt och en viktig historia som måste bevaras. Det blir en heldag och brukar vara något att minnas för resten av livet. Vi tar gärna en dag på floden när vi bara tar det lugnt, fiskar och solar. Gambiafloden har gott om fisk, så alla brukar få napp. Har man tid är det en upplevelse att åka båt hela vägen upp till Georgetown och ligga kvar där någon natt. Har man tur kan man se flodhästar och delfiner på vägen.

Många frågar om SOS Barnbyar och om man kan besöka dem. Man är inte lika pigg på besök i barnbyarna längre och de får väldigt många gåvor – så försök att besöka en familj eller by utanför turistområdet istället. Du kommer garanterat att få kontakt med någon ur personalen på hotellet eller taxichaufför som förmodligen har sin familj på landsbygden. Be att få se hur de bor och lever, det brukar vara ett välkommet inslag. Köp med en säck ris eller en dunk olja på vägen som tack. Eller varför inte myggnät, de kostar runt 80 kr och räddar liv. Allt är faktiskt välkommet; fotbollar, ballonger, reflexer, tandborstar, små leksaker utan batteri, kläder, smink, nagellack, skrivböcker, pennor… allt!

Våga ta kontakt. Våga gå utanför din sk komfortzon. Var inte så jäkla svensk  🙂

Gambia är alldeles fantastiskt! Särskilt när man vågar ta del av det genuina Gambia och för att kunna det måste man ta sej utanför hotellet och släppa in nya människor inpå livet. Gambia är inte bara varmt i klimatet utan även när det gäller vänner. Här bryr man sej på riktigt. Visst vill man tjäna pengar, men man märker snart att vänligheten är genuin och inte enbart beror på pengar.

Ha ett öppet sinne och släpp in. Gör du det, så kan jag lova dej en alldeles fantastiskt semester och vänner för livet. Då kommer du att vilja åka tillbaka, Gambia kommer att bli ett behov. Vi är många som ”bara åkt till Afrika på semester” och kommit hem helt förändrade. Gambia är fattigt, våra vänner har bara fyra väggar och i bästa fall ett mål mat om dagen. Men de har något som vi inte har – genuin livsglädje! Å det måste vi lära oss av.

Detta är alltså mina bästa tips för dej som besöker Gambia första gången (andra gången vet du vad som gäller):

• Blunda för alla fördomar och bilda dej en egen uppfattning på plats.
• Åk med Ving, ta deras transfer och gå på välkomstmötet.
• Ta med svenska pengar, växla på plats.
• Ha tålamod, du kommer få säga hej och nej tack minst 25 gånger per dag.
• Lämna hotellet, besök en familj på landsbygden.
• NJUT!

Ha en alldeles fantastisk resa, så hoppas jag (och tror) att du ska bli lika förälskad som jag i landet. Njut av god mat, härliga människor, underbart klimat och långa stränder. Kolla gärna in mej på instagram @marlenerinda vi åker om några veckor och du kan följa med på äventyret.

Du behövs – i Gambia kan du göra skillnad! På riktigt!

 

En del är lite skeptiska till Afrika och att resa till olika platser och länder i Afrika. De som är skeptiska har med 99% säkerhet aldrig vart där. Det jag har märkt är nämligen att har man en gång besökt den afrikanska kontinenten så kommer man tillbaka. Varför? Varför inte!

Jag älskar i stort sett hela Afrika, men det är Gambia som stulit mitt hjärta. Det var där jag bodde som 20-åring och alltid återvänder till. Gambia är Västafrikas minsta land, bara 11 000 kvm stort, som Småland ungefär, har jag för mej. Det ligger på bägge sidorna om Gambiafloden, inuti Senegal. Det är alltså ett land i landet kan man säga, men med egen flagga och eget styre. Det har varit en engelsk koloni, vilket gör att de allra flesta talar engelska plus sina egna stamspråk.

Gambia är solsäkert, vackert, god mat (smakrik utan att vara stark), trevliga människor, ganska nära (8 timmar med flyg) och bara en timmes tidsskillnad. Man åker ju bara rakt söder ut och slipper alltså jobbig tidsskillnad, som enligt mej blir värre att tampas med ju äldre man blir. Nu sätter man sej bara på flyget och allt är som vanligt både när man kommer dit och hem, jätteskönt!

Turistsäsongen är oktober till april, vi brukar åka runt nyår och då har vi runt 35 grader varmt på dagarna. Det kan låta mycket, men eftersom värmen är torr och Atlanten hela tiden fläktar gott så känns det inte så varmt. Åker man inåt landet kan det bli riktigt hett, men vid stranden är det helt perfekt. Stränderna är nästan tomma och underbara att gå långa promenader på. Rent teoretiskt skulle man kunna gå från norra delen från gränsen till Senegal, genom hela landet och till södra delen till andra gränsen till Senegal. Det är några mil, men strand nästan hela vägen. Är det garanterad sol och värme man vill ha så är det till Gambia man ska åka.

Vår favoritsysselsättning är att ta långa strandpromenader. Det blir promenader på 3-4 timmar, då man stannar och badar, tar härliga bilder och bara njuter av tillvaron. Ibland kommer det fram någon som vill prata, ibland passeras man av en häst eller hör apor tjattra. Här och där ser man hur fiskare kämpar med sina nät och ibland får man hjälpa till att dra upp fisken. Det finns både juicebarer och små restauranger på stranden, så man kan vara ute hur länge som helst. Går man för långt tar man bara en taxi tillbaka.

Allt är så enkelt i Gambia! Som turist finns det alltid något att göra, om man inte vill ligga och sola eller gå på stranden hela dagarna alltså. Folk är trevliga och hjälpsamma. Överallt finns fantastisk natur och djur, dock inga stora djur. Förutom hyenor och babianer så är är flodhästen det största djuret man hittar här. Men då får man leta nästan högst upp i Gambiafloden, de visar sej inte särskilt mycket.

Tycker man om att fotografera är man i paradiset, alla bilder blir fantastiska! Tidiga soluppgångar, solnedgångar över havet, färggranna kläder och människor och annorlunda miljöer. Bilderna ni ser här i inlägget är direkt från kameran, inte fixade på något sätt alls. Ljuset och motiven är fantastiska!

Gillar man att träna så finns ett helt ok gym, annars springer och tränar de flesta på stranden. Shoppar gör man i en väldigt speciell liten huvudstad, där man kan hitta det mesta och allt är såååå billigt (man prutar hårt!). Gambiafloden bjuder på härligt fiske för den som gillar det eller kanske bara vill ha en lat dag och låta vågorna vagga en, perfekt som avslutning på en spännande semester. Här kan man också vara med på trumkurser mitt på stranden, kanske man blir så biten att man låter någon tillverka en trumma åt en som man tar med hem. Och här finns en kulturhistoria som måste bevaras, man kan bla besöka ön dit slavarna togs innan de skeppades till resten av världen och byn där Kunta Kinte föddes och togs till fånga. Här har man aldrig tråkigt!

I Gambia gör man skillnad som turist. Bara genom sin vistelse i landet bidrar man till arbetstillfällen som gör att familjer överlever. Å vill man göra lite till och verkligen se hur folk lever, tar man sej bara en liten bit bort från turistområdena. I byarna är man mer än välkommen! Man kan köpa med en säck ris och verkligen göra nytta. Eller som vi som tar med kläder, leksaker och annat smått och gott hemifrån. Vi köper med oss potatis, lök, olja och ris för flera månader för att underlätta för vår familj. Då behöver vår pojke inte oroa sej för att familjen ska gå hungrig ett bra tag framöver. Myggnäten vi köpte till familjen för 4-5 år sedan har gjort att ingen i just deras familj dött i malaria på flera år. Att veta det betyder allt!

Jag har rest mycket och sett stora delar av världen. Jag tycker egentligen att världen är för spännande och för stor för att åka tillbaka till en plats flera gånger. Men till Gambia återkommer jag, just för att allt jag älskar finns där. Gambia har precis allt man kan önska, och man slipper den jobbiga tidsskillnaden.

Gambia är The Smiling coast of Africa och så är det verkligen. Var man än går möts man av ett stort leende och ett hjärtligt hej. Gambia är helt fantastiskt och det hoppas jag att jag lyckats förmedla till er. Här gör varenda turist skillnad, vi är efterlängtade och uppskattade. Det finns inget bättre! Åk dit! Ni kommer inte att ångra er!