Redan för fyra år sedan kom Niklas Natt och Dags första bok ”1793”. Kort efter kom 1794 och nyligen kom 1795 som är tredje och sista delen i serien. Här har hela högen legat och väntat och nu äntligen tog jag tag i den.

Många har pratat om böckerna och de har vunnit massor med priser. Det kan jag förstå, trilogin 1793, 1794, 1795 är iofs påhittad, men verklighetstrogen in i minsta detalj. Vill man ha feelgood ska man verkligen inte läsa dem, detta är kargt, blodigt och ibland fruktansvärt brutalt. Jag har hört en del som inte kunnat fortsätta läsa… jag tog mej igenom, men det tog tid.

Varje roman består av fyra delar som berättar om olika karaktärers berättelse under samma tidsspann. Den första boken 1793 handlar om svårigheterna efter Gustav III´s död. Kronprinsen är omyndig och krigsåren har tömt statskassan. Överallt frodas missnöje och paranoia. På hösten hittas ett lemlästat och svårt sargat lik i Fatburen på Södermalm. Cecil Winge skall reda ut vad som hänt och tar Mickel Cardell till sin hjälp, på gott och ont. Vi får även göra bekantskap med Anna Stina Knapp som sedan ska följa med i alla tre böckerna.

1794 börjar med en oskyldig tonårsromans som slutar i tragedi. En mor sörjer sin dotter, dräpt på sin bröllopsnatt. När ingen annan vill utreda dödsfallet frågar hon den ende som återstår, Mickel Cardell. På Danvikens hospital, sitter en ung man och våndas över det vidriga brott han anklagas för. Här får vi även följa med till Västindien och göra bekantskap med Tycho Ceton som senare blir en framträdande person i berättelsen och även i Stockholm. 

Den avslutande delen 1795 knyter ihop Bellman noir-trilogin, fortfarande med Mickel Cardell som huvudperson, nu på jakt efter en hämndlysten Tycho Ceton som är på flykt. Ceton planerar ett spektakel mer häpnadsväckande, mer hänförande och mer avgrundsdjupt vidrigt än något som dittills skådats i detta vidunderliga och vedervärdiga Stockholm. 

Mickel Cardell är upptagen med att hitta Anna Stina Knapp som försvunnit efter sina barn död. Det blir istället Emil Winge, bror till Cecil, som tar upp jakten på Ceton. Nu knyts säcken och alla lösa trådar ihop på ett snyggt och trovärdigt sätt. Alla karaktärer får sitt avslut och historien känns färdig.

—

Böckerna är långt ifrån lättlästa. Språket är vackert, personbeskrivningarna målande och miljöskildringarna så verkliga att man ser dem framför sig. Men allt är skrivet på en gammal och lite krånglig svenska som i och för sig passar in, men gör att det tar lite längre tid att ta sig igenom all text. Men det måste vara så, allt annat skulle bli fel.

Jag tog med mej böckerna på Skåneresan och var tvungen att läsa något lättsammare mellan varje del för att orka allihop. Det gick inte att göra på något annat sätt. Det var för tungt och mörkt för att ta allt på en gång.

Är man intresserad av Stockholms historia så är 1790-böckerna ett måste! Niklas Natt och Dag har skrivit en fascinerande historia, men det är inte vackert rakt igenom. Det är hänsynslöst våld, detaljerat beskrivet och väldigt mycket blod. Detta passar långt ifrån alla och är något man ska veta innan man öppnar första boken. För våldet börjar i stort sett direkt och sedan fortsätter det genom alla tre böckerna. Och man måste läsa böckerna i ordning, annars faller en stor del av berättelsen.

Jag kan rekommendera böckerna just till dem som är intresserade av Stockholm och Sveriges historia. Och till alla som älskar språk och välskrivna böcker. Men kom ihåg: det är inte det minsta feelgood – tvärtom!

Jag är rätt säker på att någon av er läst en eller alla böckerna. Berätta gärna vad ni tyckte 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube