Nu börjar jag se resultatet! Det har gått tre veckor och visst är det fortfarande svullet i sidorna, men det mesta har blivit normalt. Tror jag…

Jag börjar återfå känseln, det är bara i själva snittytorna som det fortfarande inte känns något. Men det pirrar till ibland. Huggen är borta och det kliar inte längre, så de där nervtrådarna kanske har hittat varandra igen. Brösten har fått en rundare form och blivit lite större tycker jag, så nu har jag tom fått en liten klyfta igen. Såren har blivit lite mjukare och lite mindre, de är inte längre tjocka korvar som löper under bysten. Så det går framåt!

Jag har alltid sett mej själv som tjock oavsett vad vågen visat. I tisdags såg jag en bild av mej själv där jag faktiskt såg smal ut. Jättekonstigt. Men det är ju det alla säger, så nu måste jag ju tro på både andras och mina egna ögon. Jag är faktiskt smal, över hela kroppen! Fast jag har den där magen som jag råkade hitta efter operationen. Så tänk då när den är borta, jäklar va kul det kommer bli att se sej i spegeln!

Jag letade kläder till eventet jag skulle på igår och gick igenom tröja efter tröja… nu är det dax att rensa! De flesta är i storlek 42/44 och fladdrar i sidorna och ser jättekonstiga ut. Jag har blivit ungefär 10 cm mindre i omkrets och brösten sitter 8-10 cm högre upp, så tröjorna är lixom uttänjda på fel ställe. Många av min tröjor och blusar mm ser ut som säckar. Allt bara hänger. Så det måste bli lite nya kläder. Stackars mej  🙂

Å nu är det bara en vecka kvar av den totala vilan! Sen kan jag iaf börja göra några små magövningar, gå med hunden själv och lite sånt. Och om ytterligare två månader (efter återbesöket) kan jag träna och göra allt jag vill. Det ska bli väldigt spännande att ta första löpturen och testa yoga igen. Jag känner ju att hela jag är lättare, andas lättare och rör mej på ett annat sätt. Det kan ju inte bli annat än bra!

Men vet ni vad jag längtar mest efter? Att få ta ett bad! Att krypa ner i ett varmt skumbad och ligga där tills man ser ut som ett russin. Guuud så skönt! Jag tror att jag får göra det när det gått fyra veckor, men är inte säker. Jag hoppas verkligen det för när hösten kommer och det blir så där läskigt rått och kallt – då är badet min räddning. Så håll tummarna för att det blir så.

Jag säger det igen; jag är så glad att jag tog steget! Bland det bästa jag gjort och något som kommer att höja min livskvalitet med många procent. Så du som vill, men tvekar; gör inte det! Operationen gör inte ont alls, det är bara läkningen som tar en jäkla tid. Men jösses va skönt det är att vara av med E-kupan!