Vardag igen…

Vardag igen…

Vi är alltså hemma igen, kom hem i onsdags – och sedan dess har det varit fullt upp. Vi landade otroligt nog på tid, hur ofta händer det lixom? Och det första vi gjorde var att hämta hem en lycklig pälsboll. Det bästa som finns är att bli omkulltacklad av en glad hund 🙂

Direkt när vi kom hem packade vi ur resväskorna, ställde dem på altan (för att frysa ut eventuella löss) och körde igång första maskinen. ALLT luktade illa, var unket och fuktigt, trots att vissa grejer inte ens var använda. Så det var bara att tvätta varenda grej, inte alls miljövänligt men men…

Medan tvätten snurrade gick jag igenom mina tre mailboxar. Jag har haft en del koll under semestern, men inte kollat särskilt noggrant eller svarat på så mycket. Det tar en jäkla tid att gå igenom mail för två veckor, särskilt som där var en himla massa pressutskick som också ska kollas närmare på och göras något av. Men nu är det fixat!

Mellan tvätt och jobb har det blivit en hel del hundmys också förstås. Pälsbollen vill vara nära precis hela tiden och det får han förstås. Sitter jag i soffan, ligger han i mitt knä – sitter jag vid datorn ligger han vid mina fötter på golvet. Min stora kärlek!

Något annat som jag gjorde direkt som jag kom hem var att ta tag i maten och träningen. Gör man det inte direkt är risken att man drar ut på det och drar ut på det och… ni fattar. Så redan på torsdagen körde jag första träningspasset. Jag har även fyllt i checklistan duktigt på allt jag ätit, så nu är jag på g igen! Nu är det återigen vardag, det som jag trots allt gillar bäst.

Vanligt. Rutiner. Sånt som folk får rysningar av, som jag tycker är såååå skönt. Däremot skulle jag inte ha något emot att ha vardagen i solen, året om alltså. En dag ska det bli så – jäklar så bra jag kommer att må!

18 veckor kvar till midsommar 🙂

Jag delar ut hjärtan idag

Jag delar ut hjärtan idag

Alla Hjärtans Dag. Jag vet inte vad det innebär för er, för mej är det mest ett kommersiellt jippo. Jag tycker inte om att en enda dag om året är avsatt för handlarna att tjäna pengar på folks dåliga samvete… om man ska hårdra det alltså. Därför bojkottar jag allt och försöker att tänka kärlek, omsorg, vänlighet och omtanke varje dag, året om.

MEN istället för att sitta här och vara negativ, tänkte jag vara lite extra kärleksfull och dela ut hjärtan till några som jag tycker förtjänar det lite extra. Kanske är just DU med på ett hörn 🙂

Förutom till mina barn, käre maken, Pälsbollen, min föräldrar, svärföräldrar och övrigt släkt så vill jag ge ett hjärta till Sussi! Förra året slutade inte på topp precis, men hon vågade följa sin dröm och levde sin dröm i ett tiotal år. Hur många av oss kan säga det? Du är stark och klarar allt!

Annika som väntat på sin kärlek alldeles för länge nu. De sitter i varsitt land och längtar, gifta sedan en tid tillbaka och ändå får han inte tillstånd att bo, stanna och arbeta här i Sverige. Vi vet att detta är på riktigt, varför kan inte myndigheterna se detta? Nu kan det inte vara lång tid kvar på längtan!

Nadja, min vapendragare både när gäller vikt, blogg och att hålla ordning i olika facebookgrupper. Utan att lämna ut henne för mycket kan jag väl ändå säga att nästan alla kommer till en dag då man måste ta beslut för en nära anhörig och hur svårt och stressande detta är. Du är en av de finaste människor jag känner och jag är stolt att få tillhöra ditt liv.

Kalle, fina fina Kalle. Hösten var omtumlande har jag förstått, svåra beslut skulle tas. Folk skulle bli sårade. Framtiden får utvisa om besluten var rätt, vi finns här om du behöver prata.

Jag skulle gärna strössla med hjärtan, så här kommer några till utan motivering: Åsa och Kenneth, Stoffisen och Daniel, Stoffe, Annelie, Annika, Peter och Helena, Jennie och John, Dogge, Susanne, Mia, Daniel, Ann och Leif, Camilla och Björn, Malin, Ann, Nils-Albert, Patrick, Stina, Lars-Åke, Anders och Daniel, Gerd, Diana och alla andra som jag känner.

Tänk på att inte bara skämma bort andra idag, utan även tänka på er själva. Because you are worth it!

Ett extra fint leende

Ett extra fint leende

*** I samarbete med Tandblekning.co ***

För ganska precis fyra år sedan började jag ”fixa till mej” inför vårt bröllop. Jag var 46 och skulle gifta mej för andra gången, jag kanske inte ville se ut som när jag var 22 – men jag ville ändå piffa till mej lite.

När man är ung är allt fint, fast man kanske inte tyckte det då. Hyn är slät, håret blankt och tänderna har inte hunnit få missfärgningar av te, vin och kaffe. Att ha lite rynkor stör mej inte alls, håret går enkelt att fixa och det gör som tur är tänderna också! Vem vill ha missfärgade tänder när man gifter sej? Inte jag!

Nu är det ingen större katastrof i mitt fall, en enkel tandblekning hjälpte mej snabbt. Jag gjorde det på salong, men numera går det ju även att fixa hemma och är superenkelt. Det finns flera olika metoder med penna och remsor och grejer, men det vanligaste kanske är ett kit med gel och tandskena.

Nu är det snart fyra år sedan vi gifte oss och det är kanske dax att se över sej själv igen? Rynkorna får vara som de är, håret fixar jag lite då och då – men tänderna… kanske borde de få sej en omgång igen. Så man får ett blixtrande leende 🙂

Tips på kärleksmeny

Tips på kärleksmeny

Alldeles snart är det Alla Hjärtans Dag och då kommer självklart mängder med frågor om förslag på mat. Hur fixar man en ”smal” meny med festlig mat? Det är inte så svårt tycker jag, här kommer mängder med förslag på både förrätter, varmrätter och efterrätter. Samt lite godis förstås, jag är ju en riktig godisråtta 🙂

Förrätter:

Gratinerad Hummer (Grön fr 5, Blå fr 4)

Stora räkor frästa i vitlök (det står 2 portioner, men blir lagom för fyra som förrätt Grön 2, Blå 1)

Krämig tomatsoppa ( Grön och Blå 3 för hela satsen)

Krämig Kräftsoppa (Grön och Blå 5)

Råraka med kaviar (Grön och Blå fr 4)

Varmrätter:

Fläskfilegryta med granatäpple (Grön och Blå 6 plus ris)

Mango- och fläskfilégryta (Grön och Blå fr 6 plus ris)

Potatiskaka (istf potatisgratäng) 19 SP Flex för hela

Hasselbackspotatis ( Grön och Blå 38 för allt)

Laxgratäng med kräftor och fetaost (Grön 9, Blå 4 plus potatis)

Carbonara med spenat och lax (Grön 7, Blå 1 plus pasta)

Kycklingrullader med färskostfyllning (Grön 6, Blå 5 plus potatis)

Delizie (Grön och Blå) 45 för hela satsen

Kyckling Alfredo med sparris (Grön 7, Blå 6 plus pasta)

Potatiskaka (portionsform) (Grön 6, Blå 5)

Ostfylld filé Grön och Blå fr 33)

Efterrätter:

Gino (Grön och Blå fr 6)

Persika under marängtäcke (Grön och Blå fr 3)

Yoghurtglass med mango Grön 9, Blå 4 för allt)

Marängrulle med hallon (Grön och Blå 6)

Kladdkaka (Grön 22, )

Hallonsorbet (Grön och Blå 0)

Lätt äppelkaka (Grön 13, Blå 9 Flex för hela)

Semmelkaka (grön fr 75, Blå fr 69 för hela)

Fryst Äggtoddy (Grön 8, Blå 4)

Morotskaka (Grön 23, Blå 19 för hela)

Godisbordet:

Grönkålschips (Grön och Blå 4 för hela plåten)

Gelegodis (Grön och Blå 0)

Rotfruktschips (Grön och Blå 4 för hela plåten)

Hoppas ni hittar något som passar, annars finns det mer HÄRhttps://duifokus.se/.

Ha en riktigt mysig middag!

En liten promenad till Bayahibe

En liten promenad till Bayahibe

Vi har försökt få till ett besök till Dominikanska Republikens huvudstad Santo Domingo men inte lyckats. Det blir helt enkelt för dyrt. Igår snörade vi på oss promenadskorna och gick till närmast stad istället, nåt måste man ju se när man är här!

Vi bor i Bayahibe, men en bit utanför staden. Efter en snabb titt på Google Maps konstaterade vi att det borde vara drygt 3 km och inte särskilt knepigt att gå dit. Så vi måste ju såklart testa!

Efter lunch packade vi ryggsäcken och laddade med vatten. Det var drygt 30 grader varmt, men sånt är helt ok för oss. Vi tog vänster direkt utanför hotellet och gick tills asfaltsvägen tog slut och gick över i sand. Vägen fortsatte in i bushen, där var skugga och ganska svalt. Efter ett tag öppnade sej vegetationen och vi kom ut till en klippig strand. Där stannade vi en stund och fascinerades över naturen innan vi fortsatte in i bushen igen.

Det blir väldigt många stopp för foto på vägen när vi ska någonstans, så det tog kanske en timme att gå. Sen kom vi fram till ytterligare en strand och där var det fullt party med musik och grillen var tänd. Jättemysig.

Vi fortsatte förbi och passerade strax därpå en baseballplan där träning pågick för fullt. Nu var vi framme i Bayahibe!

Vi strövade runt i stan. Där var jättefina vägar, små söta hus och mängder med barer. Allt omgivet av ett turkosblått hav och färgstarka människor. Kameran gick varm! Du ser fler bilder på instagram @marlenerinda

En fin liten håla med skön atmosfär. Nu blev vi ännu mer nyfikna på Santo Domingo, men men…

Vi svalkade oss på en bar innan vi gick in på Supermarket för att kolla in rom-utbudet. Baren ägdes av en amerikanska tror vi, hennes vänner satt iaf brevid oss och de berättade glatt att några av dem bodde där på heltid, andra halvårsvis.

När vi shoppat det som var intressant gick vi tillbaka hem genom bushen igen. På ditvägen mötte vi inte en människa, förmodligen pga värmen – på hemvägen däremot mötte vi riktigt många, bla två poliser på moppe som hälsade glatt.

Tillbaka på hotellet var vi rätt trötta. Vi hade gått ca 1 mil i 30 graders värme. Men vilken kul tur det blev!

Vi gillar att göra små utflykter på egen hand. Gör ni det?

Matsedel v 7

Matsedel v 7

Vi är fortfarande på semestern och njuter av sol, värme och lata dagar. Det blir långa härliga promenader på stranden, mycket sömn och vila och massor med frukt. Vi har det så jäkla bra helt enkelt! Ni som hänger med på instagram @marlenerinda vet precis vad jag pratar om 🙂

Men semestern närmar sej sitt slut, på onsdag landar vi i kalla Sverige igen. För oss är det mycket lättare med ledighet än med vardag, till skillnad mot för de flesta andra. Särskilt när vi inte är hemma. Är vi borta har vi lixom inga ursäkter, då är det ”projekt hälsa” som gäller för hela slanten. Och så har det varit även den här semestern.

Men nu väntar verkligheten igen, här är veckans matsedel:

Måndag: Äggkaka med lax (Grön 30, Blå 10 för hela kakan)

Tisdag: Torsk med äggsås (Grön 4, Blå 3 plus potatis)

Onsdag: Kyckling med paprikasås (Grön 4, Blå 2 plus pasta)

Torsdag: Italiensk kasslergratäng (Grön och Blå 8 plus ris)

Fredag: Pasta med räkor och chili (Grön 2, Blå 1 plus pasta)

Lördag: Pasta med fläskfilegratäng (Grön och Blå 43 för hela plus pasta)

Söndag: Tandoorikyckling (Grön 5, Blå 4 plus ris)

Februaribonus: Minisemlor

Jorå, semmeldagen närmar sej så det får bli ett semmelrecept också. Det finns fler HÄR. Alla Hjärtans dag är det också, redan på fredag. Mat som passar en alldeles särskild dag hittar ni HÄR. Vi har firat Alla Hjärtans Dag i två veckor nu så det blir inget särskilt för oss mer än vanligt middag.

Ha en fin vecka, det ska vi ha – även om det är lite kallt 🙂

Viktväktare även på semestern

Viktväktare även på semestern

Vi följer Viktväktarnas kostprogram sedan ca 20 år tillbaka och har hållit vikten de senaste 15 åren. Under den tiden har vi lärt oss rätt mycket, bla att det faktiskt funkar att vara Viktväktare även på semestern. Om man vill 🙂

Vi reser rätt mycket och har samma inställning vad det gäller vikten vid varje resa – det får gärna stå still på vågen men går det lite upp är det ok. Man kan lixom inte vara för hård mot sej själv i alla lägen, då blir det inte bra.

Så hur gör man då som Viktväktare på en resa? Mitt enklaste svar är ”man gör inte så stor grej av det”. Men allt beror förstås på vilken slags resa det är och hur ofta man reser. Är man på sitt livs första utlandssemester – ja, men skit i allt och njut av nya miljöer, annorlunda smaker och ledighet. Det kommer bli plus på vågen, men det kan ni ta hand om sen. Det kommer ta en extra månad kanske att nå målet, men då är det så.

Åker man däremot på en eller ett par resor varje år så kan man göra upp en annan plan, där man står still i vikt eller iaf nästan. Då gäller det att packa ner bekväma skor! Vi ser alla platser vi besöker, med fötterna. Vi tar en promenad efter frukost och en före middagen. Vi kan gå både kort och långt, blir det för lång tar vi buss eller taxi tillbaka. Sen kan man förstås även ta några extra simturer eller testa gymmet om det finns något på hotellet. Rörelse och motion går alltid att få till.

Maten då? Många väljer all inclusive och det har även vi börjat göra – det är nämligen enklare när det gäller att ha koll. Självklart kan det vara knepigt när det finns så mycket att välja på och mängderna är galna. Men man måste ju inte äta allt bara för att man får…

När vi ska äta all inclusive tar vi alltid ett varv runt matsalen först för att kolla in vad som finns. Är det första dagen på semestern så smakar vi lite på det som ser godast ut utan att tänka så mycket på SP-värden. Då vill vi mest kolla läget och kvaliteten på det som bjuds.

Första dagen får man göra lite som man vill, det tar vi igen sen. Resten av dagarna går man också ett varv först och väljer sedan EN av rätterna och fyller upp tallriken med grönsaker. Det bjuds alltid på ett välfyllt efterrättsbord och då tar vi en smakbit av det som ser gott ut, inte en hel bit. Till maten dricker vi cola zero eller vatten, vill vi ha vin eller annan alkohol så dricker vi det efteråt som lite extra mys på kvällen. Men vi är rätt dåliga på att dricka alkohol och det är en fördel om man tänker på vikten.

Blir det mat från meny så är det svårare att räkna ut vad rätten innehåller och hur den är tillagad. Då försöker vi att välja det som är mest ”rent”, alltså undvika friterat och panerat, be om såser vid sidan om osv. Grillad fisk eller en köttbit är smarta val på resor när man äter från menyer. Men det är svårt att veta, därför föredrar vi numera all inclusive.

Många som har semester ska ”unna” sej, ett ord som jag avskyr. För mej är ordet en ursäkt att göra sånt man inte borde… Då ska man äta och dricka saker man inte brukar och gärna i stora mängder. Vi tillåter oss istället att äta detta på lördagarna året om men i mindre mängder, så blir det inte lika lockande att ”go bananaz” på semestern.

Efter drygt 15 år som sk Guldmedlem (färdig och målviktig) är mina knep dessa:

* Bestäm innan att det är ok att gå upp lite och kör igång med programmet dagen efter du kommer hem igen. Väntar man är det lätt att dagarna bara går och då kommer kilona.

* Packa ner bekväma skor och använd fötterna överallt och ta en extra promenad varje dag.

* Ta ett varv runt buffén och gör medvetna val, man måste inte äta mycket bara för att man kan. Ta hellre en liten bit, om du är nyfiken på en rätt, än en hel portion.

* Drick vatten till maten och alkoholen efter, eller avstå helt från alkoholen. Man måste inte dricka bara för att det är semester. Men är det vinet till maten som betyder mest, så drick det då – men räkna med ett större plus på vågen.

* Å banna inte dej själv när det går åt skogen, vi är bara människor. Kör upp på banan igen bara och följ programmet så är du snart tillbaka i rutinerna igen.

* NJUT! På semestern ska man njuta, men det kanske går att fixa njutning med annat än mat och dryck? Kanske är det att se soluppgången och ta ett bad i gryningen eller att ta en lång promenad längst stranden på kvällen i solnedgången.

Blir det för mycket en dag så gör det inget – det kommer ju en ny dag då man har möjlighet att göra bättre val. Viktväktarna är för resten av livet, då gäller det att hitta ett sätt som fungerar – som man kan leva med resten av livet. Vad spelar det då för roll om viktresan tar någon vecka eller månad längre? Huvudsaken är väl att man faktiskt kommer i mål och sedan stannar där.

Det är genom att göra misstag man lär sej och under viktresan gör man mängder med misstag. Det om något är jag väldigt medveten om efter 20 år med VV, men så länge man inte ger upp har man inte misslyckats.

Åk på semester och hitta ditt sätt att komma hela vägen in i mål – men glöm inte att njuta på vägen. Du har bara ett liv – gör det bästa av det! Det viktigaste av allt: Ha en riktigt härlig resa!

Häng med på mina resor med jobb, mat, träning, upplevelser och solnedgångar i mängder: instagram @marlenerinda

Rundtur på Viva Wyndham Bayahibe

Rundtur på Viva Wyndham Bayahibe

Jag tänkte berätta lite om vårt hotell, området och hur vi bor. Om någon funderar på att åka hit eller bara är allmänt nyfiken 🙂

Man kan väl säga att Viva Wyndham Dominicus är två hotell som sitter ihop. Det ena är Beach, där vi bor, och det andra är Palace. Palace är lite mindre men känns lyxigare, där bor fler familjer än på vårt som är lite större men mer pittoreskt och där mest par bor.

Om ni tittar på bilden så bor vi nästan längst ner till vänster. Det kallas tydligen för det franska hörnet, då en fransk reseklubb har sina aktiviteter här. Där finns bara bungalows, kanske 50-60 stycken. Varje bungalow är delad i två lägenheter, med ett sovrum och badrum i varje. Vi som bor närmast vattnet har även en liten solterrass med två solsängar.

Framför oss ligger stranden och en strandpromenad som sträcker sej förbi hela området. Man kan gå hur långt som helst, vi har hittills orkat kanske 60-70 minuter åt ena hållet och det tog inte stopp nånstans. Vill man gå åt andra hållet får man gå upp på vägen och ungefär 3 km bort ligger Bayahibe som ska vara en större fiskeby.

Tack vare vårt VIP-armband kan vi röra oss fritt mellan hotellen och även äta på alla restauranger, inte bara de på ”vår”sida. Sammanlagt är det kanske 8-9 restauranger att välja på förutom de två bufferestauranger som ingår i all inklusive. Den ena ligger precis utanför vår bungalow, där äter vi frukost och lunch varje dag. På kvällarna kan vi välja på asiatiskt, mexikanskt, fisk, franskt, fission och lite annat. Martin tycker sånt är kul, jag hänger mest på – är inte jätteintresserad av mat på semestern. Det är ett av skälen till att vi väljer all inklusive, jag vill inte behöva välja – jag vill bara äta nåt för att inte svälta ihjäl. Vad spelar inte så stor roll.

Wi-Fi fungerar bra över hela området, utan lösenord. Sånt gillar jag! Det finns kranar med vatten och läsk överallt som bara är att ta av. Man får dock inte fylla vattenflaskor, bara glas.

På rummet har man schampo och tvål som fylls på varje dag. Så bra att slippa ta med! Där finns även kaffebryggare, ac, strykjärn och hårfön. Rummen är jättefina och alldeles lagom stora för oss två. Det finns även ett stort gym en liten bit från vår bungalow, med både löpband, maskiner, hantlar och pilatsebollar.

Man ser mest par, men en och annan familj och några sällskap. De flesta på vår sida är i vår ålder och äldre. Vi blev avsläppta tillsammans med fyra andra svenskar som vi inte sett röken av. Vi hör och ser mest fransmän, italienare och tyskar. Här finns inte bara bungalows utan även lägenheter närmare receptionen. Något för alla alltså.

Det mesta är bra, det knepigaste är dock språket. Här pratar man spanska och möjligen franska. Några få kan engelska tyvärr inte alltid folk på nyckelpositioner. Man skulle ju kunna tänka sej att iaf chefer kunde engelska, så är det dock inte. Så ibland blir man lite frustrerad. Tar man emot gäster som pratar engelska ska man kunna kommunicera med dem tycker jag.

Något annat som är lite störande är att vi bara har ett nyckelkort per rum och det kortet avmagnetiseras lite då och då av oförklarlig anledning. Vi har en bit att gå till receptionen där man byter kortet och under en vecka har vi fått byta det två gånger. Man kanske borde byta system eller iaf ge oss varsitt kort?

Men vi trivs här. Vår terass används flitigt. Där solar vi och tillbringar större delen av tiden när vi inte är ute och går. Vi har kanske 50-75 meter till vattnet. Vi går ner och badar, men ligger hos oss och solar – inte på stranden.

Apropå stranden så är det sandbotten och ganska långgrunt. En bit ut i vattnet finns några mindre korallrev, så man kan snorkla och se fina fiskar. Sanden är så där potatismjöligt fin och superhärlig! Det finns flera varianter av solstolar och både i sol och skugga.

Utanför hotellet finns ett par mindre supermarket, någon pub och mängder med souvenirbutiker. Men inte särskilt mycket mer vad vi sett hittills, mest bostäder verkar det som.

Området är trivsamt kan man nog säga, vi kan absolut rekommendera er att bo här!

Fler bilder finns på min instagram @marlenerinda

12 år av omhändertänksamhet

12 år av omhändertänksamhet

Ordet omhändertänksamhet hörde jag första gången av en bekant som är polis och jag gillar det! Omhändertagande och omtänksam i samma ord, jag skulle även vilja lägga till respekt och kärlek i uttrycket. Å så har jag haft det i 12 år idag med min Martin. Det finns nog ingen som är så omhändertänksam som han.

12 år är en rätt lång tid. På den tiden hinner man lära känna en människa rätt bra. Särskilt om allt inte bara varit en ”gräddfil” hela vägen. Man kan väl minst sagt säga att vi haft skit på vägen. Ändå har vi aldrig bråkat. Vi tycker inte lika om allt, men det blir aldrig ett bråk eller ens tjafs. Det är bara onödig energi i våra ögon. Vi accepterar att de andra tycker fel och är knäpp och sen får det vara så.

Jag tror att alla som ser oss snabbt ser hur mycket Martin bryr sej om mej, frågan är om man ser hur mycket jag bryr mej om honom… jag är nog rätt dålig på att visa sånt. Men han vet, det är huvudsaken. Han är min bästa vän, mitt minne och den som alltid tar emot när (innan) jag faller.

Idag firar vi 12 år tillsamman, 3,5 av dem som gifta. Vi ska äta på en fin skaldjursrestaurang och tar kanske ett glas bubbel också. Man ska fira allt man kan och det är vi rätt bra på faktiskt. Vi kan fortfarande säga grattis på våra olika månadsdagar.

Vi har det bra och det ska vi fortsätta ha det tänkte jag. Men man vet ju aldrig… så nu firar vi. Grattis till oss idag!

Vi såg knölvalar!

Vi såg knölvalar!

Nästan alla har en bucketlist på platser att besöka och saker att göra innan de dör. Min är i stort sett avbockad, men jag har en annan bucketlist också – med bilder jag vill ta. En är av en valfena, den tog jag i torsdags!

Vem drömmer inte om delfiner och valar? Delfiner som gör det perfekta hoppet i solnedgången och valfenan som snärtar till innan det stora djuret dyker ner i havet igen. Delfiner har vi sett, men iofs inte tagit den där perfekta bilden. Valar kunde vi kanske se på Dominikanska, självklart tog vi chansen.

I torsdags morse vaknade vi 5, för att 40 minuter efter utsatt tid, bli upphämtade och körda till Semana ungefär 3 timmar bort. En jäkla resa, särskilt när det blev så försenat, gör den inte med mindre barn!

Framme i Semana gick vi på en båt som först skulle ta oss på valsafari, sedan till Bacardi Island för ett par timmar med sol och bad. Det fanns förstås inga garantier på att få se valar, men de flesta gör det. Vår guide Rocky var rätt dålig på sitt jobb, men i övrigt var det mesta bra. Vi fick ju se valar! Flera stycken!

Vi kördes rätt ut i havet ca 20 minuter och fick en skymt av en val. Det gick så snabbt att jag inte ens hann med att ta en bild. Rätt besviken tänkte jag att chansen gått förbi och att det var detta vi skulle få nöja oss med. Så var det som tur var inte.

En liten stund senare kom en hel valfamilj och visade upp sej för oss. En lång stund bubblade havet runt oss av valar som dök upp brevid båten titt som tätt. Det var förmodligen flera olika familjer, hur många har jag ingen aning om – bara att de fanns där och att vi hade tur. Vi fick se både hopp, sidorullningar och snärten med stjärtfenan. Å jag fick bilden jag drömt om!

Den där bilden som man kan titta på om och om igen. Det var så häftigt att omringas av de där gigantiska djuren! Jag trodde det skulle vara både obehagligt och lite läskigt, de skulle ju faktiskt kunna välta en båt rätt lätt. Men det vara bara fascinerande.

Detta var min födelsedagspresent till mej. Turen kostade 159 dollar per person och frågar ni mej så var det värt det. Om ni ska åka till en plats där det finns valar så måste ni försöka se dem. Det är en otrolig upplevelse!

Bilder från hela dagen finns förstås på instagram @marlenerinda