maj, 2016 -

Regndroppsmassage – va´ e´ de´ ???

maj 31, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Min kompis Gunilla är Yogainstruktör och sedan en tid tillbaka ger hon även regndroppsmassage. Hon har erbjudit mej att komma till studion för behandling flera gånger men det har inte blivit av, så nu tröttnade hon och tog med massagebänken hem till mej istället och tryckte ner på mej på den i mitt vardagsrum. Jag hade ingen aning om vad jag gav mej in på, men la mej lydigt ner.

Gunilla förklarade för mej att regndroppsmassagen är en mjuk och välgörande massage som mjukar upp både sinne och kropp. Massagen
består av en slags massage på ryggen och lätta tryck (Vita Flex-teknik) under fötterna. Det är som fjäderlätta strykningar på ryggen som följer ett visst mönster och trycken under fötterna ger stimulans av ryggradspunkterna. Samtidigt andas man in oljorna som man masseras med och dessa sägs rensa kroppen, stärka immunförsvaret, nervsystemet,
ryggraden och bekämpar bl.a. virus, bakterier och inflammationer och
minskar stress. Som
avslutning läggs en varm handduk på ryggen för att öka effekten av
oljorna.

Metoden innebär alltså stimulering av zoner, nervbanor och
reflexpunkter. De elektriska impulser som skapas mellan fingertopparna
och reflexpunkterna frigör helande energi och denna laddning följer
nervbanorna till det område som är blockerat av gifter, syrebrist eller
skadad vävnad.
Vita Flex löser spänningar, blockeringar och de obalanser vi har i våra kroppar och sinnen och ger en snabb läkning.

Jag älskar att få massage oavsett vilken det är. Det är dessutom höjden av lyx att få den hemma i sitt vardagsrum! Så jag bara låg där, kände de fjäderlätta strykningarna på ryggen och trycken under fötterna och njöt! Det var jätteskönt! Lite mysko är det kanske att var tredje minut typ andas in djupt tre gånger av de olika oljor som används just precis vid den strykningen. Men de gör säkert under med min kropp! Det var skönt och oljorna doftade gott!

Efteråt var jag avslappnad men förvånansvärt pigg! Man brukar ju bli lite mosig när man fått massage, här var det faktiskt tvärtom. Så istället för att krypa i min onepiece och lägga mej bekvämt i soffan blev det en rask promenad med hunden och sen jobbade jag effektivt en bra stund framför datorn. Den direkt effekten var alltså energi och det är ju inte så dumt!

Gunilla kommer gärna hem till er också eller till er arbetsplats, enda kravet är att ni bra i Stockholm med omnejd, men det går såklart att besöka henne i yogastudion också. Det här är ju en härlig grej på en möhippa eller tjejträff. Att lyxa med skön massage som gör en piggare är ju hur bra som helst! Jag blev klart överraskad och gör gärna om det!

Veckomatsedel v 22

maj 30, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer


Zucchinipasta med tomatsås

Då är maj också snart slut och vi går in i sommarmånaden Juni! Så härligt att sommaren äntligen är här! Nu närmar sej bröllopet med stormsteg, men jag har faktiskt ingen större panik för något alls. Det mesta har fallit på plats otroligt nog, å det är bara några mindre detaljer kvar att fixa.

När det gäller vikten så är jag på min målvikt, det får bli lite som det blir med de där minuset jag ville åt. Nåt kilo till borde jag kunna ta… Te-kryssningen igår var väl inte så där jättebra för vikten kanske… men det var gott 🙂

Här är veckans planering när det gäller våra kvällsmål:

Måndag: Pasta med laxsås 6 SP plus pasta
Tisdag: Kyckling med färskoströra 7 SP
Onsdag: Snabb lövbiffsgryta 5 Sp plus ris
Torsdag: Zucchinipasta med tomatsås 1 SP!!!
Fredag: Kassler med ananas i ugn 5 SP plus ris
Lördag: Pasta Carbonara med kalkon 11 SP
Söndag: Sparrisrisotto 13 SP

Veckan är ganska lugn. Så både mat och träning borde funka hyfsat, skiner bara solen så blir allt perfekt! Dessutom ska min mamma börja träna på mitt gym, då måste jag ju gå dit och stötta henne 🙂

Ha en riktigt fin vecka everyhopa!!!

Grattis alla glömda mammor…

maj 29, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Idag är det Morsdag. En dag som är så kommersiell att man nästan mår illa. Jag har aldrig gillat den något vidare, eftersom det är så upphausat och i många gånger inte alls barnen som firar sina mammor – utan männen som uppvaktar sina kvinnor å barnens vägnar. Ja menar… de där minsta barnen har lixom ingen koll på vilken dag det är…

Själv har jag varit en dålig dotter både till min mamma och pappa, när det gäller både mors- och farsdag. Många gånger har de varit bortresta på sina respektive dagar och då har det förstås inte blivit något firande alls. Har de varit hemma har jag åkt över med något litet och sagt grattis. Det har aldrig varit tal om några muggar eller kort med ”Världen Bästa Mamma”. Jag tror nämligen inte att det finns någon sån. Alla föräldrar gör så gott de kan efter sin förmåga, ingen är bäst. Det är heller ingen tävling!

Det här har i sin tur gjort att mina barn inte sett mej fira mina föräldrar så där särskilt mycket och därför inte heller blivit så bra på att fira vare sej mej eller sin pappa. Jag har helt enkelt varit en ganska dålig förebild när det gäller firande av mors- och farsdag och får alltså skylla mej själv idag. Jag har inte förrän sent igår ens tänkt tanken att jag kanske borde hålla mej hemma och iaf ge dem en chans att komma hit…

Så illa är det! Jag varken planerat för, eller räknat med, något eget firande. Istället har jag planerat för vad min mamma ska få idag på Morsdag och samtidigt fira min pappa som fyller år på tisdag (då är vi borta) . Martin är hos sin mamma nu, de är bättre på sånt här, och sen åker vi och firar mina föräldrar innan vi lämnar pälsbollen där och åker in till stan. Jag ger alltså knappt mina barnen ens chansen att fira mej, eftersom jag helt enkelt glömt bort att man borde hålla sej hemma.

Men så tänker jag på alla dem som inte blir firade alls. de som kanske ligger i konflikt med sina barn eller har barn som inte längre finns i livet. Eller alla styv-, bonus- och familjehemsmammor som också finns i barns liv på olika sätt. Ett extra stort och varmt grattis till er!

Jag har ingen aning om jag blir ihågkommen eller ej. Jag blir glad om jag får så mycket som ett sms, det tycker jag faktiskt att sönerna kan kosta på sej. Det lilla borde jag väl iaf vara värd för lite har jag ju ändå gjort för dem genom åren… men vad kan man egentligen kräva eller förvänta sej? Inte ett smack faktiskt. Jag har ingen rätt att kräva något alls, de är vuxna och tar sina egna beslut. Därför känns det också extra bra OM de faktiskt kommer ihåg mej. Då är det de själv som bryr sej, inte deras pappa som köpt något bara för att det är en särskild dag på året. Då kommer det från deras egna hjärta och DET är värdefullt!

Men jag tycker nog att dagen faktiskt kan avskaffas, så kan vi väl fira varandra lite då och då istället. Att något spontant säger att man är värdefull är ju faktiskt mer värt än att få en blomma på Morsdag. Eller vad tycker ni?

Goda nyheter från Cloetta

maj 29, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

För ett tag sedan fick jag hem en stor påse med godis. Det var Cloettas nyheter som släpptes för ett par veckor sedan. Jag borde skrivit detta mycket tidigare, men har helt enkelt glömt bort det. Hur som helst, så var där flera godsaker som jag vill lyfta fram och rekommendera!

Nyheterna är:

Läkerol YUP Melon Sour, en sockerfri sur, mjuk godis med smak av melon.

Gott & Blandat Fruktsallad, en blandning av syrliga och söta fruktsmaker – välkända smaker som redan finns, men även nya med exotiska smaker.

Plopp Rabarber, toffeefylld mjölkchoklad med fyllning av rabarber.

MüsliBite Nuts, chokladbit fylld med müsli och fruktjuice överdragen med mjölkchoklad.

Ahlgrens bilar Modell A16, samma mjuka bilar som originalet men med nya smaker.

Nutisal Dry Roasted Cashews, torrostade cashewnötter i tre olika smaker – Peppar & Salt, Crystal Sea Salt och Sweet Rosemary.

Sockerbitar Frukt, syrligt fruktskum med smak av blåbär, jordgubb och ananas och Sockerbitar Saltlakrits.

Och mina nya favoriter!!!
Naturgodisnyheterna: Kanelmandel, Jordgubbsmandel, Bärcrisp och Salt Limelakrits.

Jag älskar ju godis, tyvärr… det är inte alls bra när man har lätt att gå upp i vikt. Det finns nämligen inte i min värld att avstå från det. Jag äter och njuter, men bara en gång i veckan! Nu kan jag lägga till Sockerbitar med saltlakrits, Kanelmandel, Jordgubbsmandel och Salt Limelakrits på min favoritlista. De nya nötterna var inte heller helt fel – vi gillar nötter i vår familj!

Jag var så ivrig att smaka att jag missade att fota en del av nyheterna, så ni får hålla till godo med det jag kom ihåg/hann få på bild. Alla nyheter släpptes i butik vecka 20!

2 år sedan livet tog en ny riktning!

maj 28, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Tänk att det redan gått två år sedan vi hade vår sista klass på Viktväktarna. Tiden går så himla fort!!!

För fyra år sedan hade vi precis fått veta att Martin kommit in på
den utbildning han så länge önskat. Vi hade då två år framför oss då jag
fick dra ett större lass med jobbet och han samtidigt skulle plugga och
jobba fyra kvällar i veckan. Rätt snart la vi ner klassen i Tumba pga
trassel med lokalen och efter ett tag även Rönninge som inte längre var
lönsamt. Så ganska snart hade vi bara två kvällar i veckan och det blev
lite tufft ekonomisk, men mer tid för studierna för Martin.

Så
kom dagen när vi efter 14 år skulle säga upp oss… vi velade fram och
tillbaka om vilket datum vi skulle sluta och bestämde oss till slut för
31/5. Det innebar att vi skulle ha vår sista klass 28 maj 2014. Tack och
lov hittade vi en tjej som ville ta över både klasserna i Haninge och
Huddinge, så hon var med oss under hela våren och lärde känna alla
medlemmar. Det gjorde allt betydligt enklare!

Vårt
besked att vi skulle sluta togs emot med viss uppgivenhet av våra chefer
och ledsamhet av våra medlemmar. De fyra månader som vi skulle avsluta
allt och lämna över gick fort och snart var det dax för Martins examen
och vår sista klass. Sista veckan var JOBBIG!!! Många av våra medlemmar
hade vi haft under hela vår verksamma tid på Viktväktarna. Vi fick
mängder med blommor, hemmet såg ut som en blomsteraffär och tårarna var
många. Jag tänker nästan dagligen på några av medlemmarna och undrar hur
det går för dem. En del träffar jag på Curves, när jag handlar på Ica
Maxi eller när jag åker pendeln till stan. Alltid lika roligt!

För
två år sedan var det väldigt skönt att få helt ledigt. Jag gick ju hem.
Jag skulle vara hemmafru och Martin skulle leva sin dröm och äntligen
jobba med datorer. Men han hade svårt att få jobb… det tog 9 månader
innan han fick napp och började sitt första arbete som
dataprogrammerare. Då var det i Uppsala, en pendling på ca 3 timmar om
dagen. Tiden när vi bägge vara hemma var mysig. Vi tog långa promenader
varje dag, tillbringade hela sommaren på Öland och sommaren 2014 var ju
en av de varmaste i historien. Jag hade fortfarande inte fått ordning på
mej, mitt mående och mina diagnoser. jag hade två operationer framför
mej och då var det jätteskönt att Martin var hemma och tog hand om allt.

Sen fick jag min idé om magasinet som vi startade lite spontant och strax efter det fick han alltså jobb och började sin dagliga långpendling. Å sedan dess har det rullat på! Jag är inte särskilt mycket hemmafru längre… snart blir jag dock fru! Martin blev headhuntad för ett nytt jobb som innebar att han slapp pendlingen. Jag fick nya diagnoser och medicin och helt plötsligt var jag pigg! Magasinet gav oss en massa roligt att göra och livet blev ett helt annat än vi tänkte oss den där dagen när vi slutade på Viktväktarna. På två år kan det hända mycket. Vårt liv tog en helt annan vändning än vi tänkt, men absolut inte till det sämre.
Vi trivs med livet och ångrar inte alls vårt val att sadla om totalt. Ibland måste man våga. Vi vågade! Vi kastade oss ut i tomma intet och hade ingen aning om vad som skulle hända. Det enda vi visste var att jag skulle få mer tid för mej och min hälsa och Martin hade äntligen den utbildning han så länge önskat. Han sa häromdagen att han har precis allt han alltid drömt om ”en tjej, en familj, drömjobbet och hälsan”. Vi har det inte fett och lever inte i något överflöd, vi lever trots allt på bara en lön. Men vi trivs med livet och har allt vi behöver. Vi är nöjda! Hur många kan säga det om sitt liv?

Det finns ett uttryck som säger ”Skapa ett liv du inte behöver semester ifrån”. Det livet har vi. Har du? Eller ska du kanske våga kasta dej ut, riskera allt och börja leva din dröm? Det kan bli riktigt, riktigt bra 🙂

Värdelöst träningspass – men inte bortkastat ändå!

maj 27, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Just nu är jag inne i en period när jag inte alls har lust att träna. Det är jobbigt att ta sej dit, jobbigt att vara där, resultaten blir dåliga och det är tom jobbigt att duscha efteråt… Ja ni hör ju! Jag låter som en tonåring som måste hjälpa till hemma, allt är jobbigt!

När jag har såna perioder (det har vi alla) så tillåter jag mej inte längre att göra som hjärnan säger. Istället tänker jag på Hristos som vann Biggest Loser för något år sedan. Hans mantra är ”Fucking gör det bara!” Någon annan har sagt ”Man ångrar aldrig ett träningspass” och Paolo Roberto säger ”Även om det är lite och långsamt så är det längre och snabbare än den som sitter kvar i soffan”. Alla de här tre har blivit mina egna mantran som jag intalar mej själv när det är riktigt jobbigt att göra något. Det funkar tom på städning 🙂

Jag tror nämligen inte på ordet motivation. Motivation är enligt mej något som sitter i min egen skalle och drar ner mej i skiten och gamla beteenden. Jag behövde ingen motivation för att lära mej gå, prata, cykla osv – jag gjorde det bara! När man var liten gjorde man det bara, ingen snackade något om motivation då. När man blir äldre måste saker vara intressant eller roliga för att man ska orka göra dem, varken viktnedgång eller träning är särskilt roligt om man ska vara helt ärlig. Resultatet är roligt, inte vägen dit… tyvärr! Men att skylla på motivation är att göra det lite enkelt för sej.

Ibland får man helt enkelt göra saker ändå! Jag avskyr att laga mat och inte är det så jäkla kul att dammsuga, men jag gör det ändå! Å när jag tänker så så inser jag att motivation bara är ett hjärnspöke som finns hos oss lata människor och som sabba massor för oss! Glöm allt vad motivation heter och tänk på mina tre mantran istället och tänk också på att ni lärde er gå utan motivation. Det gick ju inte på en kvart det heller och hur jäkla roligt är det att ramla hela tiden? Men vi fortsatte och till slut kunde vi! Inte ett ord snackades om motivation…

Så glöm det ordet! Stoppa det nånstans där solen inte lyser och boosta er med bra mantran istället. Hade jag inte lyssnat på Hristos idag utan på mej själv så hade jag legat kvar i soffan och då hade jag definitivt inte mått bättre än jag gör nu. 257 brända kalorier senare och ett skitdåligt träningspass på Curves, men jag gjorde det! Det var jättejobbigt och skittråkig, sämsta passet på evigheter, men jag gjorde det! Ångrar jag mej för att jag inte låg kvar i soffan? Inte ett dugg! Jag fucking gjorde det bara!

Så här kan man tänka oavsett om det handlar om viktminskning, träning, gräsklippning, långpromenad, städning eller vad som helst. Det kanske inte är särskilt roligt just idag eller just den här perioden, men då är det så! Fucking gör det bara! Du kommer inte ångra dej!

Nåt rätt gör vi tydligen!

maj 26, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

För drygt två år sedan fick jag min ide om att starta Du i Fokus. Bloggen spretade lite för mycket och jag behövde en annan plattform för allt kul och intressant som jag får göra och prova. I december 2014 släppte vi sidan och sedan dess har det rullat på så sakteliga.

Tanken har aldrig varit att tjäna pengar, utan att få skriva mer redaktionella texter och tipsa om allt skoj som händer i Sverige och till viss del även i världen. Målgruppen är 45+ som inte längre har barn i hushållet och därmed fått tillbaka sin frihet igen. Det är stor skillnad på att ha barn i hushållet och att ha barn som flyttat hemifrån och det är inte alltid så lätt att veta var man ska börja sitt nya liv. Så var det iaf för oss och vi inbillar oss att det finns fler som känner som vi.

Tydligen har vi tänkt rätt! Läsarna blir fler och fler och vi får mer och mer respons. Sidan ser lite mer ut som en blogg än som ett magasin, men det är bara början och Martin funderar på hur han ska ändra utseende för att få det mer ”tidningsaktigt”. Gillasidan på Facebook ökar stadigt och det gör även följarantalet på Instagram. Det finns ett hål att fylla, det är tydligt, jag hoppas bara att vi är bra nog!

Igår fick jag flera tydliga bevis på att vi syns och att folk börjar känna till oss. Det ena var ett mail från tidningen Land, som ville ha med ett av våra recept i sin webbtidning. De är ju betydligt större än vi så jag sa självklart ja! Vi gör ju nästan ingen reklam för magasinet, men läsarna vi har återkommer och är en trogen skara. Att Land sprider ett enda recept och länkar till oss betyder massor! Dessutom är det ett jäkla bra recept! Du hittar det HÄR.

Ett annat bevis som återkommit de senaste dagarna är när jag presenterar mej. Från början fick jag förklara vad Du i Fokus är för något, idag säger jag bara vad jag heter och att jag kommer från Du i Fokus och de flesta säger ”Just det! Där har jag varit inne och läst!”. Första gången jag hörde det blev jag väldigt förvånad, nu får jag en pirrande liten lyckokänsla. Min idé funkade! Klart vi inte är i nivå med de stora grabbarna, men med tanke på hur lite reklam vi gjort för oss så är det ändå ganska otroligt att vi kommit dit vi är. Det är ändå ett antal tusen som läser varje vecka, delar recept och ger oss feedback.

Det där att ha en idé, förverkliga den och se den fungera är häftigt! Jag tjänar inte ett öre, men det kanske kommer. Jag får göra så himla mycket kul att det inte spelar så stor roll just nu. Allt handlar inte om pengar 🙂

Behöver du bra recept, tips på kul grejer att göra, restips, inredningsidéer och eller något annat intressant. Sånt som gör livet lite roligare och sätter Guldkant på tillvaron. Då ska du gå in på Du i Fokus och kika. Där finns den mesta!

Bästa presenten till Mamma!

maj 24, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Som ni vet så finns mitt hjärta i Afrika, jag lämnade det där på 90-talet. Jag hade drömt om att få åka till Afrika och 1/11 1990 blev drömmen verklighet. När jag såg Saharaöknen gå över i mangroveträsk överväldigades jag av enorma känslor. Jag var på väg hem! Inte kunde jag väl då drömma om att jag faktiskt skulle bo där…

26 år senare är intresset och engagemanget ännu större. Särskilt för Gambia förstås, men även för allt annat som händer på den stora elefantörat till kontinent. Någon jag skrivit mycket om är Denis Mukwege, läkaren som startat och driver Panzisjukhuet. Sjukhuset i Kongo som hjälper våldtagna och misshandlade kvinnor. Mukwege är nog moderna tiderns största hjälte och jag hoppas han får Fredspriset!

Han lagar trasiga underliv på kvinnor i alla åldrar, den mista bara något år… På Panzi kan man även föda sitt barn, men det kostar ca 150 kr vilket är en stor kostnad för den som inga pengar har. Barn föder man förstås hur fattig man än är, men i Kongo kan det vara förenat med livsfara. Därför kan du göra en stor insats för de fattigaste kvinnorna! Du kan nämligen köpa en förlossning och hjälp ett barn att komma till världen med läkare som står vid mammans sida under hela förlossningen. Barnet blir även kontrollerat och mamman får hjälp med eftervård. Snacka om att enkelt rädda två liv!

Den som kan se den här filmsnutten utan att beröras räcker upp en hand… ALLA kvinnor, oavsett land, ålder eller religion, vill föda sina barn tryggt och få hjälp om det händer barnet något. ALLA mammor vill sina barns bästa! Så är det bara! Ingen kan säga emot detta faktum!

Genom Läkarmissionen kan du via sms köpa en förlossning för 150 kr. Det är betydligt mera värt än den där blombuketten eller chokladasken som man vanligtvis köper. Vill man ge bort något mer fysiskt och skyndar sej kan man köpa Emma Israelssons halsband ”To Congo with Love”. Ett vackert smycke som räddar liv!

Tror ni inte att mamma skulle uppskatta att ge en kvinna och hennes barn en säker förlossning mer än en blomkvast? Tänk med hjärtat i år och rädda liv!

Veckomatsedel v 21

maj 23, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Nu jäklar är det fart på tanten! Förra veckan var jag på gymmet tre gånger, jag var ute och sprang tre gånger, gick med hunden varje dag och lyckades skapligt med att hålla mina points. Lite syntes det på vågen och mer ska det bli!

Det är ganska precis 2 månader kvar till bröllopet och det skulle kännas rätt kaxigt att kapa ett par kilo tills dess. Går det så går det! Idag ska jag träffa Pethra som ska sy om min klänning, men hon får sy efter mina mått jag har idag. Vi ska också spåna lite om hur bröllopstårtan ska se ut och smaka. Himla schysst att ha en kompis som är konditor och som dessutom är superduktig på att sy 🙂

2 månader… tiden kommer gå hur snabbt som helst fram tills dess. Så nu ber jag om er hjälp, ni som brukar gå på pressvisningar och mingel med mej. Ser ni mej dricka alkohol, slå glaset ur handen på mej. Ser ni mej äta för många snittar, distrahera mej och ta undan faten. Typ! Nu jäklar ska under ske med kroppen 🙂

Veckomatsedeln är min största hjälp. Här är vår planering för den här veckan. Klicka på maträtten så kommer ni till receptet.

Måndag: Vitlöksräkor med ris 6 SP/ 5 PP plus ris
Tisdag: Kyckling med grönsaker i ugn 4 SP plus potatis
Onsdag: Pasta Carbonara med kalkon 11 SP
Torsdag: Fylld aubergine 4 SP
Fredag: Färsspett med raita 6 SP plus ris
Lördag: Krämig fiskgratäng med räkor 4 – 9 SP plus potatis
Söndag: Lasagne med keso 12 SP/ 11 PP

Söndagen är knepig. Då ska vi på Afternoon-tea-kryssning… men man måste ju inte smaka på allt! Återkommer om den med bilder och allt. Men fram tills dess håller vi oss till planen.

Ha en fin vecka everyhopa!

Roligare än att städa!

maj 22, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Jag skulle behöva städa. Särskilt vardagsrum och kök är akuta områden… de ser ut som krigszoner ungefär. Jag har iaf dammsugit, då känner jag på nåt sätt att jag gjort något bra och resultatet syns direkt. Å igår dammade jag faktiskt av tv-bänken som var mer gråvit än svart… suck! Varför är det så satikens tråkigt att städa??? Å hur kan vissa tycka att det är kul???

Tack och lov är Martin och jag lika dåliga på att hålla i ordning, så vi kan inte skälla på varandra. Han försöker hålla undan i köket och jag försöker hålla takten med tvättkorgarna i tvättstugan. Å det är ungefär där det stannar… åsså en dammsugning någon gång i veckan. Men det där andra… röran! Jag lever en stor del av mitt liv i soffan och där samlas det förstås lite prylar som har en tendens att stanna där. Samma sak med köksbordet, där ligger post som ska kollas lite extra, grejer vi ska testa och en massa annat. Hur gör folk för att ha tomma köksbord???

Istället för att ta tag i den där förhatliga städningen pysslar jag med annat. Igår ändrade jag utseende här på bloggen. Det rosa blev blått och headern blev lite mer stilren. Säg gärna vad ni tycker om den nya layouten; bu eller bä?

När man har saker man verkligen inte vill göra dyker det upp väldigt mycket intressant saker. Som saker att läsa, nya tv-serier, recept som ska letas fram och testas och en massa annat. Jag har fastnat för en tv-serie på SVT som heter The Island. Det är ungefär som Robinson men utan tävlingar och utröstningar. Det är ett psykologiskt experiment mellan kvinnor och män strandsatta på varsin öde ö. Jätte intressant! Eftersom alla avsnitt finns på SVT-play så kan man maratontitta på hela serien i ett svep. Mycket roligare än att städa.

Jag inbillar mej att alla är ungefär lika dåliga på att hålla ordning och vi har ändå inte någon som kommer på besök. Det är ju lixom bara vi som ska leva med röran och även om det är trevligt med ett vackert och välstädat hem så är det så här vi är. Å i värsta fall kan vi ta ett gemensamt ryck och röja på någon timma, det är inte värre än så. Men eftersom ingen av oss gillar det så väntar vi till en annan dag…

Att ha stökigt/rörigt är tabu. Inget man får säga högt eller visa på bild. Det är rent av skamligt att inte hålla ordning i sitt hem. Varför är det så? Det ska väl inte andra bry sej om hur det ser ut hemma hos mej? De får ju något att skvallra om… Å varför får man egentligen dåligt samvete och tom skäms om någon kommer hem till en när det är rörigt? De kommer ju för att besöka mej, inte för att granska min städning! Något som täpper till folk ganska bra är att säga att man haft roligare saker för sej än att städa. Som vadå kanske de undrar. Som sex! Jag lovar att följfrågorna uteblir…

Nu undrar jag förstås hur det ser ut hemma hos er och hur ni tänker kring detta med städning? Har ni städat och ordning? Skäms ni när det kommer oanmälda besök? Hur skulle ni vilja ha det? Å kan vi inte bara enas om att ens kvaliteter inte sitter i hur man städar 🙂

Jag syndar icke!!!

maj 21, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Sitter på min härliga uteplats med ett glas vin i handen. Ibland när man tar en bulle, glass, vin eller något annat som inte är så där superbra för vikten så brukar folk säga att man syndar. Eller att man unnar sej, den är nog vanligast. Jag varken syndar eller unnar mej, jag väljer!

Synd är i mina ögon något heeelt annat och mycket roligare 🙂 Att unna sej är något man säger för att få en ursäkt att äta eller köpa något. Tycker jag alltså, ni får tycka precis vad ni vill. Men har ni någonsin hört något med mycket pengar säga att de unnar sej ett par nya skor? Eller någon som är smal säga att de unnar sej en glass? Det har inte jag. De lixom bara köper eller äter utan att fundera så mycket.

Alltså väljer jag att äta eller dricka och tar konsekvenserna av mitt val. Handlar det om att äta något som inte har plats i mina dagliga budget så kan jag vara rätt säker på att jag står still eller går upp i vikt. Handlar det om alkohol så vet jag att morgondagens träning inte kommer gå något vidare. Men jag är väl medveten om detta, det kommer inte som någon överraskning. Jag väljer och sen får jag ta konsekvenserna. Svårare än så är det faktiskt inte!

Jag ser inte min viktminskning som en kur, utan ett sätt jag levt efter i 16 år och förmodligen kommer att fortsätta leva för resten av livet. Jag menar… 16 år… varför lägga om ett vinnande koncept lixom?! Jag har hållit min målvikt i massor med år nu och vet att den där bullen, glassen eller glaset vin inte spelar någon roll! Så länge jag inte äter 200 bullar på raken eller en hel flaska vin och sedan bestraffar mej för det! Samtidigt som jag gör valet att äta eller dricka det jag vill, måste jag också lägga undan det dåliga samvetet. Jag väljer att njuta av det jag valt att tugga i mej – varför inte?! Om jag nu ändå ska göra det så ska jag sjutton i mej också njuta av det!

Jag kan inte leva ett helt liv utan godis, så är det bara. Jag tycker om godis och vill ha det i mitt liv. Ett liv utan lakrits finns lixom inte. Men jag behöver ju inte trycka i mej det dagarna i ända… jag väljer att äta det när jag är sugen, njuter så in i bängen och tar konsekvensen på vågen. Det enda som egentligen händer är ju att jag får jobba med vikten lite extra några dagar. En riktigt svullarhelg, typ Finlandskryssning tar väl ett par veckor att jobba bort. Men det vet jag ju! Då är det så, alternativet är inte att låta bli kryssningen.

Nånstans måste man hitta en balans där man får plats med både godsaker och ett gott samvete. Jag ursäktar inget jag stoppar i munnen. Däremot tar jag gärna en promenad eller ett pass på gymmet om jag vet att det blir mycket gott samma kväll. Balans. Energi in – energi ut. Ibland kanske ekvationen slår snett. Livet måste ju faktiskt levas också, allt kan inte handla om att ständigt vara på sin vakt och ha dåligt samvete för att man ätit något man kanske inte borde. Just ätandet är så pass socialt att det bara blir konstigt om man ska tacka nej till precis allt och ha dåligt samvete när man någongång tackar ja. Då blir mat negativt och det sociala lidande. Att istället hitta ett sunt förhållande och en balans gör att man väljer sina tillfällen och kan njuta med gott samvete.

Så jag sitter här med mitt glas vin, som inte alls passar in i min matbudget eftersom jag åt choklad igår. Jag har försök att kompensera med en rejäl promenad idag, gymmet och en löptur igår. Blir det plus på vågen så är det så och då är det helt ok. Valet var mitt och helt medvetet! Det dåliga samvetet har jag kastat iväg för länge sen. Vem behöver det lixom?

Vad tycker ni?

maj 20, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Nu går det faktiskt framåt med bröllopsplanerna! Igår träffade jag Jenna som ska fixa mitt hår och makeup till vigseln. Vi spånade på olika förslag och enades om olika grejer som vi ska testa. Redan om någon vecka ska Jenna göra en testuppsättning och make för att se om det blir bra.

Tanken är att allt ska vara väldigt enkelt. Klänningen är rak och enkel, då ska inte håret eller makeupen sticka ut heller tycker jag. Lite sommarsvalt sådär… Här vid sidan ser ni några förslag på uppsättningar. Vad tycker ni?

När det gäller hårdekorationer: ska de vara pärlor, stenar eller blommor? Å vilken färg ska jag ha på mina smycken; rosa, vita eller någon annan färg?

Ge mej tips! Bara några veckor kvar nu 🙂

Yngre av träning!

maj 19, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Jag brukar säga att jag tränar för att bli äldre och nu när jag tittar på bilder så ser det totalt tvärtom ut! Å andra sidan så är det kanske samma sak… fast två sidor av myntet?

Det ni ser på bilden är mej med tre års mellanrum. Den vänstra är sommaren 2013 och den högra är tagen idag. Jag väger i stort sett lika mycket på bägge bilderna, men har gjort en bröstförminskning på den högra. Enda skillnaden är alltså storleken på bysten och hårlängden. Jag borde alltså se äldre ut på den högra bilden, men känner att det är helt tvärtom!

2013 hade jag inte kommit igång med någon träning alls. Jag hade heller inte fått mina diagnoser; Fibromyalgi och Hypotyreos. Då jobbade vi på Viktväktarna, kämpade med vikten och jag var ständigt trött. Jag hade nått mitt viktmål och höll på att samla mod för att be om remiss till bröstoperationen. Den blev beviljad och operationen gjordes sommaren efter, i augusti 2014. Efter det började jag träna och mina diagnoser föll på plats.

Jag kan med egna ögon konstatera att träningen gjort mej yngre, starkare och förmodligen fått mej att leva längre. Målet var att orka mer, bli starkare och slimma kroppen lite. Jag tror att alla håller med mej om att jag ser yngre och friskare ut på den högra bilden. Eller?

Men är det så himla viktigt att se ung ut då? Nej, inte ett dugg faktiskt! Jag blir gärna äldre och får lite rynkor, men jag vill inte bli svag och sjuk. Ska jag bli gammal så vill jag orka med livet på alla sätt, annars får det vara! Å det är därför jag tränar! Det är det viktiga! Att de sedan syns är ju bara en positiv bonus.

Jag hävdar fortfarande att ska man gå ner i vikt så ska man göra det med mat. Träningen lägger man till för att må bra, bli starkare, friskare och för att leva längre. Ni ser här intill hur mycket träning gör på bara fyra veckor när det gäller måtten. Nu kan jag lägga till att man ska träna för att se yngre ut också 🙂

Varför är kvinnor så elaka?

maj 18, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

There is a special place in hell for woman who dont help other women. Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper andra kvinnor. Så brukar min ganska nyfunna vän Annika säga så fort jag tackar henne för något hon hjälpt mej med.

Jag har funderat lite på uttrycket, just för att jag tycker det är så himla bra och för att jag blivit lite nyfiken på vart det kommer ifrån. Vad jag har förstått så var det Madeleine Albright som myntade uttrycket under en lunch för kvinnliga företagare och sedan använt det under åren.

Nu kan man ju tycka att alla ska hjälpa varandra, inte bara kvinnor. Och visst är det så! Men är det någonstans man ser elakheter, baktalande och krokben så är det mellan kvinnor. Självklart finns det mellan män också, men jag vågar påstå att det inte är lika vanligt bland män som bland kvinnor (ller också gör männen det snyggare, så det inte syns lika tydligt). Lyssna på Albrights ord och fundera på vad de verkligen säger och betyder.

Jag har själv varit utsatt för en massa skit och det har så gott som alltid varit kvinnor inblandade. Vad som triggat deras elakhet har jag ingen aning om. Redan som liten tyckte jag bättre om grabbarnas sällskap eftersom de körde med raka puckar och jag kände mej trygg med dem. Under åren har det varit mobbing på arbetsplatser, nättroll och puckon som ringt på nätterna. Alltid kvinnor.

Varför är kvinnor så elaka mot varandra? Handlar det om avundsjuka eller är elakheten medfödd? Ingen människa föds väl elak? Det är väl sånt man lär sej på vägen lixom… kanske vill man uppnå nånslags status genom att baktala någon annan. Kanske tror man att man kan vinna något genom att sänka någon annan. Vad vet jag.

Jag tror på att vara schysst! Mot alla! Självklart har även jag mina dåliga dagar, det har vi alla, men jag är inte medvetet elak bara för att vara elak. Jag har för länge sedan förstått att man vinner mer på att vara schysst och därför försöker jag att prata gott om, och stötta, de som är runt mej. Det kan dessutom vara ganska intressant att ifrågasätta andras skitsnack och se folks reaktion när man frågar hur det vet att det de säger är sant…

Så vad säger ni? Ska vi slå ett slag för snällhet och försöka vara lite schysstare mot varandra? Å när någon ber om er hjälp så hjälper ni till! Är det någon som inte vill hjälpa er eller säger något elakt om er eller någon annan så är det bara att citera Albright ”There is a special place in hell for woman who dont help other women”. Att hjälpas åt är ju så självklart! Å tänk så mycket trevligare världen skulle bli om vi alla hjälptes åt, var schyssta och stoppade elakheter och rykten.

Tack Annika för att du fick mej att tänk på det som faktiskt är så självklart! Nu sprider vi budskapet! Be nice!!!

Så rätt!!!

maj 17, 2016 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Jag håller absolut inte med om att allt har en mening. Men i detta fall var det kanske lite mening med vårt sökande och trassel när det gällde vigselförrättare. Vi har nämligen hittat den perfekta!

Det mesta har som ni vet trasslat när det gäller vårt bröllop.
Först var det namnet som skulle ta drygt 9 månader att få klart. Å när
vi börjar lyssna med våra vänner om vigselförrättare så visar det sej
att alla är bortresta på semester när vi vill gifta oss. Vi kollar
utanför vår närmaste krets, ingen kan. Så hör vi med vänners vänner och
bekanta och får rekommendationen om en Monica…

Jaja…
vi har inget att förlora! Nu är det enda viktiga att få tag i någon som
kan vårt datum. Spelar ingen roll vem!!! Jag mailar. Och hon svarade ja!!! Monica
kunde viga oss mellan 13-14 den dag vi ville. Efter det hade hon nästa
vigsel. Men först ville hon träffa oss.

Idag
kl 18 stod vi utanför kommunhuset i Tyresö och väntade på henne. Det
dyker upp en liten, vithårig dam som verkar jättemysig. När vi pratat en
stund visar det sej att vi har fler gemensamma bekanta mer än den som
rekommenderat henne och att vi har en väldans massa gemensamma
erfarenheter. Det kommer bli så otroligt bra!!! Hon är perfekt!!!

Nu ska vi svara på en massa frågor; hur vi träffades, vad vi gillar att göra osv. Detta ska vi göra gemensamt. Sen ska vi även svara på frågan ”vad är det bästa med XXX?” och det svaret ska vi maila separat. Svaren får vi höra på vigseln. DET ska bli väldigt spännande! Jag visste direkt vad mitt svar var, men jag undrar vad Martin säger om mej…

Vi har fått en mängd förslag till vigsellöften som vi nu ska läsa igenom och antingen sno direkt av, eller göra om så de passar oss. Löftet kan vi läsa upp själva eller låta Monica läsa upp. Tror jag väljer Monica, hur Martin gör återstår att se.

Jag vill rikta ett stort tack till alla som engagerat sej och hjälpt oss. Alla som mailat, ringt och gett förslag på instagram och erbjudit sej att hjälpa oss. Det betyder så otroligt mycket för oss att ni alla är så omtänksamma och verkligen vill vårt bästa! Extra stort tack till den vigselförrättare som ringde häromdagen och erbjöd oss sina tjänster. Då hade vi precis fått ja från Monica.

Nu är alltså den viktigaste pusselbiten på plats! Nu spelar det ingen roll var det blir, vi har iaf någon att säga ja till. Men de ser faktiskt ut att lösa sej med platsen och lunchen också. Kanske kanske blir det precis som vi vill. Håll tummarna, imorrn borde vi få svaret om det.

Äntligen kan vi pusta ut! Vi har en vigselförrättare och hon är helt perfekt!