Bläddra efter
Månad: september 2019

Ett väldigt bra besked!

Ett väldigt bra besked!

I Sverige får vi kvinnor lämna cellprov helt gratis, en väldigt bra och viktig service tycker jag. Det konstiga är att man efter 49, bara får kallelse var sjunde år – en ålder då många drabbas. Å det är samma med mammografi, fast då blir man inte kallad alls efter 74, var finns logiken?

Jag genomgår ju, som ni kanske redan vet, en cancerutredning och har gjort det hela sommaren. Jag har cancermarkörer i blodet, men har inte cancer… än. Under sommaren har man kollat igenom varenda millimeter av kroppen, både in och utsida, och jag är cancerfri. Just nu.

Det senaste jag gjorde var att lämna cellprov och igår kom svaret, det är negativt – vilket är positivt i den här världen. I mitt fall väldigt positivt eftersom mina markörer är för cancer just i underliv och bröst. Så ytterligare en sak mindre att oroa sej för, just nu. Hade jag varit vem som helst, så hade jag alltså inte blivit kallad igen förrän om sju år, eftersom jag fyllt 49. Nu står jag redan under kontroll och är en sk riskpatient, så jag kommer att bli kollad tidigare än så och regelbundet. Men nog är det väl konstigt att man inte kallas oftare när man når en ålder där fler får cancerdiagnos? Hur mycket kostar en undersökning mot någon som drabbas? Detta måste ändras!

I Sverige får cirka 500 kvinnor diagnosen livmoderhalscancer varje år, i Europa är siffran 33 500! Vid cirka 70 procent av diagnoserna är HPV 16 eller 18 bakomliggande orsak.  I Sverige dör ca 150 kvinnor i sjukdomen, i Europa så många som 15 000! Trots screening för tidig upptäckt är livmoderhalscancer fortfarande den näst vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken (efter bröstcancer) bland unga kvinnor (15–44 år) i Europa.

Livmoderhalscancer är mycket ovanligt före 25 års ålder. Vanligast är sjukdomen hos kvinnor mellan 30 och 40 år och hos kvinnor över 70 år. Det beror troligen på att dessa äldre kvinnor inte regelbundet har genomgått cellprov. Å det är ju inte så konstigt med tanke på att man inte ens kallas efter 49! Å de yngre har kanske inte fattat hur viktigt det är?

Missa inte de här undersökningarna, gå när du blir kallad både till cellprov och mammografi – det är livsviktigt och kan vara livsgörande! Å beställ en tid om du har passerat åldern för tätare undersökningar, det kan rädda ditt liv.

Jag är iaf cancerfri just nu och man ska fira allt man kan, så ikväll firar vi ytterligare ett positivt besked. Vi vet bara vad vi har NU, inte vad som händer imorrn eller nästa vecka. Så vi passar på att fira och leva just nu!

Äntligen får jag saker gjorda!

Äntligen får jag saker gjorda!

Förra veckan var ganska lugn och så är även början på den här veckan. Jag har legat grymt efter men ungefär allt, inne har det sett ut som en bomb slagit ner, ute har vi haft en djungel och högarna med textmaterial har växt sej skyhöga.

Men nu har jag faktiskt fått en himla massa gjort! Förra veckan fixade jag trädgården och samlade ihop alla loppisgrejer. På lördag är det loppis i vårt Folkets Hus här i Tumba, då hoppas jag bli av med massor. Halva garaget är fullt med fyllda flyttkartonger, så kom och fynda!

Jag lyckades faktiskt ta mej ända in i hörnet i förrådet och hittade ett helt nytt kamerastativ där… jag vet inte var det kommer ifrån eller vem som köpt det… lite sorgligt att man har så mycket grejer att en sån fin grej försvinner i mängden. När jag var färdig i förrådet var det nästan så man kunde dansa där.

I helgen satte jag mej med texter son jag borde skrivit för länge sen, men ibland måste man vänta in orden och så har det varit med dessa. Helt plötsligt så hade jag fått ur mej flera långa texter från sommarens äventyr som nu ligger ute på duifokus.se

Å idag kunde jag äntligen börja röja inne. Ta hand om ännu fler loppisgrejer, plocka undan, dammsuga, tvätta och rensa ur lite till. Så skönt! Jag kan inte en med största vilja säga att det är ordning överallt, men det finns hopp! Det har jag inte kunna säga på länge. Jag ser den gigantiska loppishögen som ett stort steg i rätt riktning och även om jag inte blir av med allt, så är det iaf en möjlighet att gå igenom allt ännu en gång och se vad som finns där. En del ligger även ute på annons. Nån som behöver en boxboll kanske?

Just det där att skrota runt här hemma i min egen takt gillar jag bäst. Att gör ett ryck med städningen, ta en kopp te, skriva lite, gå med hunden, träna, titta lite på tv, ta en tupplur och gör ett ryck till. DET gillar jag! Det är dessutom viktigt för mej att få såna dagar, gärna nån vecka då och då. Då mår jag bra.

Som sagt; jag är inte ikapp – men en bit på väg 🙂

Matsedel v 36

Matsedel v 36

Jaha, då var det alltså september och sommaren räknas som över. Nu börjar hösten, en årstid som jag avskyr! Vädret hoppar fram och tillbaka och då får jag ont och tröttheten blir ibland förlamande. Några år till får jag stå ut, sen ska jag flytta till värmen!

Jag försöker planera matsedeln efter vädret och nu ska det bli lite svalare och en del regn, iaf i Tumba där vi bor. Så det får bli lite mer rejäl mat, än under sommaren, och mat som funkar till matlådor eftersom jag ofta äter gårdagens rester till lunch.

Här är veckans matsedel:

Måndag: Indisk Daal fr 3 SP Flex plus ris

Tisdag: Tonfisksås med pasta 1 SP Flex plus pasta

Onsdag: Kassler i ugn med broccoli 5 SP Flex plus potatis

Torsdag: Kycklinggryta med bacon fr 2 SP Flex plus ris

Fredag: Afrikansk gryta 2 SP Fex plus ris

Lördag: Lax med potatiskaka 19 SP Flex för hela kakan

Söndag: Kyckling med paprikasås 2 SP Flex plus pasta

Septemberbonus: Lätt äppelkaka 10 SP Flex för hela kakan

Jag har hyfsat lugnt just nu och sköter mat, sömn och promenader alldeles exemplariskt. Jag tänkte ge mej själv en rejäl boost under den här årstiden som jag avskyr och skulle vilja ta bort 2 kg tills vi åker på semester i januari. Är ni med? Gör mej sällskap, pusha och stötta här och på instagram @marlenerinda

Hur sammanfattar man sommaren 2019?

Hur sammanfattar man sommaren 2019?

1 september och sommaren 2019 är officiellt slut, nu börjar hösten. 3 månader går snabbt, vad har jag egentligen pysslat med under juni, juli och augusti?

Det började på Norra Irland, sommaren galnaste resa! I mitten av juni landade jag i Belfast och hade en fantastiskt vecka tillsammans med ett gäng andra journalister, som kom att bli väldigt goda vänner. Vi följde i spåren av Game of Thrones och fick tom rida hästarna som var med i serien. Men det roligaste var att få testa hovercrafting, som är något av det roligaste jag gjort.

Midsommar firades på Öland. Martin och jag hade några härliga dagar med vackert väder på min favoritö. Vi tog milslånga promenader varje dag, åt midsommarlunch- och middag på Lammet & Grisen och njöt varenda sekund av lugnet och tid tillsammans. Varje kväll bjöd på fantastiska solnedgångar, vi tog mängder med bilder.

Värmeböljan drog in över Europa, då åkt jag iväg dit det var som varmast; Italien! Jag upplevde mitt livs första glaciär, besökte en av de vackrast byar jag sett och åkte båt på en sjöarna i regionen Brescia. Det var varmt och jag älskade det, förstås.

Sedan började läkarbesöken. Varenda liten millimeter av min kropp skulle undersökas de närmaste veckorna, i jakten på cancer. I blodet hittade man markörer, det finns alltså cancer i min kropp – men den är än så länge inte aktiv. Rekommendationen nu är att jag ska hålla vikten, vara fysiskt aktiv och ta hand om mej – cancer kommer jag att få med allra största säkerhet, men jag hålls under ständig uppsikt och är inte särskilt orolig. Sommaren har inte bara innehållit min cancerfråga utan även cancerbehandling av närstående, vilket inte varit roligt alls att se. Mycket cancer alltså… under hela året dessutom.

Martin hade några dagar ledig i juni och ytterligare två veckor i slutet av sommaren, då gav vi oss på att måla. När man målar vet man exakt hur vädret är och den här sommaren var ingen höjdare. Den där riktiga värmen ville lixom inte riktigt komma igång och när den väl kom så kunde man inte lita på den. Det var inga stilla sommarregn, utan vräkte ner periodvis, helt utan förvarning. En dagen var det sommar, andra dagen var det höst – två dagar efter varandra var sällan fina. Å när vi målade regnade det alltså, mycket! Men vi blev till slut färdiga efter att ha parerat regnskurar i flera veckor och ett flerårigt projekt var äntligen färdigt. Så skönt!

Några andra höjdpunkter var förstås vår bröllopsdag, den tredje i ordningen. Vi firade den faktiskt två gånger, eftersom Martin jobbade just den dagen. Så vid första firande åt vi gott hemma och hade bara allmänt mysigt, veckan efter tog vi ”vår” båt till Drottningholm och återupplevde hela bröllopsdagen. Då hade vi även lyckan att träffa kaptenen som styrde båten dagen vi gifte oss, han som hängde i båttutan så hela Stockholm hörde när vi kysste varandra för första gången som äkta makar.

Även om det hänt en del kul, tycker jag att sommaren varit rätt sopig, iaf hälso- och vädermässigt. Förra sommaren var tusen gånger bättre! Jag är medveten om skogsbränder och annat som ställde till det då, men då var alla fortfarande friska, jag älskade värmen och kunde inte få nog. I år har det varit för mycket sjuka, regnat alldeles för mycket och tempen har inte varit alls så hög, så många dagar, som jag vill. Dessutom var vi lediga alldeles för lite tillsammans och när vi var det var alltså vädret dåligt. Det var tur att vi fick våra fina dagar på Öland, annars hade det nog känns som en riktigt dålig sommar.

Men jag har vilat och tagit hand om mej. Vågen har pekat lite neråt och muskler börjar synas och även kännas. Jag följer läkarnas råd, men så har jag ju levt även tidigare så det är lixom inget konstigt. Jag trodde att jag skulle hinna ikapp med allt skrivande, städande och rensande… men icke… Lets face it lixom; jag kommer aldrig att hinna ikapp.

Summa summarum så blir den här sommaren inte någon som särskilt stannar i minnesbanken, förutom de roliga grejerna förstås. Men det är väl en himla tur att även en dålig sommar kan ge bestående minnen, i annan form än väder. Hade jag inte åkt till Irland och Öland vete sjutton hur den här sammanfattningen sett ut. Å med detta sagt vet jag att jag är lyckligt lottad som får chansen att åka iväg ibland, jag är ödmjukt tacksam för det.

Jag hoppas att hösten blir stadigare vädermässigt och att vintern blir mild och kort – så ser jag fram emot våren och nästa sommar. Jag kommer aldrig sluta önska mej sommar året om, en dag ska det bli verklighet.

Hur har din sommar varit?