Feelgood är numera en etablerad genre i bokvärlden, men feelbad då? Jag hörde uttrycket för första gången av författaren Jenny Jacobsson, som jag lärt känna genom sociala medier. Jag har läst ett par av hennes feelgood-böcker tidigare, nu har jag även läst en av hennes feelbad.

Den här bokhögen är mest mys, men så kom ju Jennys bok och smög in som en katt bland hermelinerna. Det skulle egentligen bli en myshög helt och hållet, men en gemensam campinghelg ville annat. Jag bad Jenny ta med sej sin senaste bok och plöjde den under helgen. Det var en mycket udda grej att läsa en bok vars författare sitter snett framför en. Jag försökte hålla masken hela helgen, nu ska hon få veta vad jag tyckte 😛

Vi börjar överst som vanligt:

Allt stannar hos mig – Jenny Jacobsson

Jag vet inte vad jag tänkte när jag bad Jenny ta med den här boken till mej. Hon sa flera gånger att det inte är mys, ändå var jag på något sätt inställd på det. Iaf lite… hela Jenny är ju mys! Men hon hade rätt, detta är feelbad – men ändå så otroligt intressant, obehagligt och fascinerande. Stundtals blir jag både förbannad och illa berörd.

Malcolm är 55 år. Han bor kvar i sitt föräldrahem tillsammans med sin gamla mor Alfrida. En kvinna som använder tystnaden som vapen så fort någonting obehagligt dyker upp. Kanske för att både skydda sej själv och sin son, men vissa saker måste upp i ljuset ändå en dag.

När han blir uppsagd från sitt arbete förändras hela hans tillvaro, även han själv. Han börjar slita sej loss från sin mamma, letar efter sanningen om sin familj och bestämmer sej för att göra upp med Alfrida en gång för alla. Det innebär att ge sej ut på väldigt djupt vatten, bokstavligt talat. Att göra saker han aldrig gjort förr och träffa personer han aldrig ens kunde drömma om att behöva träffa eller umgås med.

Det var det där att inte försöka visa något när författaren sitter framför en när man läser hennes bok. Men alltså… detta är så fruktansvärt bra! En otroligt mörk historia om familjehemligheter och svek, man känner verkligen för Malcolm trots att han inte är någon särskilt sympatisk person. Men det är inte bara mörkt, det handlar också om ny vänskap, sorg, förlåtelse och kanske allra mest om att gå vidare och bygga ett helt nytt liv. Så otroligt välskrivet, välformulerat och läsvärt.

Jag plöjde boken, inte bara för att Jennys skulle kunna få tillbaka den innan helgen var slut – utan även för att jag ville veta hur det skulle gå. Vad var det egentligen för hemlighet som Alfrida gick och höll på? Hur i hela friden har lilla söta Jenny fått till en så mörk historia? Vad finns egentligen i hennes skalle 😛

Medan livet pågår – Jenny Fagerlund

Jenny Fagerlund var en helt ny författare för mej, när jag öppnade ”Mitt hemliga liv” för ett par år sedan. Jag fastnade direkt! Hon skriver så lågmält och fint, det finns lixom en finstämd känsla i varje ord och person. ”Medan livet pågår” är inget undantag.

Det handlar om Julia som är helt nöjd med tillvaron. Hon har ett jobb som hon älskar och en befordran inom räckhåll. Men så är hon med om en olycka som förändrar allt. Hon tvingas omvärdera mycket i sitt liv och utsätts för sitt livs värsta svek. Tillsammans med en mycket envis granne och en fd kund försöker hon få rätt på sitt liv och läka både kropp och själ.

Det handlar om utanförskap, svek, familjehemligheter och gamla sanningar, men även om att våga ta emot hjälp, ny vänskap och att släppa gammal skit. Alla Jenny Fagerlunds böcker har olika infallsvinkel, men alla handlar om livet på ett eller annat sätt. Å det är så fint!

Farväl, Söderberga – Eli Åhman Owetz

Söderbergasviten har jag såklart hört talas om, men inte läst själv. När jag fick hem denna fattade jag inte att det var tionde och sista delen i serien. Skulle det ens vara ide att läsa den när jag inte läst de andra nio? Jajamensan, det var det! Jag kom in i handlingen och karaktärerna direkt!

Allt handlar om Anna-Lisa som gav sig ut på luffen och slutligen hittade till byn Söderberga i Roslagen. Där öppnade hon sin retrobutik i en gammal lanthandel, träffade mannen i sitt liv och har numera två små barn. Rutger som hon gift sej med är en väldigt avslappnad greve som inte är så särskilt ”grevelik”, men de har gott om pengar och bor på en stor gård – fast slottet har brunnit ner och är numera bara en ruin.

Allt är frid och fröjd tills ortens namn visar sej vara fel, det dyker upp en gammal kärlek och maken erbjuds jobb i London. Mycket trassel på en gång och många beslut som ska fattas. Detta är tionde och sista delen alltså, nu när jag hittat den tycker jag nog att det kan bli några till 🙂

Kärleken till den lilla ön i havet – Jenny Colgan

Jenny Colgan måste vara seriernas mästare. Hon har skrivit ”om det lilla bagrier”, ”om den lilla bokhandeln” och ”den lilla ön”. Alla är lika populära. Man behöver bara säga Jenny Colgan, så får boknördar något drömmande i blicken.

Detta är femte delen i serien om den lilla ön Mure, men det finns en liten spin-off också ”En avlägsen kust”. I ”Kärleken till den lilla ön i havet” är det dax för bröllop. Flora och hennes fästman Joel planerar ett litet personligt bröllop, men det är långt ifrån alla som är nöjda med det. Saken blir inte lättare när den vackra och framgångsrika Olivia planerar att arrangera det största, mest extravaganta bröllop som bara är möjligt. Hon vill dessutom göra det på Floras hotell, samma helg som Floras eget bröllop är tänkt att äga rum.

Som vanligt blir det gråt och tandagnisslan, missförstånd, svek och en massa annat innan kärlek, vänskap och samförstånd tar över. Och som vanligt är det sådär småputtrigt och mysigt att man nästan sörjer när boken är slut. Är det bara fiktion? Näää, vi känner ju de här karaktärerna nu. De är högst verkliga 🙂

---

3 feelgood alltså och 1 feelbad och alla är lika bra! Jag läser mer och mer böcker av svenska författare, jag tycker det har kommit så himla många bra! Dessutom är det kul när man upptäcker en lokal förmåga och kan pusha lite extra för denne. Som med Jenny.

Jenny tog faktiskt kontakt med mej genom min blogg i ett hela annat ärenden. Sen köpte vi husbil ungefär samtidigt och när hon skrev en bok i husbilsmiljö fick vi tätare kontakt och började ses. Nu är hon en god vän som jag gärna tar en campinghelg med.

Kan man recensera en vän? Japp, det påstår jag att man kan. Jag vet att Jenny skulle förstå att jag recenserar hennes bok, inte henne som person. Nu var det ju iofs en bra bok, vi får väl se om jag skulle behöva såga henne någon gång… fast då skulle jag nog hellre avstå från att skriva. För så kan man ju också göra; avstå. Man måste ju inte dra någon i skiten bara för att man kan…

Jag är inte ute efter att sabba någons karriär, jag vill bara tipsa om läsvärda böcker 🙂

---

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube