Är ni projektmänniskor?
När jag får en idé, kör jag gärna igång med den direkt och gör det till 100%. Allt annat glöms bort till det nya projektet är färdigt eller rullar på. Det spelar ingen roll om det är trädgården som ska städas, källare som ska röjas eller en bok ska läsas, jag går upp i det totalt! Är ni också så?
Som nu när källaren och vinden skulle röjas. Jag har haft det i skallen länge, men insåg att det skulle bli ett riktigt skitgöra, så jag sköt det framför mej. Tills nu. Helt plötsligt fanns både tid och ork, det var bara att köra igång. 8 dagar tog det av slit nästan dygnet runt. Allt annat glömdes bort, bloggen uppdaterades knappt, jag tränade halvdant, lät övriga hemmet förfalla osv. Hade det inte varit för Martin så hade jag nog inte ens kommit ihåg att äta och hunden hade knappt fått några promenader. Å så här är det varje gång jag kör igång med något, därför väntar jag oftast.
Det är skitjobbigt under tiden, men när det sedan väl är gjort så mår jag så bra. Just nu njuter jag bara av tanken att källaren är tom och att vi aldrig mer behöver gå ner där och hämta något. Att det vi ser, plus det som är på vinden, är det vi har – är en himla skön tanke. Jag kör alltså ”all in” men sen njuter jag av resultatet precis lika mycket, om inte mer.
Men detta innebär att jag måste planera mina ”attacker”. Jag måste jobba lite i förväg och förinställa texter till framför allt Du i Fokus, men gärna en del även till bloggen. Ungefär som när vi åker på semester, då vill jag ha texter som täcker hela semester och några dagar till. För att slippa ägna det någon längre tanke när jag är ledig.
Hur mycket jag behöver jobba i förväg, beror på hur stort projektet är. Att röja trädgården tog bara en dag, då är det ju lugnt. Men nu sitter jag här och hamrar texter igen, sen ska jag köra igång med förrådet. Det är inte riktigt lika stort som källarprojektet, men nästan…
Sån är jag! Hur är du?