Jag har inte trillat av planeten. Det var länge sedan jag skrev något här, tror inte det gått så länge mellan inläggen någonsin under alla år. Orsaken är trötthet. Jag är helt slut. Jag orkar knappt stå upp, ögonen går i kors, energin är noll och ändå sover jag 8-9 timmar per natt. Förklaringen stavas: Fibromyalgi.

Jag har varit trött förr, men i år är det värre än vanligt. Jag orkar ingenting! Martin har såklart sett att jag mår dåligt och igår började vi dissekera senaste tiden för att hitta orsaken. Vädret har inte varit särskilt fördelaktigt för en som behöver sol, värme och ljus. Väderomslag är något av det värsta för mina kropp och det här varannandagsvädret funkar helt enkelt inte.

Jag är van att åka bort ett par veckor varje vinter och det har tydligen varit en stor nyckel för att orka. Jag fick inte de där veckorna i år pga covid och det märker jag av nu. Jag måste ha min sol och värme för att fungera, så enkelt är det. Förra året var utan snö och våren kom tidigt, jag hade varit på Filippinerna i december och vi hade dessutom varit på Dominikanska i januari – jag mådde toppen och hade massor med energi. I år har mörkret varit kompakt, massor med snö, väldigt kallt och fortfarande har inte värmen kommit fast vi snart är framme i april.

Jag kunde inte fly mörkret och kylan i år och det märks. Senaste 2-3 veckorna har tröttheten varit förlamande. Jag har tagit mina promenader och tränat, för att jag måste (och för att Martin dragit mej med sej) – men promenaderna har gått långsamt och träningen har inte haft någon vidare kvalité. Men detta är saker jag måste göra för att helt enkelt klara något alls. För att värken inte ska ta över mej totalt.

När jag är så här trött så funkar inte hjärnan, det är som nån hällt seg kola i hela skallen. Jag sitter i stort sett bara och glor på dataskärmen när jag ska försöka skriva något. Tack och lov har jag haft en hel del förinställda inlägg, men nu är de slut…

Bara tre dagar, hittills i år, har det varit så pass varmt att jag kunnat njuta av solen ute och då har jag farit runt som en galning för att utnyttja den extra energi jag äntligen känt komma. Så jag har faktiskt städat trädgården, alltid nåt. Njuta av solen har jag inte hunnit mer än någon timma, eftersom jag prioriterat att få ordning. I övrigt gör jag inget alls, jag bara sitter där. Läser eller glor på tv, att jag kan läsa är helt otroligt – det kunde jag inte förut när jag mådde så här.

Jag har som sagt varit trött och helt slut förr, men det här är nog den värsta trötthet jag någonsin haft. Att tom känna att det är jobbigt att blinka… Jag tycker inte att man ska jämföra sjukdomar och symptom, det jag känner – känner du på ett annat sätt. Jag vet att man blir trött av olika behandlingar och diagnoser, att de som haft covid också är helt slut. Så jag behöver ingen som säger ”då skulle du se hur man mår efter en cancerbehandling” eller ”alla är lite trötta då och då”. Det här är min trötthet, som jag upplever den – låt mej uppleva min situation, på mitt sätt.!

Jag är just nu otroligt frustrerad eftersom jag vill så mycket. Jag vill fixa i trädgården så vi kan börja bygga där, jag vill röja ordentligt inne så jag ska trivas där, jag vill börja förbereda för renovering av mitt träningsrum, jag vill upptäcka nya naturstigar och en massa annat. Jag har mängder med texter på saker jag vill skriva, men jag orkar inte och kommer inte ens ihåg mina idéer om jag inte skriver upp dem direkt. Som sagt; hjärnan är som kola, minnet existerar inte. En text tar dessutom väldigt lång tid att skriva eftersom ögonen inte heller hänger med, ni ska se alla felstavningar och röda streck…

Fibromyalgi är förstås mer än bara trötthet, det är bla långvarig, utbredd smärta, ömhet, sömnstörning, ljudkänslighet och en massa annat. För mej är det dock tröttheten som är värst, värken och mycket av det andra vänjer man sej konstigt nog vid.

Jag är verkligen beroende av sol, värme och en jämn temperatur. Det blev väldigt tydligt i år. Planen att flytta till varmare breddgrader blir alltså ännu viktigare och tydligare, det måste bli av helt enkelt. Jag vill ju bara må bra och orka med livet, som de flesta andra gör. Vi vet vad lösningen är, planen måste förverkligas så snart det går.

Nu hoppas jag att värmen ska komma på riktigt inom kort och att det är möjligt att resa till vintern. Vi har en resa bokad i januari 2022, ni ska snart få veta vart. Å ja! Den går självklart att både boka om och av, om det inte är lämpligt att resa då.

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram