Att gilla det man ser
I solen idag |
Hade jag haft bättre självkänsla så hade jag gått med högt huvud idag och tyckt att jag är jättesnygg. Idag har vi nämligen haft städdag här i området och då träffar man många av grannarna som legat i ide över vintern. Vissa var inte med vid förra årets städdag och många träffade jag inte ens under förra sommarhalvåret. Därför var kommentarerna om mej och min vikt väldigt många och då vet inte ens hälften av dem vad jag jobbar med.
”Men guuud vad smal du har blivit!”, ”Jösses vad liten du är!”, ”Hur mycket har du gått ner egentligen?” Ingen sa ett enda skvatt om att jag klippt av mej håret, allt handlade om vikten. För en del är det alltså 9 kg sedan de såg mej, andra bara 2-3 kg. Men eftersom jag nu motionerar ganska mycket, så har ju kroppen omformats och ”tightats” till en del.
I dagsläget väger jag 61,5 till mina 156 cm. Jag har alltså ett BMI på strax över 25 och räknas fortfarande som överviktig. Jag gillar inte det jag ser i spegeln, det är fortfarande lite för mycket mage och rygg. Jag vägde 60,4 innan jul och det är första målet att komma tillbaka dit, sen vill jag ner till 58 till att börja med. Varför? Jo, för att det var en vikt jag trivdes med och kunde hålla utan några större problem. Men det får ta den tid det tar. Nu vet jag ju att jag kommer att vara väldigt stillasittande några veckor.
Jag ser på bilder att jag ser helt ok ut, med kläder på… men när jag ser mej själv utan kläder är det en helt annan sak. Och jag vill gärna trivas med hela paketet, inte enbart med kläder på. Jag vill inte bli pinnsmal, bara få en hälsosam vikt till min längd och kroppsform. Det handlar om att trivas med sej själv, gilla det man själv ser och må bra. INTE om vad andra ser, tycker och säger!
Visst är jag glad för alla kommentarer, samtidigt som jag hoppas att de ser annat än vikten hos mej. Jag skulle också vara glad om detta motiverade andra att tag i sin egen vikt, nu när de ser att det faktiskt går och att man kan göra det på lång sikt utan att krångla till det. Det behöver ju inte gå så snabbt med allt… Vi får väl se. De frågade ju hur jag gjort och jag säger som alltid; mindre portioner och mer promenader fixar det mesta. Kanske kanske har jag sått nåt frö 🙂
Hur som helst så börjar jag se ok ut i mina egna ögon, snart så…