Alla har vi nog ”vänner” som tar mer energi än de ger. Såna som vi egentligen borde släppa taget om för att må bättre själva. Gör vi det då?

Jag ”rensar” i omgångar. Då och då har jag en stor utrensning på Facebook där de som aldrig skriver något tas bort och de som jag helt enkelt inte har något utbyte av rensas bort. Nu har jag även rensat bland de bloggar som jag tidigare läst regelbundet. De som jag anser är ”tramsiga” eller som jag faktiskt inte ser som intressanta längre har tagits bort från min favoritlista. Bloggare som man tidigare haft ett utbyte med och träffat även i vardagen, men som nu finns mer i bakgrunden har fått stryka på foten. Jag har slutat att kommentera ganska många också, särskilt de som aldrig skriver något hos mej.

Får man göra så här? Är det ok att radera kontakter? Gör man kanske någon ledsen… En person som aldrig visar ett livstecken eller aldrig signalerar att han eller hon VILL ha kontakt med en… VARFÖR ska man ha kvar den personen i sitt liv? Vänskap ska väl vara ömsesidig? Tillfälliga avbrott av ett eller annat skäl är en sak, men att aldrig svara på meddelanden eller skriva något på sin egen status är ju inte ett tillfälligt avbrott direkt. Så jag tycker att det är ok att radera. Jag blir ju själv raderad ibland, det ser jag ju när mina kontakter minskar i antal utan att jag själv tagit bort nån. Blir jag ledsen? Njae, man undrar mest vem det är som tagit bort en och varför. Jag vill ju inte vara kompis med en person som inte vill ha med mej att göra! Duger jag inte, så får det va!

Men det är ju så med våra liv och kontakter. Vännerna skiftar och relationer avslutas. Det man hade gemensamt med andra föräldrar när barnen var små har man inte längre gemensamt när barnen blir stora. Man hittar nya intressen och därmed nya bekantskaper. De där vännerna som man hade tidigare kanske har blivit rena energitjuvar som bara vill ha hjälp men aldrig bjuder på sej själva. Såna mår man inte bra av att ha i sitt liv i längden.

Så idag har jag rensat bland kontakter och bloggar och jag har inte det minsta dåligt samvete. Hur tänker ni angående detta? Får man göra så här?