Imorrn är det måndag och vägningen igen! Idag har jag jordens träningsvärk… sånt är inte bra för vikten eftersom träningsvärken innebär att musklerna har samlat på sej vätska. Men det rättar ju till sej bara träningsvärken släppt. Å andra sidan så gillar jag att ha träningsvärk eftersom det betyder att man gjort nåt  🙂

Det är måndagens vikt som räknas, men jag erkänner: jag väger mej så gott som varje dag. Precis det som vi säger till våra medlemmar att de inte ska göra… men vi vet att de gör de ändå… å så länge man bara ser från vecka till vecka så är det ju ok. Både igår och idag visade vågen ett väldigt bra resultat, trots träningsvärk alltså, så morgondagens vägning blir spännande. I bästa fall blir det årsbästa!

Det känns bra just nu och motivationen är på topp! Om 2,7 kg ska jag till Dr Kompis och få en remiss till bröstreduceringen, sen ligger avgörandet i landstingets händer. Om 2,7 kg är jag dessutom normalviktig, även om BMI då är prick 25 och lite för nära övervikt. Men det känns iaf inte omöjligt och jag har något stort som lockar i målfållan.

Martin var på utbildning igår och kom överens med en av våra chefer om att han ska ta 8 kg till nästa möte som är 19 november. Det är 10 veckor dit… Så nu har vi bägge något att kämpa för, även om mitt mål är mer konkret. Just nu har vi iaf inget som hindrar oss från att göra vårt allra bästa. Det är bara att köra på!

Den här gången ska jag lyckas!

.