Att leva campingliv utan koll på nånting (när det gäller vikten) är en utmaning, iaf när man försöker att gå ner i vikt. Med våra första fyra veckor ute på rull avklarade kan jag konstatera att jag ändå har hyfsad koll. Men jag köpte faktiskt ett måttband, för att ha något att jämför med. Så hur gick det då? Jorå, helt ok faktiskt.

Jag har ju valt att inte prata vikt, hekton eller kilon den här gången. Däremot mått eller känsla. När jag satte igång i höstas var det för att bryta en negativ spiral och när jag körde igång rejält i februari var det för att jag hade ett mål i maj. Vi skulle ju förnya våra äktenskapslöften och jag ville känna mej bekväm och trivas i klänningen jag skulle ha då. Å jag tycker nog att jag nådde mitt mål. Jag kände mej faktiskt riktigt fin i min rosa spetsklänning.

Under de här fyra veckorna har jag haft hyfsad koll med måttbandet och ett skärp i mina byxor. De första två veckorna satt skärpet lösare, sen blev det husbilsträff med alkohol och alldeles för lite sömn. När vi åkte därifrån kände jag mej svullen, men vet inte om det var så eller inte… för när jag kom hem och vägde mej visade vågen plus minus noll. Eller, det var pyttelite ner faktiskt, så lite som det bara kan vara – men ändå!

Jag är så nöjd med det! Förut har jag nästan alltid gått upp när vi varit ute med husbilen, men nu hade jag iaf stått still. Och den här dryga veckan hemma har jag fortsatt med det, och kommit tillbaka till bra rutiner igen – så nu hoppas jag kunna gå ner lite när vi åker ut igen. Den här gången blir det 5-6 veckor ute och vi kommer bara att jobba, inte knappt träffa några kompisar och alltså inte vare sej äta eller dricka särskilt myckett extra. Tror jag… Å då blir ju allt så mycket lättare.

När vi kommer hem nån gång runt 10-12 juli hoppas jag alltså på ett minus, för sen ska vi på kryssning och kommer förmodligen att äta och dricka så ini bängen dåligt. Alltså skulle det vara bra om det var ett lite större minus på vågen innan, för det kommer det inte att vara efter kryssningen. Även om vi kommer att gå galet mycket, då vi är i en ny hamn 12 av 14 dagar och ska upptäcka en ny plats nästan varje dag. Och sånt gör ju vi helst med fötterna. Vi ska göra så gott vi kan helt enkelt.

Hittills har jag ändå gått ner 3,72% av min startvikt. Andra hade nog inte varit så nöjda med det på så lång tid, men det är jag. Och jag känner det i hela kroppen. Jag andas lättare, har inte lika ont i knäna, rör mej lättare och ser ju att kläderna sitter bättre. Livet känns helt enkelt lite lättare och jag mår bättre. Så det är bara att fortsätta, jag ska ner minst lika mycket till – så det är en bra bit kvar.

För mej handlar allt om hälsa. Att min kropp ska göra det jag ber den om så läge som möjligt. Då är det upp till mej att ge den förutsättningarna för det. Så jag kämpar på!

---

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube