NU börjar det kännas…
På fredag åker vi till Polen. Det ska bli kul och spännande. Eventuellt får jag träffa Vännens halvbror, som bor i Krakow. Syfte med resan är att besöka Auschwitz. Att barnen ska få se platsen och riktigt ta in vad som hände, så gott det går iaf.
Att resa är alltid skoj, men den här gången är det lite dubbelt. Att träffa Vännens bror, att besöka platser Vännen sett som liten, att se Krakow och att dessutom göra detta tillsammans som en liten familj ska bli väldigt kul. Men att besöka Förintelselägren, inte veta vilka knslor som infinner sej och inte riktigt veta vad som väntar – är inte riktigt lika kul. Men jag har väntat så länge på det här, har alltid velat se Auschwitz så jag ser ändå fram emot det. Det är svårt att förklara, men jag tror ni fattar vad jag menar.
Hela lördagen kommer gå åt på Auschwitz, det är ju igentligen två delar – så vi tar en på förmiddagen och en på eftermiddagen. På söndagen ska vi se Saltgruvorna, det blir nog ett bra sätt att bearbeta lördagen på… om inte vädret ställer till det så att vi får vända på steken. Som det ser ut nu ska det ösregna på lördagen och vara fint på söndagen och då är det ju dumt att vara ute när det regnar och inne när det är sol… eller hur?
Sen kommer vi hem igen på måndag. Vi måste ju jobba några dagar till. Så det blir kort men intensivt. Men vi kommer ju med all säkerhet att åka dit igen, Vännen har ju nästan hela sin släkt i Polen. Med personlig guide blir det extra kul!