När man gifter sej så ska det ju även vara morgongåva… men bara till mannen! Det var för att sörja för kvinnan om maken skulle dö före henne tydligen. Det skulle alltså vara något hyfsat värdefullt som hon kunde betala sitt uppehälle med om det skulle behövas. Oftast ett lite dyrare smycke.

Jag som är lite traditionell av mej men även tycker att det ska vara lite rättvist tänkte förstås ge något till Martin och hade kommit på den perfekta morgongåvan till honom. Han har tappat två av sina aktivitetsarmband, så jag tänkte köpa honom en ny med bättre lås. Perfekt ju! Användbart och något han både vill ha och behöver. Jag skulle bara komma in till stan och köpa det.

Så meddelade han mej här om dagen att han kollat ut ett armband som nu var nersatt en hel del. Detta tänkte han köpa på fredagen på väg hem från jobbet. Juhupp… så var det med den morgongåvan… Så när han kom hem sa jag till honom att han faktiskt hade sabbat för sej själv och fick därmed också skylla sej själv. Jag berättade om min plan och han såg ut som en fågelholk. Vaddå morgongåva??? Det hade han ingen aaaning om vad det var. Googla sa jag och skrev en lätt ironisk uppdatering på facebook.

Sen tog det inte lång tid förrän han la ett paket i knät på mej. ”Klart jag vet vad morgongåva är!” Då hade han samma dag köpt min present och kommit fram till att det var mer praktiskt att ge den i förväg än morgonen efter bröllopet. Jag skulle förmodligen vilja använd den på bröllopsdagen… Jag frågade om han var säker och jodå, den skulle öppnas direkt.

Inte heller här handlade det om några värdefulla smycken att ha att leva på senare. Nope, njet, inte! Jag fick en ny telefon! Min gamla Iphone 5S är numera utbytt till en Iphone 6S, en rååååååsa!!! Med batteri som funkar, massor med minne och en rackarns bra kamera! Och rosa fodral förstås!  Det blev till att skriva en ny status på Facebook och be den blivande maken om ursäkt. Han hade ju faktiskt rätt bra koll  🙂

Morgongåvor kan alltså se lite olika ut och kan ges lite när man vill OM man vill. Iom gårdagens inlägg på Facebook vet jag nu att många av våra bekanta inte gett varandra något alls. Det behövs ju inte och har gått bra ändå. Men eftersom jag gillar att ge bort saker så ville jag ge Martin något och då skulle det vara något jag visste att han skulle använda. Ett aktivitetsarmband var alltså perfekt! Nu köpte han det själv, men tanken var min!!!

Så här sitter vi nu med våra Morgongåvor, båda köpta av Martin  🙂