Idag avslöjas årets sommarpratare och jag kommer att vara på plats på pressträffen som även sänds i radion kl 13.00. Igår fick jag frågan om vad mitt sommarprat skulle handla om. Det finns flera svar på den frågan  🙂

Ett ämne som jag gärna skulle prata om är min tid i Afrika och hur bortskämda vi faktiskt är i Sverige. Hur det är att leva tillsammans med människor som är stolta över att de har fyra väggar och kan ställa mat på bordet iaf en gång om dagen. De är tacksamma över att alla barnen i familjen kan gå i skolan och få en utbildning. Detta skulle jag gärna prata om och dela med mej av. Jag blev en helt annan person och fick helt andra värderingar efter min tid i Gambia.

Å jag tror att det var detta som gjorde att jag klarade av mitt andra ämne, nämligen att livet inte blir som man tror eller drömmer om – men att det kan bli bra ändå. Jag gifte mej ung i tron att jag skulle vara gift med samma man resten av livet, allt annat var otänkbart. Jag var inte en sån som skiljer mej… trodde jag… Jag hade också en dröm om två små söta barn som skulle göra familjen  komplett och vi skulle alla leva lyckliga tillsammans. Det blev två små söta barn, men de var väldigt sjuka. Jag skilde mej när barnen bara var 3 resp 4,5 år och där gick drömmen i kras. Jag hade misslyckats. Dessutom sprang jag in i den berömda väggen och orkade inte ens resa mej ur sängen en dag. Skild, sjuka barn, sjuk själv och pank. Inte riktigt vad jag drömde om.

Men jag hade egentligen allt jag behövde, allt det som Afrika lärt mej. Jag hade ett hem, vi hade kläder på kroppen och flera ombyten, vi hade mat på bordet flera gånger om dagen och barnen fick den vård de behövde och kunde gå i skolan och få en utbildning. Allt det som är grundläggande och det enda som egentligen är viktigt. Efter några år kom även kärleken tillbaka i mitt liv och vår familj blev återigen komplett. Inte som jag hade tänkt eller drömt om, men minst lika bra.

Mitt sommarprat skulle alltså i botten handla om värderingar och att man klarar mer än man tror. Att det man tror är viktigt, kanske egentligen är ganska oviktigt och att man nog inte ska planera så mycket. Livet blir ändå aldrig som man tänkt… mitt blev faktiskt bättre  🙂

Vad skulle ditt sommarprat handla om?