Jag är ingen morgonmänniska! Men i morse (i natt i mina ögon) så gick jag upp redan 5.45, åt frukost och drog till stan med samma tåg som Martin. Kl 7.30 stod jag redo för mitt livs fösta träning på SATS. Nu var det iofs inte en typisk SATS-träning, det här var något lite annat kan man nog säga.

Terese (sparkibaken.se) hade tillsammans med Fazer bjudit in några bloggare till en morgonträning med efterföljande frukost. Så vi fick en rejäl genomkörare i cirkelform där vi jobbade i par. Min partner var Linda (matstugan) och jäklar va vi var bra tillsammans! 45 minuter med en massa bra övningar för hela kroppen som man kan göra precis överallt, som dessutom tog överallt känner jag nu några timmar efteråt… En himla härlig träning måste jag säga, även om det var tidigt. För mej var det dessutom trevlig att ha en träningskompis som pratar, min brukar jag ju mest gå och springa på. Löpband säger inte så mycket…

Å sen fick vi en frukost som hette duga. Ungefär samma tid som jag brukar äta frukost, men då har jag oftast inte tränat innan. Det var Fazer som bjöd på goda smörgåsar med deras nya rotfruktsbröd som jag bara älskar! Till detta fick vi yoghurt, färskpressad juice och te. Så himla gott! Och så där lyxigt att få frukosten serverad när man känner att man gjort något bra.

Å då funderar jag på det där med träning och att hålla sej i form. För vems skull? För min egen såklart! Men inte bara… jag hörde om en mamma som inte hann fram i tid för att rädda sitt barn från att drunkna, pga av sin övervikt kunde hon inte komma fram fort nog. Först hade hon svårt att resa sej från marken och sen kunde hon inte springa tillräckligt snabbt för att rädda barnet. En pappa berättade att han var för tjock för att åka med sitt barn i ambulansen. Han fick inte plats brevid båren, utan fick sitta i framsätet. Bägge de här föräldrarna har gått ner i vikt nu, detta var deras väckarklocka. Så långt tänker inte jag låta det gå och jag hoppas att andra får sin väckarklocka tidigare.

För mej handlar hälsa om att ha en kropp som svarar på mina komandon och gör det jag ber den om. Där ingår att få mej att må så bra som möjligt, så att jag även kan vara till nytta för andra. Då måste jag ser över min kost, sova ordentligt, skratta och röra på mej. För min skull, men även för andras.

Så jag tackar Terese för en bra start på dagen. Jag tackar också alla härliga tjejer som var med idag. Lite mindervärdeskomplex fick jag eftersom de flesta var smala, muskulösa och vältränade. Jag kände mej lite som en falukorv i den skaran. Men jag var där! Å jag gjorde alla övningar! Jag kommer aldrig bli lika snygg och vältränad som de andra, men jag är iaf i bättre form än den som sitter kvar i soffan och pillar navelludd  🙂