Det är ganska mysko faktiskt… så fort man kör över Ölandsbron rinner stressen av en och man blir helt lugn. Det är likadant varje gång och det spelar ingen roll hur illa man mår, allt blir bra när man kommer till Öland.

Vi vaknade vid 7 i morse och efter en snabb dusch, frukost och packning av bil kunde vi åka från Tumba strax innan 8.30. Martin körde de första 20-23 milen, sen fick Junior ta över. Han kör riktigt bra nu och tog oss hela vägen till Kalmar. Där stannade vi på City Gross för att storhandla allt vi behöver under veckan.

De sista 10 milen körde jag! Jag MÅSTE köra över bron, då åker jag ”hem” och jag bara älskar att köra över den 6 km långa bron mellan Kalmar och Färjestaden på Öland. På toppen hojtar vi alltid NU! Då är vi i paradiset  🙂

Väl framme vid vårt hus i Löttorp väntade Senior på oss. När bilen var urpackad och vi kommit på plats försvann han in till grannen igen. Sen dess har vi knappt sett honom. Han älskar sitt Öland och kommer och går lite som han vill.

Vi drog snabbt av oss kläderna och la oss på baksidan i solen. Inte ens utemöblerna hann vi ta fram. Där låg vi och bara njöt av värmen. Inte förrän efter ungefär nån timme tog vi fram utemöblerna och gjorde ordning på uteplatsen.

Nu är vi framme! NU börjar semestern! Vårt eget paradis här på Öland. Sämre kan man definitivt ha det!

.