Är jag fördomsfri?

Är jag fördomsfri?

Idag hade jag andra delen av en rättegång och jag visste att dagen skulle bli ganska tuff. Alltså gick jag ut och åt, för att komma bort från tingsrätten en stund. Det föll sej så lägligt så att Martin kom med tåget precis när jag hade lunch, så vi tog en liten date  🙂

Precis när jag satt mej ner kommer en kvinna och sätter sej med ansiktet mot mej, men bakom Martin. Så jag ser henne rakt framifrån och hajjar lixom till. Hon har helskägg! Jag börjar genast fundera på hur hon mår och känner sej. Är hon generad över sin ansiktsbehåring eller är hon kanske stolt? Bli hon arg om man tittar på henne eller tar illa upp? Är hon avundsjuk på oss kvinnor som inte har skägg? Många frågor trängs i min skalle samtidigt som jag försöker att inte titta på henne. Men jag upptäcker att hon tittar på mej ganska ofta och möter henne blick då och då.

När hon går iväg pratar jag och Martin lite om henne och han säger direkt att det är en transvestit. Nä, säger jag, hennes händer och ben är kvinnliga, det har jag redan kollat. Så medan Martin är tvärsäker på att det är en man så är jag lika säker på att det är en kvinna. Tills jag står brevid henne och hör henne prata… med en mörkare mansröst. Ok, det var alltså en transvestit med skägg och då kommer det ju ännu mer frågor!

Om man vill vara och se ut som en kvinna, varför behåller man då skägget? Alltid retar det nån, eller? Man kan få någon att fundera lite, ja mej funkade det iaf på… Eller orkar man helt enkelt inte bry sej? Det här var absolut ingen person som ville gömma sej eller smyga med sin person. Hon eller han eller vad man nu ska benämnda denne person som, åt sin mat i lungn takt, studerade människor precis som vi andra gjorde och satt och nynnade lite under måltiden.

Å hur står det nu till med mina fördomar? Skäggiga damer eller kvinnliga män har jag faktiskt inga problem med. Jag undrar mest om de är lyckliga och vad man kan göra för att hjälpa dem att bli lyckliga om de inte är det. Visst hajjar man till när man ser en kvinna med helskägg, men det är väl för att man är ovan antar jag. Hade h*n inte haft skägget hade jag förmodligen inte reagerat alls. Klart att alla människor har rätt att vara hur de vill och känner är rätt.  Jag har inget problem med hennes skägg eller läggning om inte hon har det… Men jag är nyfiken på henom, precis som jag är på alla andra personer som ”avviker” från det sk ”normala”. Jag vill veta hur de mår och tänker, vilket bemötande får de, känner de sej accepterade, vill de vara på ett annat sätt än de är osv?

Om fördomar eller lika med nyfikenhet så har jag väl fördomar då. Å egentligen finns det nog inte en enda person som är helt fördomsfri. Eller vad tror ni?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.