Det är dit jag ska…

Så var vi där igen… måndag = vägning… och nu är ju den där attans vikten helt avgörande för om jag ska få min operation eller inte. 3 hekto ner blev det den här veckan och det är för lite om jag ska hinna i mål till 4 april. Hur i hela friden ska det här gå???

Nu väger jag iofs mest just på måndagar och undersökningen är en fredag, så kanske kanske. Men nu måste jag verkligen vara ännu petigare än jag varit hittills. Förra veckan var jag skitdukig alla dagar förutom fredagkväll och lite på lördagen (ja, det blev lite Baileys till melodifestivalen….). Men jag har tagit långa sköna promenader nästan varje dag och så blir det även o fortsättningen. MEN och det är ett stort MEN… den där sömnen…

Martin är förkyld och snarkar högt, byter han eller jag rum så blir hunden orolig och går mellan oss. Hundskrället är dessutom inne i en orolig period när han ändå är ute och vankar runt i huset på nätterna. Han kommer inte till ro och då kan inte jag heller sova. Och som ni kanske vet så är min sömn avgörande för hela mitt liv. Sover jag inte så går jag heller inte ner i vikt, då funkar ingenting!

Så just precis idag ska 1,5 kg bort, i fredags var det 1 kg… men det är bara att kämpa på. Ni hänger väl med mej och stöttar? Imorrn och på fredag har jag efterlyst promenadsällskap, så vill ni ut och gå är det bara att hojta. En halvmil runt Hamra Gård och deras kossor ska det bli, minst fem dagar i veckan och jag har gärna sällskap.

Om jag ser den 2 april att jag inte lyckas så får jag väl ringa och skjuta fram tiden eller nåt… det är reservplanen. Men det ska gå!!! Hjälp mej!!!