Bra med media ibland
Igår blev jag uppringd av vår lokaltidning ”Mitt i Botkyrka”. Jag skrev en insändare dit för ett par veckor sedan och har undrat lite över varför de inte tagit in den. Jag är nog lite bortskämd med att de oftast tar in det jag skriver…
Men den här gången skrev jag inte enbart en insändare utan även ett meddelande till tidningen. Jag tyckte nämligen att ett reportage var både bättre och viktigare än att ta in min insändare. De fick detaljerna i grova drag i form av min insändare och kunde sedan själva göra som de ville.
Anledningen till att texten inte kommit in var alltså att de jobbat vidare med min idé.
Allt handlar förståss om vår skyttehall. Idrottshallen brann ner i början av juni och i den fanns sonens skyttehall. Även sedan den byggts upp har kommunen sagt att skyttarna inte får komma tillbaka. Ingen får veta varför, bara att de inte är välkomna tillbaka. Min viktigaste fråga är: VARFÖR? De andra föreningarna får komma tillbaka när allt står färdigt, utom skyttarna… jag vill ha ett svar!
Igår ringde alltså en jättetrevlig tjej från tidningen och berättade att hon jagat kommunen med blåslampa men att ingen hört av sej. Hon hade på egen hand listat ut att detta var ett känsligt ämne och nu ville hon också ha svar. Alla detaljer hade hon redan fått av skytteledaren Arne, men av mej fick hon vår reaktion och ffa sonens sorg över allt som hänt. Arne gav henne detaljerna och jag gav henne vår berättelse som drabbade.
Idag var vi uppe till den nerbrunna hallen och tog bilder till reportaget. Senior fick stå utanför byggstängslet och se ledsen ut, och det var ju inte så svårt i den miljön…
Skyttarna har på egen hand hittat en väldigt tillfällig lösning och när de träffades nu på kvällen gick det rykte om att kommunen hört av sej. Tydligen blev Arne uppringd i förmiddags och erbjöds en lösning! Vi vet inte så mycket mer än…. sen ringde journalisten tillbaka till sonen och frågade om han hört något. Hon hade till slut fått tag på kommunen som gett henne minst sagt svävande svar när de hörde vem hon var.
Vår slutsats är att kommunen fick lite kalla fötter när media uppmärksammade ärendet och nu har insett att de inte bara kan lämna en fungerande förening vind för våg. Skytteklubben har funnits i drygt 30 år och har många aktiva skyttar. Många strulputtar har räddats av farbror Arne…
Nästa vecka kommer reportaget på en helsida i tidningen och sen är det väl bara att invänta kommunens reaktioner och slutgiltiga lösning för klubben. Ibland är det himla bra att veta vilka kanaler man ska använda sej av. Håll nu tummar och tår för att ryktet stämmer som säger att skyttarna ska få en helt ny lokal byggd åt sej på en annan plats!
.