Dagen efter…
Vilken härlig kväll vi hade igår! Hela dagen var faktiskt helt ok 🙂
Martin, Senior och jag fixade klart här hemma medan Junior var på simtävlingar. Hela dagen gick åt till att fixa, duka, laga mat och förbereda. Vi hann precis klart innan de första gästerna kom och då hade Junior inte simmat klart än… Så vi fick börja utan honom.
Mina extraungar kom bland de första, två av dem iaf den tredje saknades tyvärr. Men två är bättre än ingen! Min syssling, mina föräldrar, mina fd och nuvarande svärföräldrar, barnens pappa, killarnas kusin och två av Juniors kompisar kom tätt efter. Mitt i alltihop kom Junior hem och kunde då visa upp två brons och ett silver 🙂
Sen drällde det in en och annan kompis och barnens farbröder med familjer. Så till slut var vi väl ca 30 personer som trängdes i vardagsrummet. Alla åt, minglade och pratade. Vi hade fixat ett bildspel på tv´n med bilder från Gambia och kunde berätta om resan, landet och Smile förstås! Tror nog att en och annan blev lite sugen på att åka dit faktiskt.
Det blev lite rörigt och varken Martin eller jag hann knappt äta, men det gör inget. Vi lyckades till slut iaf att trycka i oss ett par tacosar var och jag tror att jag drack ett halvt glas vin… De flesta gick hem ganska tidigt och kvar blev Juniors kompisar. Då städade vi av, bytte kläder och fyllde på vinglasen. Sen låg vi i varsin soffa, kollade på film och snaskade i oss av resterna.
Junior skulle upp tidigt för ytterligare en dag på tävlingarna och Senior skulle jobba, så vid 12 var huset tomt. Jag tror att alla var nöjda och jag vet att Junior var väldigt nöjd med alla sina fina presenter. Bensinpengar i massor och pengar till en ny mobil, jag gissar att han kommer att köpa en telefon direkt imorrn.
Jag uppskattar mer och mer hur vi alla kan samlas här hemma. Det är ju faktiskt inte helt enkelt att umgås med ”gamla” och ”nya” familjer, men det funkar helt ok. Mina föräldrar, mina fd svärföräldrar och mina nya svärföräldrar kan sitta och prata tillsammans, Martin och barnens pappa kan vara under samma tak och mina extrabarn känner sej välkomna i gänget. Det är viktigt för mej! Bara för att man lämnat en familj behöver det ju inte innebära krig, iaf inte så här många år senare.
Idag ligger vi mest på soffan och slappar. Att förbereda ett firande innebär en omedveten stress, så idag är jag helt slut. Vi ska ta en promenad och äta upp resterna från igår. Är någon sugen på tårta så finns det mängder här – välkomna hit bara 🙂