Drömmer mej bort…
En vecka sedan… |
Jag saknar att kunna dra en tunn tröja över nattlinnet, gå ut barfota på balkongen och se soluppgången. Känna hur värmen från solen långsamt värmer mej och hur naturen och djuren vaknar. Se hur fåglarna seglar högt upp på himlen, höra hur aporna tjattrar i träden och hur kossorna råmar på ängen. Promenera på folktomma stränder och känna sanden mellan tårna. Jag hade allt detta för bara en vecka sedan och ändå känns det så otroligt långt borta.
Idag vaknar jag till en vit värld, där snöflingorna är stora som bomullstussar. Visst är det vackert, men jag tycker inte att det är det minsta njutbart hur jag än försöker. Jag bara fryser och känner mej obekväm i alla kläder som jag måste ha på mej. Dessutom måste jag ut med bilen och det är alltid en risk när det snöar så här mycket.
I dag… |
Igår gjorde jag klart fotoböckerna. Med andra ord har jag haft en ren nostalgitripp när jag valt bilder, dragit dem på rätt plats och skrivit texter. Boken blev tjock… hela 60 sidor och 400 bilder plus lite inscannat material som boardingpass och biljetter. Nu ligger den färdig på Smartphotos sida och jag väntar bara på ett bra erbjudande. Boken kostar just nu 624 kr och det tänker jag inte betala. Det är bara att vänta på 50% och det kommer ganska ofta faktiskt. Då ska jag beställa tre stycken på en gång, så killarna kan ha varsin.
Den här gången är sidorna helt rena, utan krusiduller. Annars brukar jag lägga in små figurer eller har roliga ramar runt bilderna. Men den här gången är det bara en snygg bakgrund och svarta ramar runt alla bilder. Det blir enklare att se allt då, nu när det är så mycket. Jag hoppas att den blir som jag tänkt och som den ser ut i datorn. Snart vet jag.
Borde väl fortsätta med killarnas andra album också, har kommit fram tills de är runt 11 år nu. Men det blir när det blir. Alla bilder kan ändå inte sättas in förrän Junior tagit studenten, för det är sista bilden. Så jag har tid på mej 🙂
Jag längtar tillbaka till värmen, det vet jag att hela familjen gör. Men jag märker iaf att dagarna blir ljusare och lite längre för varje dag som går. Å då är inte våren särskilt långt borta, även om det känns så idag. Att åka iväg just i år var nog det bästa vi kunde göra. Alla levde upp och blev piggare. Vi kommer att överleva den här vintern också. Det trodde man knappt!