En besvärlig människa

En besvärlig människa

Jag ogillar orättvisor starkt. Jag har alltid sagt till när jag tyckt att något varit fel även om det varit obekvämt. Att vara anställd och dessutom våga säga ifrån är inte särsklit populärt… Det är inte populärt någonstans faktiskt… inte i föreningslivet eller politiken heller…
 
Att vara en sån person som jag innebär att man gör sej impopulär och osams med chefer såväl som arbetskamrater och jag verkar aldrig lära mej. Varje gång jag sätter mej i klistret lovar jag mej själv att bli som de flesta andra som inte bryr sej om något mer än sitt och sej själv. Men jag glömmer det lika snabbt igen, suck!
 
Nu är jag där igen! Min kära arbetsgivare gör många tokigheter och den här är ytterligare en i raden. Numera får konsulenterna en särsklid bonus som kassörerna inte får. Vi gör i princip samma jobb, konsulenterna har redan mer betalt och nu får de mer – trots att vi ska vara ett ”team” som det så fint heter.
 
Självklart kunde jag inte acceptera detta och har satt igång en diskussion på vårt forum på nätet. Vännen och en annan kollega tycker också att detta är helt snett. Ungefär 10 konuslenter har tyckt till, av jag vet inte hur många – men över 100 iaf… De andra tycker nog att det är fel, men orkar inte bry sej. Nu har jag drabbats av en massa andra grejer också och uppfattas som besvärlig. Att jag inte kan hålla truten!!!
 
Varför inte byta jobb? Ja, varför inte? Bland annat för att arbettiderna passar mej just nu, plus att jag och Vännen får jobba tillsammans – men mest för att jag faktiskt trivs med mitt jobb och är bra på det. Jag tycker dessutom inte att jag ska vara tvungen att byta jobb bara för att jag har en åsikt och inte accepterar orättvisor bland kollegor. Men nog sjutton kollar jag efter annat…
 
Frågan är vad? Vad vill jag göra? Jag vet egentligen vad jag vill göra, men tiden är inte inne än… jag vill öppna familjehem. Men då vill jag att Senior ska ha flyttat hemifrån först. Så det dröjer väl sisådär 10 år till det. Under tiden får jag leta efter annat, jag brukar ha tur.
 
Nån som har en halvtidstjänst över, inom i princip vad som helst… jag kan allt, bara nån lär mej…
 
 
 
 
 
 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *