För första gången på 18 år (!!!) fick Vännen bada i havet och sola på en sandstrand. Hur har han överlevt???
 
Förmiddagen var varm, men solen ville inte riktigt komma fram. Efter lunch däremot, då kom solen och jösses va den sken! När jag hämtat Senior bestämde vi att det var dax för en eftermiddag på stranden. Så efter lite omklädning åkte vi till vår stran, Byrum, och slog oss ner. Det var mycket bilar i början av stranden, men sen var det nästan tomt. Där vi låg var det bara en familj till, så det var alldeles perfekt!
 
Med bara 19 grader i vattnet finns det inte en chans att jag överhuvudtaget känner på det blöta. Att ungarna hoppar i är inte s konstigt, men när Vännen går ner i vattnet – jaaa, då undrar man om badtemperaturen stämmer… Men han badade tom två gånger och barnen var så glada. De kastade boll och busade i vattnet och hade hur kul som helst.
 
När han kom upp sa han: det här är livskvalitet! Och visst är det så. Inte kan man väl överleva utan havet, sanden och värmen? Jag vet inte hur mitt liv skulle se ut om jag inte fick åka till Öland… vågar inte ens tänka tanken…