Häromdagen berättade jag om Pälsbollens hudproblem. Att hans hud helt plötsligt bara sprack och att han fick fula blödande sår utan någon förklaring. Efter veterinärens undersökning och provsvaren var frågetecknen ännu fler. Hundskrället är nämligen kärnfrisk!

Vår pälskling Baileys är ju det finaste vi har, förstås. Det säger väl alla djurägare hoppas jag. Å när ens finaste vän blir sjuk eller mår dåligt gör man precis vad som helst för att hjälpa. Å när man inte hittar en orsak eller kan hjälpa blir man helt maktlös. Så har vi haft det i snart en månad nu.

I måndags kände jag att vi var på bristningsgränsen. Hans hud blev bara sårigare och sårigare, hur mycket vi än följde veterinärens råd. Så det blev återbesök och massor med prover togs. Provsvaren visade att han ligger lite lågt i Levaxin, i övrigt är han kärnfrisk och trots sin ålder har han supervärden. Skönt att veta, men det hjälper oss inte i det här fallet. Vi vet fortfarande inte varför huden blir sårig.

Så igår morse lämnade vi honom hos Veterinären som skulle söva honom för att ta biopsier och samtidigt passa på att ta bort en liten knöl, fixa tandsten och klippa ner klorna ordentligt. När han ändå var sövd var det lika bra att göra en helrenovering. Det blev fem väldigt långa timmar innan vi fick hämta honom. Fy så jobbigt!!! Han är ju gammal och trots att veterinären sagt att han har starkt hjärta, så kan ju vad som helst faktiskt hända under en narkos.

Men allt gick bra. Han vaknade som han skulle och reagerade direkt när vi kom innanför dörren hos veterinären. Han ville hem! Nu har han två rejäla sår bakom ena örat när biopsierna är tagna och ett mitt på skallen där en lite knöl/vårta är borttagen. Han är alltså utrustad med strut, men den fick han panik av så jag slog in hela skallen i kompresser och bandage istället. Iaf medan han bara låg i soffan och fortfarande var påverkad av narkosen. Sen klippte vi ner tratten så mycket vi vågade och då funkade det bättre. Nu vågar vi lämna honom ensam någon minut iaf. 

På kvällskvisten piggnade han till. Han var ute och kissade, åt ordentligt, lekte och ville ha godis. Narkosen var borta ur kroppen och vår envisa terrier var tillbaka. Tack o lov! Men nu är det tratt/bandage som gäller närmaste veckan, sen ska stygnen bort och pälsen växa ut igen. Till jul är dramat i bästa fall över, beroende på vad biopsierna visar.

Det var några ångestladdade timmar, så skönt att den jobbiga dagen är över. Nu hoppas vi att allt blir bra, att allt läker som det ska och att vi kan få en lugn jul. Sen ska han ju lämnas till mina föräldrar medan vi åker till Gambia. Då vill man ju att allt ska vara bra. Så håll tummarna för oss nu!

Ibland är man extra tacksamma över att det finns försäkringar, annars hade vi varit typ 8000 fattigare…

Ni vet väl att det finns Veterinärer online, bla FirstVet som man kan konsultera om man behöver hjälp med sitt husdjur. Rådgivningen hos FirstVet är gratis och öppet nästan dygnet runt. Det kan vara bra att veta så här i jultider när det händer något och ens vanliga klinik har stängt.

Inlägget innehåller affiliate/klicklänkar.