Jag har känt mej håglös, frusen och allmänt mysko hela vintern. Jag har tänkt att det nog beror på mörkret och alla väderomslag och att det förmodligen är fibron som spökar. Men nu har jag börjat undra…

Kan det vara hypotyreosen? Fibro och hypotyreos har liknande symptom, skillnaden är att fibro inte går att mäta eller medicinera. Ofta vet man inte vad som är vad, utan man får testa sej fram lite. Efter lite funderande kan jag konstatera att jag till viss del mår som innan jag fick testa medicin för hypon, inte lika dåligt – men på samma sätt på något sätt… just det där håglösa, att jag inte kommer igång med saker och hjärnan känns som någon hällt slajm i den. Jag fryser på ett annat sätt än med fibro, bla är jag iskall om fingrarna och näsan. Fibrofrossan är mer inifrån.  Jag går upp i vikt så fort jag äter något, trots att jag tränar och rör på mej mer än förr.

Något är alltså fel och det är dax att ringa Dr Kompis igen. Det är ett år sedan jag började med Levaxin, så den är inte helt inställd än. Problemet är att jag egentligen inte har fel på sköldkörteln utan har antikroppar mot den. Det är alltså kroppen som kämpar emot allt bra som sköldkörteln ska göra för mej. Jag fattar inte riktigt, men nåt åt det hållet… Och för detta får jag alltså Levaxin, som jag känner behöver justeras igen. Från början fick jag ett helt nytt liv! Jag var pigg, kunde tänka och kände mej glad. Det var en euforisk känsla. Tyvärr avtog effekten efter några veckor och då höjdes dosen. Senast den höjdes var i oktober och då trodde vi att det var sista gången, men nu vete sjutton…

Det enda jag vill är att må bra i min kropp! Ska det vara för mycket begärt? Jag mår mycket bättre nu är för några år sedan, det är länge sen jag mådde så här bra faktiskt. Men jag vill att det ska vara stabilt! Jag orkar inte med att det svänger upp och ner så mycket. Jag vet att fibron ställer till det mest på den fronten och att jag är extremt väderberoende. Det är skitjobbigt!

Men jag ger Levaxinet en chans till. Imorrn ringer jag Dr Kompis och ber om en tid, så får vi se vad proverna säger och om det finns utrymme för en till höjning. Så hoppas jag att det blir den sista och att jag äntligen kan må så bra det går. Flera dagar i sträck!