Först hade jag träningsförbud och när jag väl fick ok att träna så blev jag förkyld. I snart tre veckor har gått och dragit på en seg förkylning som jag nu börjar bli rätt trött på. Målet var att åka till Curves imorrn och köra igång igen, men det kan jag glömma!

För mej handlar träning om att stärka kroppen, så att den ska hålla länge. Vikten sköter jag med mat, styrkan och smidigheten får jag med träning. Mer muskler betyder att mer fett förbränns och att det är lättare att hålla vikten. Så allt hänger ihop.

En myt jag vill slå hål på, som jag blir galen på varje gång jag hör, är att muskler väger mer än fett. Det är fel! Muskler och fett väger precis lika mycket, ett kilo är ett kilo oavsett vad man väger. MEN fettet tar mer plats. Ett kilo fett tar betydligt mer plats än ett kilo muskler. Nu är det tyvärr så att man som kvinna bygger muskler väldigt långsamt, tror jag hört att kvinnor max kan bygga 3-4 kg muskler på ett år. Så det är inte det som väger om man går upp i vikt när man börjat träna.

Hösten 2014

Går man upp i vikt direkt när man börjat träna är det förmodligen träningsvärken som väger. Musklerna samlar nämligen vätska och går sönder lite grann, för att kunna expandera och bli större. Vi blir också hungrigare av att träna, kroppen vill ha kompensation för jobbet. Å då kanske vi överskattar träningen och äter mer än vi borde… Har man aldrig tränat förut så är det faktiskt ganska svårt att veta hur mycket mat man ska kompensera sin träning med. Börjar man träna för första gången i sitt liv får man ha lite tålamod och se det som en livsinvestering, inte som ett snabbt viktredskap. Man tränar för att må bra och äter för att gå ner i vikt. Kan vi vara överrens om det?

Å jag vill må bra! Jag vill få en slimmad och snygg kropp! Gärna igår. Fasen! Jag skulle ju sköta maten, träna och bli mitt friskaste jag till semestern i januari. Så blev det ju inte… Maten har jag skött hyfsat. Träningen har varit en katastrof! Ända sedan i april faktiskt. Jag väger ungefär som jag gjorde för några år sedan, men är flera centimeter tjockare. Så blir det när man inte tränar! Så nu vill jag bli frisk och komma igång igen.

Ett år sedan…

Så nu sätter jag målet till måndag. Då är min plan att snoret i bihålorna och varenda hålrum i hela skallen ska vara borta och jag tillbaka på Curves igen. De fick nya maskiner i början av november som jag inte ens testat! Då har jag fyra veckor på mej att tajta till det värsta iaf. Och yttterligare en månad när jag kommer hem för att fixa lite till, innan kirurgen ska fixa till ärren efter bröstförminskningen. Hon ville att jag skulle tajta till mej ganska mycket innan hon skar upp mej igen i februari… det kommer jag inte ha gjort tyvärr. Kanske får skjuta lite på den operationen?

Det är faktiskt väldigt surt det där med träning. Jag ser ju på vågen att den är ungefär rätt och långsamt går neråt. Men kläderna sitter sämre och sämre… handtagen på ryggen är större, magen degigare och hyllan ovanpå rumpan större… inte vacker syn alls. Jag behöver träningen i mitt liv för att tycka om det jag ser! Jag krymper på vågen men växer i spegeln! Jag vill tillbaka till bilderna här brevid.

Så nu vill jag att ni håller alla tummar och tår som ni har! På söndagkväll ska jag vara helt frisk och på måndag är jag tillbaka hos Sussie på Curves. Det bestämmer vi tycker jag!