Jag vet att det är lite tabu både att skriva och prata om pengar och ekonomi. Man frågar inte vad folk tjänar, det får man inte och man berättar inte heller fritt hur mycket man själv tjänar. Jag fattar inte varför. Jag tycker nämligen att ekonomi och pengar är intressant och ett viktigt ämne. Att höra människors tankar kring sparande och spenderande är superintressant!

Hemma hos mej har man å andra sidan aldrig haft hemligheter runt pengar. Jag har vetat på ett ungefär hur vår ekonomi har sett ut under min uppväxt och mina barn vet hur mycket jag tjänar och vad vi har råd med. De har fått se vår budget och vet vad som kostar i ett hushåll.

Jag har aldrig haft det gott ställt, det har man inte som ensamstående morsa. Men som jag ser det så har inkomsterna inte lika mycket med saken att göra som utgifterna. Jag har alltid vetat EXAKT hur mycket som ska ut varje månad och sett till att få in minst det på nåt sätt. Om det sedan har krävts att panta flaskor just den månaden, så har det fått vara så.

Jag kan utan att skämmas säga att i nuläget får jag och Martin ut runt 15 000 kr tillsammans. Nu drar några av er efter andan och funderar på hur vi överhuvudtaget har råd att leva och varför vi inte byter jobb. Vi får ut ungefär lika mycket tillsammans som de flesta av er tar ut ensamma… minst alltså… många tjänar betydligt mer än så. MEN då jobbar ni förmodligen mycket mer än de ca 25 timmar som vi jobbar och vi gör det dessutom tillsammans och har himla kul under tiden.

Som sagt; ingen större inkomst alltså. Å andra sidan så är alla utgifter sammanlagt ungefär 12 000 kr med mat, nöjen och allt annat som kostar i ett hushåll. Det blir alltså trots allt en slant över att spara till eventuella resor och annat man vill göra. Vi köper sällan kött om det inte är nedsatt pgs kort datum eller extrapris. Kläder köps mest på postorder. Vi ser hellre en film hemma än går på bio osv. Alkohol är ganska sällsynt hemma hos oss och vi varken röker eller snusar. Vi säljer av allt vi använt klart och köper gärna begagnat. Men vi äter lunch ute minst en gång i veckan, trots att vi inte behöver, kör bil och går på teater då och då.

Det kanske låter som ett väldigt torftigt och ledsamt liv, men vi behöver helt enkelt inte mer. Vi har det bra. Ingen av oss är speciellt materialistiskt, även om en och annan mobiltelefon och ny dator passerar hemmet. Vi har det däremot lite som en sport att spara så mycket som möjligt varje månad, hitta erbjudanden och leva så billigt som möjligt. Men det är ingen uppoffring vi gör. Vi tycker inte att vi lever snålt.

Vad jag vill säga är att ville vi ha mer pengar så kunde vi absolut antingen byta jobb eller jobba mer. Men vi har hellre ledig tid och umgås med familjen. Vi har tillräckligt för att täcka våra utgifter och har hellre tid än pengar. Varför ska vi ha mer än vi behöver? Ska man bara jobba för att jobba? Leva för att jobba? För att vara ”normal” och göra som alla andra? Självklart vet jag att många boenden är skitdyra och att det är en del av vår kultur att festa till det på helgen. Men vi prioriterar annorlunda.

Vi kan betala våra räkningar och spara lite, det räcker för oss. Hur andra gör är upp till dem. Det intressant är hur man tänker kring pengar. Hur resonerar du? Nu har jag säkert gjort många ganska arga…