20 år

Idag var vi alltså på picknick och träffade både nya och gamla bekanta. Jag fascineras alltid av andra människor och försöker lära mej något av varje möte jag har. Idag var det ett tiotal bekanta ansikten och lika många obekanta. Av de bekanta var det fd skolkompisar, träningskompisar och kompisars kompisar.

Det har hänt flera gånger i sommar att folk jag inte träffat på länge säger att jag inte förändrats något alls sedan vi gick i skolan, så även idag. Skulle jag inte ha ändrat mej på 25 år? Skrämmande tanke… jag hoppas att jag är mycket klokare  🙂
Vad de menar är förstås att jag utseendemässigt inte förändrats särskilt mycket, å det kan ju knappast jag bedöma. Jag tycker de flesta har blivit både rynkiga, tjocka och gråhåriga – även jag. Men när den tredje eller fjärde personen säger så om mej, så måste det väl ligga nån sanning i det?

42 år

Relativt ofta händer det också att någon säger: ”Åh, jag läser din blogg varje dag!” I vissa fall blir man nästan generad och tänker ”Jösses, vad har jag skrivit egentligen?!” Men oftast tar jag det som en komplimang och tackar för att folk faktiskt läser mer än en gång, det betyder ju ändå att det finns något intressant att återkomma till. Just idag blev det nästan komiskt när min gamla gymnastikkompis tittade på Martin och konstaterade att han var MANNEN och sen tittade på Senior och undrade om det var han som åkte motorcykel eller om det var han som var på akuten i söndags. Då har man koll lixom  🙂

Å andra sidan läser vi om hennes dotter i tidningen titt som tätt, eftersom dottern är världsmästare i armbrytning! Så det jämnar väl ut sej antar jag  🙂

Sen har vi de där som säger ”Jaha, så det är DU som är Marlene!” Vad menar de då? Alla känner apan eller?

Folk får gärna känna igen mej, läsa min blogg och tycka lite vad de vill. Det skulle vara väldigt roligt att veta vilka mer som läser, så lämna gärna en kommentar. Vissa vet jag, men många ger sej inte till känna… lämna ett litet fotavtryck, så kan jag hälsa på hos er också om ni har en blogg. Men vill ni vara hemliga får ni förstås vara det också, ni är lika välkomna ändå.