När jag kommer hem till folk som har skinande rena diskbänkar, inte en pryl ligger fel och noll pappershögar – då får jag lite ångest. Jag fattar inte hur de gör!!! Städar de istället för att sova? Har de någon liten Nisse som går efter dem och städar upp? Gör de inget annat än städar och plockar? Jag vill verkligen veta!

Hur mycket jag än försöker så ligger jag alltid efter med något. I våras gick vi verkligen in för att rensa ur och få bort en massa grejer, för att få ett rent och lättstädat hem. Det blev jättefint, men bara på nedervåningen – övervåningen hann vi inte med. Den skulle vi ta under sommaren… Det gjorde vi inte…

Vi målade huset förra året och i år skulle vi bara ta garaget så skulle allt vara nymålat och fräsch och vi skulle inte behöva tänka mer på det. Blev det målat tror ni? Självklart inte! Men vi har lite panel som behöver bytas också, så allt hade inte varit klart ändå… Det får bli nästa år… kanske… Å andra sidan ska vi lägga trätrall på uteplatsen också…

Hur jag än sliter, röjer, plockar och kämpar så får jag aldrig helt och hållet ordning. Det där med att gå och lägga sej och veta att köksbänken är ren och tom finns inte i min värld. Å skulle den vara det så är det istället kaos någon annan stans. Jag får helt enkelt inte ordning överallt samtidigt hur jag än försöker. Å skulle jag mot förmodan få ordning inomhus, så ser det ut som en djungel utomhus.

Just nu har vi en loppis framför oss, så nu kastar jag ut grejer på löpande band. 6 flyttkartonger är fulla med grejer som ska säljas av på loppis nästa helg. Kom dit och fynda! En jättefin divan har fått flytta hem till mamma, den blev helt enkelt för mycket här. Så jag är på väg att återerövra vardagsrummet igen. I träningsrummet har det varit mängder med grejer som också ska på loppis, så där är det också snart ok. Bara resten kvar…

Av någon anledning börjar jag alltid i tvättstugan. Är bara tvättkorgarna tomma, så känns det ok. Sängarna får gärna vara renbäddade också, då är jag på g lixom. Å sen tar jag köket, när kaoset på köksbordet är borta känns det bättre. Så plockar jag upp allt från alla golv och dammsuger – då är iaf det värsta fixat. Sen kommer jag lixom inte längre.

Det blir alltid någon pappershög kvar. Det ligger alltid några grejer kvar på bänken i hallen. Å det ligger alltid en massa grejer vid datorn i vardagsrummet som jag ska skriva om. Jag blir aldrig klar! Å skulle jag mot all förmodan känna mej hyfsat ikapp, så har jag missat att gå med hunden, glömt att kolla mailen eller att uppdatera bloggen eller Du i Fokus. Jag missar alltid någonstans.

Just nu har jag en tom tvättkorg och renbäddade sängar. Hunden har fått sin promenad, jag tar hand om min kropp och sover hyfsat bra. Bilen får nästan plats i garaget… men köksbordet är fullt med grejer, det ligger pappershögar på golvet i vardagsrummet, gräset ute i trädgården går till smalbenen och vildvinet håller på att ta över hela trädgården.

Finns det verkligen någon som är ikapp med allt? Som är i fas med jobbet, har ett städat hem, en hälsosam kropp, en städad trädgård, ett garage där bilen får plats,  tomma tvättkorgar, pantat alla tomflaskor, regelbunden kontakt med familj och vänner och sover gott på nätterna. Finns det verkligen någon sån? Är inte det en utopi? För mej låter det helt overkligt, som en dröm.

Hur ligger ni till? Är ni någonsin ikapp? Eller ska vi bilda klubb kanske  🙂