Kontaktperson = jag

Kontaktperson = jag

Jag har ett uppdrag som jag månar väldigt starkt om och det är som kontaktperson till två funktionshindrade personer. Bägge har asperger, den ena är en kille på 40 år och den andra är en tjej på 18. Två personer som jag tycker väldigt mycket om och som jag gärna träffar.
 
Som kontaktperson ska jag egentligen bara vara en ansvarsfull och påhittig kompis. Jag ska engagera och entusiasmera kontakt”barnen” att göra något utöver det vanliga i deras vardag. Vi äter lunch, fikar, shoppar, går på mässor och en massa annat skoj. Och för detta får jag alltså betalt!
 
Det är en otrolig förmån och känns som en lyx att få göra roliga saker med trevliga personer och dessutom få betalt för det. Pengarna jag får är våra sk bonuspengar. Det är dem vi reser för och har som extra guldkant. Jag hoppas att jag sätter lite färg på mina kontaktbarns liv och att jag därför kan använda pengarna till en guldkant för min egen del.
 
Men som vanligt har jag liiiite dåligt samvete att jag överhuvudtaget får betalt för det… Sån e jag!
 
 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.