Min tidsbrist är patetisk!

Min tidsbrist är patetisk!

Hur kan jag inte hinna nåt??? Jag har egentligen all tid i världen, men hinner ingenting! Min tidsbrist är faktiskt ganska patetisk!

Sedan jag slutade jobba på Viktväktarna har jag kunnat göra lite som jag vill med min tid. Från början var Martin arbetslös och tillsammans styrde vi upp hemmet, tog långa promenader tillsammans osv. Det enda som tog tid var bloggen och eventuella event runt den. Förra hösten startade vi Du i Fokus och sedan dess har jag haft hur mycket som helst att göra! Det mesta väldigt kul, men tiden har helt plötsligt minimerats.

Jag prioriterar mina sovmornar, eftersom de gör att jag kan fungera hyfsat normalt. Jag slutade ju faktiskt jobba pga min fibro, sömnapné och lite annat. Så att sova tills jag vaknar av mej själv är guld värt! Ibland är det pressfrukostar som jag anser att jag måste åka på och då blir hela dagen lite konstig.

Så oftast vaknar jag vid 8, duschar och käkar frukost och hamnar en stund framför datorn. Vid 11 blir det långpromenad med pälsbollen, då är vi ute en timme ungefär. När vi kommer in får han mat, jag kollar mailen och sen är det dax för mej att äta lunch. Eftermiddagen går åt till att skriva ett blogginlägg, få ihop några texter till magasinet och i bästa fall göra mina sjukgymnastik. Om det inte är något pressevent så jag måste åka in till stan. Då försvinner halva dagen ungefär och blogg och magasin får betas av en annan dag eller medan Martin fixar middagen. Sjukgymnastiken SKA göras varje dag, men det är såååå tråkigt att jag försöker ”glömma bort” det…

Dagarna försvinner alltså. De senaste veckorna har det varit en massa läkarbesök också och kommer att vara fler den närmaste tiden. Det tar också tid från skrivandet. Å då ryker tiden på Curves… tyvärr. Många stressar av när de tränar, jag blir stressad av tanken på att trycka in träning också. Som idag: då skulle jag vara på Vårdcentralen i Järna (ca 4 mil bort) strax innan 9 och ta bort en massa prickar. Kom hem strax innan 11, då gick jag med hunden, sen åt vi lunch, letade upp material och skrev en text till magasinet och nu sitter jag här och klockan är strax 15.00. Jag gick upp tidigt och är skittrött. Så jag ska bara skriva klart detta inlägg och sen lägga mej en stund innan jag åker in till stan på teater. Tiden bara försvinner!

Bloggen och magasinet tar kanske 4-5 timmar om dagen, hundpromenaden 1 timme, sjukgymnastiken 20 minuter. Då borde jag hinna ett par varv på Curves också, men det gör jag alltså inte just nu. Promenaderna och sjukgymnastiken får räcka just nu i motionsväg. Jag är alltså vaken ungefär 14 timmar per dag. Vad gör jag resten av tiden? Jag borde ju rimligtvis ha minst 5 timmar över… lunchen tar lite tid, den ska även fixas. Det går några minuter att hålla huset ok, slänga i en tvätt där, tömma en diskmaskin här… gosa lite med hunden… en tupplur…

Det är ändå skönt att veta att det bara är jag själv som stör mej på detta. Martin poängterar att jag är hemma för att ta hand om mej, inget annat. Det jag inte hinner idag, kan jag göra imorrn, Eller nån annan dag. Ikapp med allt lyckas jag aldrig komma. Jag ligger alltid efter med texter, blogginlägg, tvätt, städning eller träning. Det är nästan värre nu än när jag jobbade faktiskt. Kanske är det så att ju mer tid man har desto sämre blir man på att utnyttja den?

Det är som det är. Nu ska jag ta mina omplåstrade armar och sova en stund. Bedövningen har släppt och det svider som sjutton i fem sår. Nån timme i sängen får det bli, sen sjukgymnastik innan det är dax att möta upp Martin. Ikväll ska vi se publikrepet av Snövit på Maximteatern, den med bla Yohio, Nanne Grönwall och Niclas Wahlgren. Ska bli skoj!

Gäsp och gonatt!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.