Plötsligt ropar Senior högt och jag undrar förståss vad som händer. Då har Senior hittat en stor, fet, välmående fästingjäkel på Baileys nos. Den måste gått runt där, för Senior behövde knappt peta på den förrän den var loss. Och så stor som den var, hade den nog ätit sej mätt på vår stackars valp.
 
Det blev till att begå mord i vasken, mordbrand för att vara exakt. Den äckliga tingsten förvandlades till aska och Baileys första fästinghalsband åkte på. Fyyyy va det luktar…
 
Enda minnet nu av herr fästing är en stor bula vid valpens nos. Vi får hoppas att det inte blir någon sjukdom eller nåt av den.