Något fattas mej…
Vännen har åkt tillbaka till Stockholm och min tillvaro blev genast lite gråare och tristare. Nu får vi inte träffas förrän på torsdag igen, tre dygn… långa dygn…
Vi har haft en jättemysig påskhelg med långa, sköna promenader, mysig tillvaro med barnen och en massa gos. Det känns väldigt bra och vi har planerat för en framtid tillsammans. Vännen pratar redan om en resa till Prag NÄSTA vår. Å detta efter bara två månader tillsammans… Vi har det så bra att man inte vågar tro at det är sant. Å nu är han borta! Usch!
De närmaste dagarna ska jag ägna åt barnen. Vi ska mysa på vårt sätt och bara ta hand om varandra. Vi har inte varit ensamma på många veckor nu, så det kan behövas. Vi har en del att prata igenom och ta beslut om när det gäller vår framtid med Vännen. Barnen vill gärna att han flyttar hem till oss, men det är ju fortfarande en del detaljer som jag vill prata med barnen om.
Nu ska jag ta med Junior på en promenad med Baileys. Bara han och jag så vi kan prata lite. Det är sol och 2 grader varmt, men blåsigt!