Som ni vet så bodde jag i Gambia på 90-talet. Det är det absolut bästa jag gjort och det utvecklade mej enormt mycket. Det var innan internets tid, det var dyrt att ringa hem och gick bara ett flyg till Stockholm i veckan.

Beslutet att flytta var faktiskt ganska enkelt. Jag resonerade som så att om jag inte skulle prova så skulle jag undra resten av livet hur det hade varit och om jag åkte och inte gillade det kunde jag alltid åka hem igen. Så jag sålde min lägenhet, packade en stor resväska, pussade fästman och föräldrar hejdå och drog iväg.

Jag hade det ganska förspänt. Min dåvarande fästman jobbade som elektriker på dåvarande Linjeflyg och kunde flyga väldigt billigt. Min pappa jobbade som pilot på Skyways och hade lika bra förmåner han. De kom ner någon gång vardera och hade då med sej det jag längtade mest efter; falukorv och godis!

När man bor utomlands inser man vad det är man verkligen tycker är gott! En del saker hittar man där man är, som i mitt fall Bounty och citronfanta. Det var min dagliga frukost… illa illa, men gott! Men sen finns det ju saker som inte finns där man är och i mitt fall var det LAKRITS! När fästmannen kom hade han med sej Gott & Blandat och när mamma kom hade hon fixat korvstroganoff åt mej. Stroganoffen hade hon fryst ner och när de kom fram hade den lagom tinat och kunde värmas, vi hade faktiskt en mikro som funkade ibland. Vi hade el kanske två timmar per dygn  🙂

Jag bodde med en finska, en holländare, en skotte och en engelsman och den där engelsmannen älskade min korvstroganoff och åt upp den!!! Vilken bandit! Godiset fick jag ha för mej själv, ingen gillade lakrits.

Min tid utomlands har förstås satt spår. Jag hade ett tätt samarbete med Ving när jag bodde i Gambia, så nu när vi åker är det oftast Ving vi åker med. Så ett par veckor innan vi drar iväg brukar jag slänga iväg ett mail till personal på plats och fråga om de längtar efter något särskilt som vi ska ta med till dem. Det är alltid lika uppskattat, så även denna gång. Idag kom en liten önskelista från Kap Verde på julmust, lussebullar och choklad. Självklart fixar vi det! Kanske blir det någon liten supersvensk överraskning också…

Det är ju inget problem att ta med något litet. Det finns både plats i väska och tid att köpa det. Å det blir så uppskattat och lyser upp deras jul och nyår när de inte har sina nära och kära runt sej. Inget besvär alls, bara roligt! Så etablerar man en kontakt redan innan man kommer och det känns nästan som man känner varandra när man väl ses. Så blev det i Egypten förra året, när vi åt middag med Ving-Guiderna en kväll på hotellet och sågs nästan dagligen bara för att säga hej.

Att bo utomlands är en otroligt nyttig erfarenhet och ett sätt att lära känna sej själv. Ibland längtar man förstås hem, särskilt när det är något extra som kanske födelsedagar, både den egna och andras. Som sagt; jag kunde ju knappt ringa hem, sånt är ju lättare idag. Jag är iaf väldigt glad att jag tog chansen, det förändrade och förbättrade mej för alltid!

Vad längtar du efter när du är utomlands en längre tid?