Ont i munnen…
Så var jag tvungen att gå upp tidigt idag med, jag hade nämligen en dejt med något av det värsta jag vet; tandläkaren! När jag var liten var jag så rädd att jag fick lugnande, när jag blev vuxen gick jag bara till tandläkaren när jag verkligen var tvungen sisådär var tredje år eller nåt. Men nu sedan jag började gå på Tandläkarhögsskolan är det faktiskt ganska ok… så ok det kan bli iallafall.
Min tandläkare heter Linnea och är en söt tjej på 24-25 år eller nåt. Hennes mamma är tandläkare och hennes blivande man hittade hon i klassrummet och tillsammans tar de sin examen till våren. Hon är alltså uppvuxen i tandläkarstolen och gör inget annat än rotar runt i andras munnar. Jag känner mej fullständigt säker i hennes händer trots att jag avskyr det!
Under de senaste tre åren har hon helrenoverat min mun, idag bytte hon en tillfällig lagning och som det ser ut nu så har vi bara ett möte kvar innan hon slutar. När jag blev sjuk för sisådär 3 år sedan visade det sej i munnen ganska snabbt och jag fick mängder med hål och inflammerat tandkött. Hon har fixat alla hålen, den enorma tandsten som infektionen i kroppen skapade och idag fick jag min bettskena som jag ska ha för att inte tugga sönder tungan på nätterna. Samma bettskena kunde jag använda för min somnapné och jag skulle få betala runt 9000 kr för den när jag blev remitterad från sömnlabb, nu när den är gjord av en elev kostar den bara sammanlagt 450 kr.
Varje besök på tandläkarhögskolan kostar 150 kr och bettskenan har krävt tre besök, ett där man gjorde avtrycket, besöket idag när jag provade in den och ett återbesök för att se att den har fungerat. Lite skillnad i kostnad kanske man kan säga, man undrar lite vart resten av pengarna skulle gått till…
Här har ni alltså en fd livrädd patient som idag går (nästan) frivilligt till tandläkaren. Det känns inte bra alls att Linnea nu är färdig och att man ska börja om med en ny student. Men så är reglerna och det är bara att följa dem om man vill gå där. Å det vill jag! Jag respekterar och gillar lärarna (en av dem är min fd tandläkare och ”ingift släkting”) och det är MYCKET billigare. Så jag fortsätter och önskar Linnea lycka till med sin karriär. Å så hoppas jag att min nästa student är minst lika trevlig och bra.
Attans va ont i munnen jag har!