Asså det är så härligt ute att man nästan går sönder!!! Här i Tumba har våren kommit långt, till och med blåsipporna blommar. Och jag bara älskar det!!!

Å det är ju en himla tur att vädret är så fantastiskt som det är, det gör ju min viktkamp otroligt mycket lättare. Idag var jag återigen ute på min halvmil, fjärde gången på sex dagar – visst är jag duktig?! Jag går samma sträcka varje gång, det är två REJÄLA uppförsbackar på varvet och jag känner redan hur stegen blir lättare för varje gång jag går. Om några dagar ska jag varva lite med att springa också är det tänkt.

Jag föredrar promenader när jag ska gå ner i vikt, särskilt om det ska gå snabbt. Man får upp flåset, men inte så mycket att man blir hungrig och behöver äta efteråt. Av promenader bygger man ju heller inga muskler, även om det inte är något större problem för oss kvinnor. Men det är en lågintensiv träning som man kan göra länge och som gör mycket för kroppen och det gillar jag. Dessutom kan man göra det var som helst och det enda man behöver är ett par bra skor. Enkelt!

Jag använder Endomodos app på telefonen för att mäta distans och tid och självklart vill jag förbättra tiden varenda gång! Men så blir det ju inte alltid… å huvudsaken är ATT jag går inte hur lång tid det tar. Jag använder ingen musik utan lyssnar på naturens ljud och noterar varenda växling som sker varje dag. Förra veckan såg jag en enda tussilago, idag var det hundratals och dessutom alltså både vit- och blåsippor. Baileys nosar runt, rullar sej och försöker göra mer än jag låter honom. Skulle han få nosa på allt han vill, så skulle det ta flera timmar att gå runt. Jag bestämmer!

När vi kom hem idag var det så varmt att jag kunde ta av mej tröjan och sola lite på trappen på baksidan. Så otroligt härligt! Och lite färg på näsan blev faktiskt. Så det känns riktigt härligt! Jag känner hur kroppen omformas och är helt övertygad om att jag kommer att vara i mitt livs form i sommar. Frågan är bara om jag når målet till den 4 april, vi får väl se…