Lyckan kommer. Lyckan går.
Men minnen består.

När jag fick
detta ämne av Marlene fick jag svettas lite. Det är inte ett enkelt ämne
att skriva om för lycka är så oerhört olika för alla. Åtminstone vad
lycka innebär, men känslan av ruset som går genom kroppen är detsamma
för oss alla. Det inbillar jag mig.

Lycka. Vad är lycka?
När
jag var liten hade jag inte samma referensramar om vad lycka var. Allt
var så enkelt, och att få ett klistermärke hos tandläkaren gjorde min
dag. Ibland hela veckan. Idag är det tvärtom. Jag vet att detta
klistermärke är ett sätt för tandläkaren att belöna att man har varit
duktig, och att man ska uppfatta besöken som något roligt. Som att
smärtan när man lagar ett hål ska vara helt okej för att klistermärket
blir som ett plåster på såret.

Jag har en förmåga att dela in
lycka i olika fack. Det finns en lycka som tillfällig och en lycka där
du känner att du har upplevt ett extas i kroppen. Båda är lika viktiga
för mig men skillnaden är ganska markant.

Jag tänkte att vi ska prata om den lycka som infinner just nu.
Den
enkla lycka som inte behöver så mycket kraftansträngning. Nämligen
lyckan att låta allt som är omkring falla in i en dimma och istället
låta nuet tala. Ett glas rosévin, en dator, ett tänt ljus och musik i
lurarna. Så är min verklighet as written. Jag har inte några större krav
utan kan istället låta allt som är en välbefinnande känsla samlas vid
mitt matbord.

L.Y.C.K.A! Ja, det är ett ämne som inte alls är
enkelt men för mig infinner sig den exalterande känslan när jag får
uppleva att mina drömmar blir verklighet, eller när man bara ler fånigt
över en händelse så att det nästan blir pinsamt.

Jag tror att
det finns många ingredienser för att man ska uppnå lycka. Vi människor
är flockdjur och vi behöver alla en bekräftelse på att vi finns. Att
någon bryr sig, att vi har en axel att luta mot och att vi når delmål i
våra liv. Jag kan gråta inombords när jag vet att vissa människor inte
kan uppleva denna sanna lycka. Som kämpar i motvind där alla tvärkast
blir som ett enda stort nederlag. För så har vissa människor det, och
den inre stressen är en riktig ”Lyckobov” Jag har varit där själv, och
vet vad jag pratar om.

Man har allt, men ändå inte lyckan.
Att
kämpa sig upp från inget till något är den sanna lyckan. Det är då man
får en känsla att man finns, kan dela med sig av kärlek och allra minst
vara stolt över sig själv. Ens lycka är till låns. Om du inte vårdar den
så faller den bort lika snabbt som när en vacker rabatt blir täckt av
snö när vintern kommer.

Kärlek! Det kanske ni som läser min blogg
många gånger har sett i mina inlägg? Då menar jag orden och inte
känslan. Det finns en anledning. Kan man ge kärlek, och sedan ta emot
kärlek då blir man stor. Man blir lycklig!

Så nej jag tror inte att det lilla i vardagen ger den ultimata lyckan.
Det
är de som får känna av olycka och sedan vända det till Lycka som
förstår vad det innebär att känna detta på en djupare plan. Uppskatta
varandra för det ger i sin tur kärlek och det går hand i hand med den
själsliga lyckan.

Evighetsåttan.
What goes around – comes around!

Ha en underbar dag
/Stoffisen

Gilla gärna min Facebookgrupp
 

Om ni bara visste hur mycket människor slösar på onödiga saker, och
det värsta i historien är att det slösas med pengar som inte finns. Att
slösa betyder inte att man gör av med pengar för min del, det handlar om
att köpa saker som man inte har råd med.

Om du som läser detta inlägg tycker att det är okej med avbetalningar så
dömer jag dig inte, men när jag var ung så spenderade jag pengar som om
jag vore miljonär. Varje gång jag fick lön var lyckan total i några
minuter, tills att jag betalade min räkningar. Det var då jag insåg att
det jag valt på avbetalning blev en ganska stor summa – i slutändan. Det
var lite av livets hårda skola som jag fick gå, för att vända på kronor
var inte värt skorna som jag dyrt betalade med ränta. Det tog liksom
aldrig slut, och för att bli av med en avbetalning var jag tvungen att
använda mina sparade pengar för att bli kvitt det jag ”dragit på mig”
Det kanske är därför lyxfällan som sänds på tv 3 känns lite speciellt
för mig. Inte av den anledningen att jag någonsin skulle hamna där, men
har man varit en slösa utan resurser så vet jag vad det handlar om.
Pengar kan ge både bekymmer och lycka, med det beror på hur man handskas
med de resurser man har.

Nu kommer ett tips till dig- Oavsett om du har det bra, eller dåligt ställt.

* Det finns inte något som heter billiga lån eller avbetalningar.
Att
avbetala något oavsett om det inkluderar ränta eller inte, är enligt
mig en ganska knasig idé att verkställa. Det är så lätt att önska sig
något, men det finns en regel. Har man inte pengar på kontot som täcker
det man vill köpa, bör man tänka till en extra gång.
No hard feelings, men att handla det man inte har pengar till är samma sak som att önska sig ett liv i lyx.

* Jag har aldrig fått något serverat med silversked och det har
också gjort att jag vet vikten av vad en bra budget innebär. En budget
är samma sak som att vara tvungen att dricka vatten eller att gå på
toaletten när naturen ”kallar” Har man inte koll på sin ekonomi måste
man se till att få det. Din ekonomi är viktigt för din existens, och då
talar jag inte om att man ska se till att ha råd att köpa en schysst
piké eller en dyr klocka, utan det köpet ska ingå i din budget. Lyx är
inte att bära ett dyrt plagg, det är att ha råd att betala plagget i
slutet av månaden två dagar innan lön.

* Shoppa inte när lönen kommer, gör det några dagar innan, så att du kan se vad ”din månad har kostat”.

* Jag gör alltid en budget för mina kommande utgifter tre månader
framöver. Det ger en inblick hur jag kan leva, och vad jag faktiskt kan
planera. Jag vill ha råd att äta en bra middag några dagar innan lön.
Jag vill ta mig råd att gå förbi ett skyltfönster och se en fin jacka
(och köpa den)

Hur gör Stoffisen?
Jo, han ser till att inte ha avbetalningar.
Han har tre olika konton på banken. Buffert, fondkonto, och Nöjeskonto.
Hur jag fördelar tänker jag inte berätta, men jag tar mig råd om jag vill göra något.
Buffert är precis som det låter; det otillåtna kontot att röra.
Fondkontot är där jag placerar mitt sparande för framtiden.
Nöjeskontot
är det som är det jag har att röra mig med per månad, precis som det
låter, med mina nöjen som inkluderar shopping, middagar ute, resor etc.

För att man ska nå en sinnesfrid i sinnet tycker jag att det
viktigaste är att man amorterar på lån för att få lägre månadskostnader.
Lev tufft i sex månader om ditt mål är att bli kvitt ett dyrt lån och
spara därefter i en form som passar.

Jag har alltid varit intresserad av att fixa och dona med pengar. Det har också gjort att jag har råd att lyxa till med det lilla extra. Det har alla, bara man har planering och budget inom sina ramar för det är just din budget som avgör din vardag. Ett litet tips från Stoffisen som har lite av ett ekonomiskt sinne, ibland..

Men det finns ett problem, och det är att jag idag har ett mycket
onödigt lån, som jag inte alls hade behövt. Ett extremt ”slösalån” som
jag hatar mer är pesten just nu. Men, det är bara snällt att amortera
och se glad ut. Surt sa räven samtidigt som han smaskade på de giftiga
bären. Allt det goda har en bitter eftersmak som man inte tänker till.

Jag är en slösa, när jag har råd.
Jag är en spara 365 dagar om året.
Hellre leva och amortera ett år för att leva i fattigdom för att sedan känna frihet.

Tack för att ni läste detta gästbloggsinlägg!
Min egna blogg
Min facebookgrupp

Bästa bloggläsarare, Marlenes läsare.
jag hoppas att ni har fått en bra start på dagen.

Förra
veckan så presenterade jag mig som Marlenes gästbloggare. Stort tack
för ert varma välkomnande, och det ska bli mycket trevligt att
gästblogga hos Marlene varje vecka. Precis som jag skrev i min presentation så är det nytt för mig att gästblogga, men jag ska
göra mitt bästa. Högt i tak är såklart en avgörande faktor i mina
inlägg. Det blir roligare så.

Hur som. Marlene har gett mig ett
ämne att skriva om denna vecka, och det handlar om vänskap. Närmare
bestämt vänskapsrelationer på internet. Så nu ger vi oss i kast med
ämnet, mina tankar och förhoppningsvis så delar ni med er av era

Vänskap. Vad är vänskap?
Jag
vill börja med att berätta en sak för er. Det kanske inte låter så
otroligt, men för mig är det en avgörande faktor för att jag ska kunna
bygga en vänskapsrelation. Det handlar om respekt och det är A och O för
att det ska finnas byggstenar till ett byggande av relation. Låt oss
kalla det för grunden till ett hus. Utan en bra grund blir huset
ostadigt när det blåser, likaså i en relation som handlar om vänskap.

När
jag fick detta ämne av Marlene var jag tvungen att tänka till innan jag
kunde avgöra vad en bra vänskapsrelation innebär. Det handlar om att
inte ge sig i kast med en så allvarlig fråga utan att ha kött på benen,
men nu är jag tillfreds med mitt tänk och vill dela med mig av det till
er.

Jag älskar människor och då
spelar det inte någon roll om det är en vän som jag har haft sedan
barnsben eller att vi har funnit varandra via internet. Men detta ämne
handlar om just internetvänskap så det är vad jag ska hålla mig till.
Internetvänskap I LOVE IT! Det handlar inte bara om att min blogg
genomsyrar kommentarer från läsare och andra bloggar, tvärtom. Det
handlar om kärlek, omtanke och vänskap där en cyberkram betyder lika
mycket som den man fysiskt får av vännen irl.

När jag började blogga
så hade jag inte en tanke på att det skulle ge mig så många nya vänner.
Allt kändes så diffust när jag tänkte tanken, och när min bloggroll växte
så stod jag som en fågelholk! Är detta möjligt minns jag att mina tankar
pockade på. Kan man få en relation med någon som man praktiskt taget
inte känner?!
Jo, det kan man, om man är öppen i sinne och ser andra människor.

Min
blogg, och det är precis vad jag främst ser som röda tråden till mina
internetvänskaper har inte bara gett mig vänner, utan även mycket
insikt. Jag läser många bloggar och den röda tråden finns inte hos
diverse bloggare. Den ena är inte den andra lik, och det är just det som
har fått mig att inse att internetvänskap är möjligt! Jag hade aldrig
fått förmånen att lära känna Marlene (det är jag säker på) ifall min
blogg Stoffisen inte exciserade. Och, så är det med många av mina
bloggvänner.
Internet är en online diary! Särskilt bloggar.

Ibland
kan jag nästan känna att mina läsare känner mig bättre än mina verkliga
vänner. Allt från glädje till tårar är min resa, och det delas till
människor som är mina vänner som jag inte har träffat i verkliga livet.
Relationer.. Det är knepigt att sätta fingret på hur en relation ska
vara, det är som att lägga ett pussel som aldrig blir klart. Man lär
känna någon, man tycker om, men man ska inte heller glömma att det
ibland visar sig vara motsatsen till det man under en tid skönmålat. Man
ser det hur en person formulerar sig, acting och uppförande, och ibland
har jag blivit förvånad över vänskapen som vi byggt upp. Det är
egentligen inte så mycket mer annorlunda än vännen man har irl.
Så, en internetvän är en fin vän.

Det
blir på en annan plattform, då man lär känna en person direkt via en
datorskärm. Man får direkt uppleva känslor, glada som ledsna, samt ett
direkt inhopp i deras liv. Jag kan inte annat än att säga att jag älskar
det! Det blir äkta och många av mina internetvänner har fått agera
bollplank under min resa i bloggsfären. Man kan jämföra det som att
besöka en psykolog, man får prata, ventilera utan att behöva träffas.
Det låter kanske som att jag utnyttjar mina internetvänner, men så är
inte fallet – givande och tagande. Ja, och i den gråa vardagen också.

Så JA, jag älskar mina bloggvänner mycket.
Inte
bara för att dem ger så mycket energi, men också för att jag känner
till mycket i deras vardag som jag känner i hjärtat. Vänskap – ja!

Men jag vill även ge ett varningens finger gällande internetvänskap.
Man
ska verkligen tänka på vad man delar med sig av, för den respekt du
känner för andra är inte alltid samma sak för motparten. Men å andra
sidan så är ju verkligheten med vänner som ibland sviker inte heller
långt borta alla gånger. Det har vi nog alla någon gång upplevt.

Tack för att ni läste mitt första blogginlägg hos Marlene.
Vi ses nästa vecka.
Om ni vill hälsa på hos mig hittar ni mig här.
Ps: och vill ni hänga på till 100% så gilla gärna min facebooksida .

Kärlek till Dig, och glöm inte att vara rädd om dina vänner,
Oavsett om det är en vän som du träffat i verkliga livet. Eller inte.
Stoffe

Hej bästa Du.
Mitt namn är Kristoffer, och jag driver bloggen Stoffisen sedan hösten 2011.

Det
känns lite speciellt att skriva en personlig presentation. Inte bara av
den anledning att jag ska berätta om mig själv i en annan blogg, men
också för att det är lite skrämmande att lämna sin egen blogg för att
göra sin röst hörd. Den trygga platsen som min blogg genomsyrar ska nu
få ytterligare en kanal hos Fd Ensamma Mamman (Marlene)

Mitt
namn är som skrivet ovan; Kristoffer, men jag föredrar att ni kallar mig
för Stoffisen eller Stoffe. Jag är en aktiv bloggare som driver min egna
blogg http://stoffisen.com som handlar om livets alla aspekter. Jag
är 32 år och kommer ursprungligen från Boden, Norrbottens län. Men,
sedan 12 år bor jag i Stockholm och trivs i Sveriges vackra huvudstad.

Mina
tankar är många och jag älskar att reflektera över olika ämnen. För att
jag ska trivas i min roll som Gästbloggare är det viktigt att ni vet
att det är högt i tak när jag debatterar. Allt från kärlek, jantelagen,
livsavgörande frågor och frågeställningar kommer att genomsyra mina
inlägg. Mina inlägg kommer inte att vara anpassade till massan och jag
tror mig veta att våra åsikter kommer att skilja sig från varandras. Det
kallas livet.

Det finns dock en enkel regel som jag tar med mig från min egen blogg; Kärlek och folkvett ska vara prio ett i en kommentar. Så fungerar jag.

Nästa
vecka på tisdagen, kommer mitt första inlägg. Marlene får sätta ribban
och ge mig ett ämne, och jag väntar med iver på ämnet.
Till er alla – kärlek!
Kram
Stoffe

… får jag gå och lägga mej! Hunden har varit ute och nu hoppas jag att han tänker hålla sej lugn tills imorrn. Jag behöver ta igen lite sömn så att morgondagen funkar bättre än idag. Ungefär allt blev fel…

Imorrn ska jag presentera min gästbloggare Stoffe, eller rättare sagt; han ska få presentera sej själv. Så titta in då och kolla in honom, han är söt som socker  🙂

Gonatt alla fina, nu är jag slut som människa. GÄSP!