Vecka 6 körde jag igång mitt hälsoprojekt ordentligt igen. Det är alltså 11 veckor sedan. Hur går det då? Har det hänt något under de här veckorna? Ja, det kan man verkligen fråga sej…

De senaste 25 åren har jag haft stenkoll på mat, motion, vila och allt annat som hör hälsan till. Men sjukdomar, stress och klimakteriet är svårt att rå över och kan ställa till det mesta i kroppen. Så två gånger på de här åren har jag blivit ordentligt sjuk, senaste gången 2022. Det är det jag håller på att reparera nu.

Så 4 februari (2026) körde jag upp på banan ordentligt igen. Då hade jag fått hjälp med medicin för klimakteriebesvären och fått ordning på både stress och sömn. Nu kunde jag köra igång på riktigt igen. Och sedan dess har det faktiskt gått riktigt bra. Iaf i mina ögon…

Jag går ner extremt långsamt i vikt. Det betyder ungefär 1 hekto i veckan när jag sköter mej exemplariskt. Förra svängen tog det tre år att ta bort 10 kilo. Å andra sidan är jag grym på att hålla målvikten när jag väl når den. Den här gången har jag dock valt att inte prata hekton eller kilon, eftersom det triggar en del – även mej i vissa fall. Det är inte jättekul att stolt redovisa ett resultat som någon annan sedan slår ner.

-Tjoho! Jag gick ner 0.6 i mars. Yey! Så får man svaret: -Bra jobbat. Jag gick ner 2,5 kg på samma tid. Asså… nä, det är inte särskilt peppande. Alltså låter jag bli. Däremot kan jag redovisa procent och centimeter, samt andra framgångar.

Resultatet då?

Så, vad har hänt på de här 11 veckorna? Jo, jag har gått ner 3.15 % minsann och minskat 11 cm sammanlagt. 4 cm över bröst och mage och 3 cm över rumpan. Snart en storlek alltså. Så nu ska jag definitivt inte behöva köpa ny vinterjacka. Det var ju det som fick mej att ta tag i allt igen. Jag vägrar att köpa en ny garderob!

Jag behöver gå ner i vikt pga av min överhängande cancerrisk och för att jag inte orkar det jag vill. Som jag brukar säga ”Jag vill att min kropp ska göra det jag ber den om, så länge som möjligt” och nu orkade den inte riktigt längre. Jag hade problem med andningen, ont i höfter och knän och inga kläder var bekväma. Det jag såg i spegeln var inte jag. Jag ska vara pigg, glad och sprudla. Det gjorde jag inte längre.

Jag har ett mål, långt där borta. Men det är inte en siffra, utan en känsla. Just det där att känna sej pigg igen och att trivas med det man ser. Och såklart skjuta undan den där cancern så mycket det går. För detta krävas alltså minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag, så lite stress som det bara går samt en hälsosam vikt. Det finns såklart inget som säger att man inte får cancer ändå, men man kanske skjuter upp den lite eller klarar en behandling bättre.

Delmål 1 & 2

Första delmålet är i mitten på maj, då jag vill trivas och känna mej fin i en klänning igen. Nästa delmål är i mitten av juli när vi ska på kryssning och kommer att gå massor. Jag vill orka och inte sinka de andra med att behöva vila en massa. Jag vill kunna springa runt i tex Rom och Florens, och se allt jag hinner på de 8-10 timmar vi är där. Inte sitta på en parkbänk och vila.

Så jag kämpar på och ser alltså resultat. Det går inte så fort, men det går – och det är huvudsaken!

---

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Jag börjar aldrig om, jag kör bara upp på banan igen. Nu är det länge sedan jag behövde göra det, typ 10 år sedan – så länge höll jag vikten. Sen blev jag sjuk, igen… och då kommer pluset på vågen direkt. Så nu är det dax för minus igen!

i Augusti 2000 skrev jag in mej på Viktväktarna. I juni 2004 gick jag i mål, 12 kilo lättare. 2010 blev jag sjuk och gick upp alltihop – 2013 hade jag återigen gått i mål. 2021 gick jag in i en akut stress, som blev så långvarig och illa att kroppen tog stryk. Funktioner i kroppen la av, bla ämnesomsättningen som redan var dålig pga bla hypotyreos och fibromyalgi.

När jag sökte hjälp 2022 undrade min läkare hur jag ens orkade stå upp, jag var i ett extremt dåligt skick och än var vi inte ute ur den extrema situationen som var då. Den gick heller inte att göra något åt som det var just då. Men långsamt gick allt åt rätt håll och för något år sedan började jag må hyfsat bra igen, iaf i skallen. Kroppen tog längre tid på sej…

För ganska precis ett år sedan visade vågen det högsta någonsin. Vad jag än gjorde så gick jag inte ner i vikt. Det gick bara inte. Jag hade ont precis överallt, särskilt i lederna. Jag kände inte igen mej själv. Jag bad om hjälp hos sjukvården och frågade om det kanske kunde ha med klimakteriet att göra? Den unga AT-läkaren viftade iaf inte bort min fråga, utan ringde upp en gynekolog medan jag satt där. Hon bekräftade att jag nog var något på spåren och tog emot mej på sin klinik några veckor senare.

Jag blev tagen på allvar och fick medicin. Det som krånglar till det ännu mer är att jag har förhöjd cancerrisk och alltså inte får ta någon medicin med östrogen, men sedan något år tillbaka finns en medicin även för oss (Veoza). Så den har jag tagit sedan dess. Jag märkte skillnad direkt. Värken i lederna försvann nästan helt och jag fick sova på nätterna. Världen fick lixom färg igen. Ljuuuvligt!

Nu kunde jag fokusera mer på hälsoresan och vikten. Men det har varit svårt, ett hekto ner – två hekto upp… typ. Jag har läst på, pratat med såna som kan både hälsa och särskilt kvinnohälsa. Fått mängder med tips och råd och funderat en hel del själv. Jag har ju trots allt jobbat med viktminskning på Viktväktarna och även lyckats gå i mål själv två gånger – jag ska kunna detta.

För tre veckor sedan hade jag utverkat min nya plan och satte den i verket. Upp på banan igen. Inte börja om. Jag har aldrig slutat, det var bara kroppen som inte tyckte som jag. Den nya planen gick ut på att öka protein och fibrer, samtidigt som jag minskat på saltet. Att öka protein är ganska enkelt, det är bara att äta mer ägg eller helt enkelt ta en proteinshake (som jag varit helt emot innan). Att öka fibrer är knepigare… men jag knaprar morötter för glatta livet och kommer snart att utveckla kaninöron 🙂

Å detta funkar tydligen, för vågen pekar stadigt neråt. Jag är en långsam soldat när det gäller minus på vågen. Mitt snitt har alltid varit runt 1 hekto (inte kilo alltså), i veckan. Ni ser ju här uppe, det tog fyra år att gå ner 12 kilo första gången jag försökte och tre år att gå ner 10 gången efter. Jag är alltså glad så länge det faktiskt är ett minus. Vilket det inte varit, hur mycket jag än försökt de senaste tre åren. Men nu! Nu verkar det hända något.

Den här gången tänkte jag inte prata kilon eller hekton. Jag kommer inte att berätta mina exakta vägresultat mer än möjligen i procent. Just för att inte trigga någon eller få någon att känna sej dålig. Så som jag själv känt när mitt lilla hekto har jämförts med stora siffror. De flesta går inte ner snabbt, men det är det man tror när man ser resultaten i sociala medier. Jag vill inte bidra till någon vikthets eller dåliga känslor, alltså kommer jag bara berätta om det är minus eller plus.

Jag vet att det kommer att ta tid. I början på sommaren nästa år händer en himla speciell grej, då vill jag må så bra som möjligt och känna mej fin. Det är typ 25 veckor dit, ett halvår alltså. Om jag håller den vanliga takten kan jag alltså gå ner typ 2-3 kilo tills dess, skulle min kropp vara på humör kanske det kan bli 5 kilo. Jag hoppas verkligen det, men vet hur det brukar vara. 5 kilo är ändå en klädstorlek och skulle göra stor skillnad för mina 156 centimetrar.

Nu är jag alltså på banan igen och de två senaste vägningarna har visat minus, än så länge 1 % av ursprungvikten. Det är jättemycket i min lilla värld och jag vet att den siffran inte kommer att bestå. Å andra sidan börjar jag på en (för mej) hög vikt och tycker att jag mår bra nu. Så vi får väl se. Fokuset är kosten, sömnen och promenaderna. Helst också mitt träningspass, tre gånger i veckan – med det är en stor bonus.

Hoppas ni är med på min resa och att detta kanske kan peppa någon mer att ta tag i sin hälsa. Det är ju inte för att bli snygg som jag gör detta, jag vill ha en så frisk kropp som möjligt. Mitt mål är att ha en kropp som gör det jag ber den om så länge som möjligt. Då måste jag hjälpa den med förutsättningarna (inte så lätt när man har ett gäng andra sjukdomar och diagnoser som sabbar en hel del). Och för att skjuta upp den där jäkla cancern så länge som möjligt såklart… går det så går det…

Just det! Ni vet väl att det finns mängder med tips för hälsoresan under fliken ”TIPS” här på bloggen. Där finns allt från tankar och tips till samlade inlägg med tex fiskrecept eller vegetarisk och en massa annat. Missa inte det om du också är på din hälsoresa. Och HÄR finns det typ 600 veckomenyer, kompletta med points och länkar till recept.

Är ni med mej? Är ni på er egen hälsoresa kanske?

---

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram