resa - - Page 3

Lillhärdal – Yra och Robinson-vinnare

juli 29, 2024 Marlene Kommentarer 5 kommentarer

Vi samlar ju material om campingar och ställplatser just nu och hade hört en massa gott om en camping i Lillhärdal en bit från Sveg i Härjedalen. Så dit styrde vi kosan och hamnade i byns största händelse på hela året: Härdalsyran!

Vi är rätt dåliga på att kolla upp en plats innan vi besöker den. Jag vet att jag som skribent och journalist borde vara bättre på sånt, men det brukar lixom lösa sej när man väl är där. Det innebär att vi hamnar på en massa roligheter som vi inte alls räknat med, som i Lillhärdal.

Vi bokade plats på campingen på nätet, så vi visste att vi hade en plats där. När vi närmar oss och kör längs huvudvägen fattar vi direkt att något är på gång. Det står mängder med bilar längs vägen, kilometer efter kilometer – genom hela byn faktiskt. En kompis som får höra att vi är på väg dit frågar om vi ska se Fröken Snusk och vi fattar ingenting.

Väl framme på campingen får vi veta att det är festival i byn, att Fröken Snusk och Streaplers står på scenen, att årets Watercross håller på som bäst och att kvällen bjuder på cuising av både EPA och gamla fina bilar. OCH att det kommer att vara fest på campingen som ägarna tilllåter, för detta är bara en gång om året. Ok, tänker vi, det var väl lixom bara att hänga på.

Vi ställer oss på plats och skyndar oss iväg för att se watercrossen, som alltså är snöskotrar som kör en bana på vatten. Detta är såklart helt nytt för oss och det vill vi inte missa. Vi hinner precis till finalheatet och får se en helt galen uppvisning. Skotrarna kör galet fort, hoppar över hinder och tävlar om att komma först i mål. Så häftigt att få se och uppleva på plats.

Vi går tillbaka till campingen för någon timmes vila, sitter i solen och läser, utforskar campingen och lite sånt som man gör på en camping. Som vi gör på en camping alltså; kollar varenda centimeter av området. Snart är det dax att gå upp till vägen igen, en promenad på kanske 3-4 minuter. Nu är det dax för årets cruising.

Det tar en stund innan allt kör igång och känns lite oorganiserat till en början. Men snart glider bilarna förbi, varv efter varv. Musiken pumpar, motorer vrålar. Stockholm känns väldigt långt bort när vi sitter där och tittar. När vi är nöjda går vi den korta biten till byns enda restaurang för en bit mat. Vi hinner precis sätta oss ner innan det väller in folk, en himla tur hade vi. Det fanns inte en enda plats kvar några minuter senare.

Mätta och belåtna går vi tillbaka till bilen. Drar ner rullgardinerna, trycker i öronpropparna och somnar som grisar. Det där partyt vi blivit varnade för har inte alls stört oss. Öronproppar is da shit!

Vi vaknar pigga och utvilade, solen skiner och det blir frukost ute. Efter en dusch och avklarat jobb är vi nästan redo att dra vidare. Då börjar vi prata med en man som ser lite bekant ut… det visar sej vara Pelle Lilja som vann Robinson Sverige för något år sedan. Vi pratar och pratar, han kollar in vår husbil och vi hjälper honom med några bilder. Ett otroligt trevligt möte och vi lovar varandra att ses igen hemma i ”stan”.

Sen kör vi vidare. Men vi kommer tillbaka, den här lilla pärlan kommer vi definitivt att besöka igen. Så fin camping med härligaste läget och så sköna människor. Hit måste vi igen, men gärna när det är lite lugnare 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Misslyckat jobb och vinbar i Ljusdal

juli 27, 2024 Marlene Kommentarer 6 kommentarer

Sommarens jobb är att samla material till ungefär hela årets artiklar om campingar och ställplatser. Så vi åker runt i landet för att fota och filma, en del platser har vi fått beställning på och måste alltså göra en liten avstickare då och då. Så var det med en ställplats i Järvsö, men det jobbet blev pannkaka…

VI besökte en ställplats i Järvsö för två år sedan och tyckte det var en väldigt fin plats. När vi var där var det dock bara vi och det blir inte tillräckligt bra bilder för en artikel med så få ekipage. Så det var dit vi var på väg nu för att ta nya bilder. För säkerhets skull ringde vi i förväg och fick veta att där bara var en enda bil inbokad. Inte mycket idé att åka dit då… Så det sket sej kan man väl säga…

Men nånstans skulle vi ju och vädret var fint igen, chansen att samla nytt material sumpar vi inte. Så vi bestämde oss för att åka till Ljusdals Camping istället. På vägen dit har journalistkollegan och vännen sitt sommarboende. Så vi passade på att göra ett (väldigt) snabbt besök hos henne. På kvarten vi var där hann vi testa hennes bar och prata lite. Nästa år ska vi planera besöket lite bättre, så vi kan se mer av bygden. Hon bor så fint!

Bara någon halvtimma bort låg campingen, som vid första anblick såg rätt liten ut – men när vi gick runt dagen efter såg vi hur stor den faktiskt är. Det som är bra med att åka runt i norra Sverige är att det inte är fullt. Iaf inte där vi har åkt, det har funnits en plats hur sent vi än kommit. Vi bokar när vi vet var vi ska, men har många gånger bara droppat in. Som nu.

Ljusdals Camping ligger väldigt fint vid vattnet. Där är dock en brant trapp ner, så det kan vara lite knepigt om man inte har lite svårt att gå. Här fick vi perfekt väder och bra bilder, så vi var hur nöjda som helst. Dessutom var det tyst och lugnt så vi kunde sova gott.

Tror detta var den 17:e campingen/ställplatsen i år. Snart har vi material så det räcker hela nästa år också. Bra bra, få då kan vi åka bara för nöjes skull och även se platserna vi besöker – inte bara campingarna.

Så var det dax att köra väster ut igen, mot Dalarna. Men det blev ett väldigt udda stopp på vägen…

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Glass och pizza i Bräcke

juli 26, 2024 Marlene Kommentarer 6 kommentarer

Dagarna har gått i ett galet tempo, därför var det dax att stoppa lite och stanna på ett och samma ställe några dagar. Dessutom skulle det bli riktigt dåligt väder, då är det skönt att stå still på en och samma plats.

Vi såg att vädret skulle svänga lite och började planera för att stå stilla några dagar. Våra husbilskompisar Helene och Krister (Berggrens Bilbo) var i närheten, så vi bokade in samma camping strax utanför Ånge. Vi åkte dit medan regnet strilade ner och ställde oss på plats. Berggrens kom direkt efter och körde fast direkt. En traktor hjälpte dem loss, men vi insåg att några dagars regn skulle ställa till problem för oss alla. Så vi stannade bara över natten och fortsatte sen mot Bräcke Strand, där vet vi att marken är fast och det finns saker att göra oavsett väder.

Efter som vi alla jobbar en hel del med film, blogg och sociala medier så har vi att göra hela tiden. Det som är så himla bra med Helen och Krister är att vi kan sitta brevid varandra ute eller inne i bilen och jobba. Vi behöver inte umgås aktiv och underhålla varandra, utan kan bara vara. Så det blev rätt mycket sånt, vi ligger ju ständigt efter.

På vår agenda hade vi dock en väldigt viktig punkt och det var att träffa Zorina och Kenth som äger Glassbaren i Bräcke och som vunnit Glass SM. Vi har lärt känna dem på olika mässor och blivit goda vänner. Ett besök på glassbaren var såklart självklart, men vi var även inbjudna till middag hemma hos dem och våra vänner fick följa med.

Zorina och Kenth vet hur mycket jag älskar lakrits och hade dagen till ära gjort en lakritsmjukglass och en hallonlakritsglass. Så andra dagen började med glass till lunch. Vi fick en provsmakningsbricka med åtta kulor och två klickar mjukglass. Lakritsmjukglassen var magisk!!! Den skulle jag kunna äta varenda dag! Men där fanns även en kokosglass som var helt otrolig och jordnötsglassen… mums! All glass är god och grejen är att de skiftar glassar under dagen, så sortimentet på förmiddagen kan vara ett helt annat på kvällen. Men allt är gott!

Efter all glass gick vi tillbaka till bilarna en stund. Vädret var fantastiskt så vi satt ute och bara myste. Jag tog lite bilder som jag behövde, Martin läste och de andra pysslade med sitt. Framåt kvällningen gjorde vi oss ordning och gick den korta biten hem till Zorina och Kenth. Där bjöds vi först på en slags baconlindad rulle, som tillagats länge på grillen. Så magiskt god, asså… lätt något av det godaste jag ätit från en grill.

Sen plockade Zorina fram pizzadegar och slängde runt dem som värsta pizzabagaren. Vi fick välja själva vad som skulle vara på och sedan slängdes de in i den häftiga pizzaugnen. Jag tog skinka, lök, mozzarella, tomater och ost. Det blev så gott! Jag är den där som oftast lämnar kanterna, men min tallrik var sopren. Tillagad blev degen sådär perfekt mjuk och frasig, samtidigt. Så gott och jag blev proppmätt. Då kommer efterrätten fram 😛

Såklart fick vi glass till efterrätt, men även en jättegod kaka – Ålandspannkaka om jag minns rätt. Tillsammans med lite grädde smakade den nästan som semla och jag älskar ju det. Så nu var jag ännu mättare och satt nästan och stönade.

Vi pratade och pratade och hade så himla roligt. När jag tittade på klockan var den över 23 och det var dax att gå tillbaka till bilarna. Vi gick genom ett vackert soligt Bräcke, trots den sena timmen var det knappt mörkt alls. Såklart blev det en massa bilder när vi passerade hamnen och såg resterna av solnedgången.

Men sen började regnet… morgonen efter värkte regnet ner. Yngste sonen och hans sambo var på väg till Jämtland och passerade oss strax efter lunch, så vi mötte upp dem och åt glass… igen… resten av dagen gick åt till jobb. Dagen efter såg ungefär lika tråkig ut, regnet vräkte ner. Då kom kompisarna som vi besökte i Gånsvik förbi, på vägen till Åre. Så då blev det glass igen.

Den där lilla glassbaren fick många nya gäster som vi släpade dit, och alla var lika nöjda som vi. Glass är ju himla gott! Och som sagt; sortimentet byts ju ut hela tiden – så även om man går dit flera dagar i rad, som vi, så finns där alltid något nytt.

Men sen var det dax att åka vidare. Vädret skulle bli bättre, så vi vinkade bye bye till kompisarna och drog iväg. Vi skulle fota en camping i Järvsö, men bland blir det inte som man planerat…

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Färden norrut började i Axmar

juli 19, 2024 Marlene Kommentarer 1 kommentar

Efter de 42 timmarna hemma drog vi iväg igen. Nu började färden norrut, med Höga Kusten som det första stora målet. Första kvällen drog vi åt handbromsen vid Axmars Brygga och bjöds på en härlig solnedgång.

Vi var rätt slut efter rejset hemma, med tvätt och röjning av trädgården. Trötta men nöjda. Nu kunde vi dra iväg med gott samvete igen. Vi har några beställda jobb, så vi började med att återigen åka förbi Simbadets Camping i Österbybruk för att än en gång försöka få bra bilder. Sist vi var där var det nästan inga besökare på campingen och noll på badstranden. Ska man fota en camping som ligger fint vid vattnet måste det såklart vara lite liv och människor på bilderna. Även den här gången var det glest, men vi tror att vi fick till det ok.

Så fortsatte vi någon timma till och kom fram till Axmar, strax norr om Gävle, en stund innan middagen. Här finns en fin restaurang, men där var inget som lockade på menyn – så vi åt i husbilen istället. Men där finns även en husbilslounge, den första vi stött på, så den kollade vi in. Loungen är en hörna inne i restaurangen där man kan ta en gratis fika och sitta ner en stund. Jättemysigt!

Vi hade valt en plats med utsikt över vattnet och bjöds på en fin solnedgång. Axmar ligger väldigt fint, men bilarna står alldeles för tätt för vår smak. Här kan man absolut stanna någon natt, när man ändå passerar – men för oss kommer det inte vara en plats vi söker oss till för en helg eller så. Omgivningarna är dock väldigt fina, så bara för den skull kommer vi nog tillbaka, men bara för någon natt på vägen.

På morgonen sken solen fint så vi tog en promenad innan vi drog iväg igen. Såklart blev det en himla massa bilder, för här är väldigt fint. Sen var det bara att packa ihop och dra vidare norrut.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Fixa bilen hos Autovendo i Falkenberg

juli 8, 2024 Marlene Kommentarer 4 kommentarer

Snopet när man upptäcker att sånt man tar för givet inte finns där som man trott. Vi hade eluttag i bagaget på förra bilen, trodde det var standard på husbilar. Så var det tydligen inte, så det fick bli en tur till husbilskompisar i Falkenberg för att fixa det 🙂

I Peppe, vår första husbil, hade vi eluttag i bagageutrymmet. Så vi tog för givet att det var så på Ralle, den nya bilen, också. Så vi köpte en kombinerad kyl/frysbox för att ha i bak i bilen. Glada i hågen skulle vi testa den och upptäcker att där inte finns något att stoppa kontakten i… snopet!

På husbilsträffen på Öland träffade vi Lotta och Peter som har en exakt likadan bil som vi har. Han är dessutom bilmeck, med husbilar som specialitet. När vi frågar honom om de ha uttag i sin bil, svarar han att han blev lika förvånad som vi, men installerade detta direkt. Åh, sa vi – kan du hjälpa oss? Det kunde han! Så vi kollade våra kalendrar och hittade en dag som funkade för alla.

Kruxet är att vi bor i Stockholm, Peters verkstad är i Falkenberg. Men dit skulle vi ju, så det gick att ordna. Så i måndagskväll, när verkstan stängde, tog Peter emot oss. Jag satt och läste medan Peter fixade och Martin var hans hantlangare. Han lyfte upp Ralle i luften och drog elen på undersidan av bilen. Det tog inte lång tid förrän allt var fixat. Så nu har vi uttag både för 230 volt och 12 volt så vi kan använda både boxen och lite annat.

Peter hjälpte oss med lite annat smått och gott också, när vi ändå var där. Så det blev några timmar i verkstan, men det var det definitivt värt. Dessutom så himla kul att träffas igen. Tyvärr missade vi Lotta, men det tar vi igen nästa gång. Vi har nämligen ett par grejer till som vi behöver hjälp med, så det blir minst en tur till till verkstaden Autovendo.

Lotta och Peter har också en youtube-kanal, Leva med husbil, med både resor och en massa bra tips för husbilslivet. Peter har sina fredagstips, med fix och trix för att piffa upp husbilen och hålla den i fint skick. Där finns en massa smarta grejer, som alla husbilsägare har nytta av. Ni kan kolla in deras blogg HÄR och Youtube-kanalen hittar ni HÄR.

Jag gillar hur man kan hjälpa varandra och hur hjälpsamma (nästan) alla husbilsägare är. Vi två kan ge tips om sociala medier, hjälpa till att starta konton på olika plattformar och dela med oss de regler som gäller kring influencers mm. Martins it-kunskap har hjälp många med olika problem, bloggar som trasslat, redigeringsprogram till filmer mm. Så kan någon annan sånt som vi inte kan, så byter vi tjänster. Som det ska vara i den bästa av världar 🙂

Tack vare Peter kan vi få med oss vår kylbox och slippa handla stup i kvarten. Så himla bra!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

En vecka i Kalmar

juni 29, 2024 Marlene Kommentarer 7 kommentarer

Efter en härlig midsommar var det dax att rulla vidare. Nu skulle vi köra tvärs över hela södra Sverige, för att landa i Kalmar där vi skulle stå och jobba under veckan. Småland bjöd oss på ett fantastiskt väder, bättre kan det knappats bli 🙂

Anledningen till att vi är i södra Sverige varje juni är utomhusteatrarna. I torsdags var det premiär i Kalmar på fina Krusenstiernska teatern. För att underlätta och samtidigt ha lite mys på vägen står vi gärna på plats några dagar innan. När vi såg att First Camp hade erbjudande på campingen i Kalmar bokade vi snabbt in hela veckan där. Så efter en natt på Revsudden strax utanför Kalmar, rullade vi in på First Camp Stensö i måndags.

Eftersom Martin har jobbat som vanligt i veckan har vi varit beroende av el och bra uppkoppling. Då kan man inte stå var som helst i Smålandsskogarna. Det var något vi upptäckte förra året, när vi stod i Gnosjö och knappt kom ut på internet. Kan tyckas vara en bagatell och ett lyxproblem, men vi jobbar ju på vägen och då måste det funka. Revsudden funkade iaf jättebra, så dit återkommer vi.

Efter lunch på måndagen rullade vi in på Stensö och fick en plats på en av deras husbilsplatser som ligger direkt bakom receptionen. Där är 18 platser, har jag för mej, men gott om plats för både bil och utemöbler. När till ett litet servicehus (servicehus 1) med toaletter och duschar, men doftade inte direkt hallon där – så vi valde att duscha i servicehus 2 istället.

Stensö ligger fint på en udde med vatten på flera sidor. Det är kanske 500 meter till stranden, finns flera fina promenadstråk och en höghöjdsbana. Vi cyklade in till stan på kanske 5 minuter och 10 minuter bort ligger Ica Maxi. Vi fick testa våra nya cyklar flera gånger, funkade hur bra som helst!

Några dagar på samma plats hinner ge rutiner, så vi började med en liten promenad varje morgon och avslutade dagen med ytterligare en. Vädret har varit perfekt, promenader i shorts och linne är de allra bästa. Att kunna sitta ute och jobba eller inne med takluckor och dörren öppen – så härligt! Vi har faktiskt fått massor gjort och kunde tom jobba lite i förväg.

Veckan avslutade med premiären av Oj då… en till?! på Krusenstiernska. En himla rolig dag! Det berättar jag om i nästa inlägg.

_{Missa inga inlägg:}

_{Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube}

Fest ombord på colombianska segelfartyget Gloria

juni 21, 2024 Marlene Kommentarer 5 kommentarer

En del saker får man bara chansen att göra en gång. Så var det för någon veckan sedan, när vi var inbjudna till det colombianska segelfartyget Gloria. Att gå ombord på ett sånt fartyg får man bara chansen att göra en gång i livet. Såklart tackade vi ja!

Mina erfarenheter av Sydamerika är sådär… jag har varit i flera länder där och rest runt en del, men har inte fastnat för just den regionen. Mycket beror nog mest på språket, jag kan inte spanska och många där är inte så bra på engelska. Alltså förstår vi inte varandra och då blir det inte alltid så bra. Jag vill nämligen kunna resa runt på egen hand och klara mej själv, det går sådär när man inte har språket.

Men jag ger mej inte! Jag vill lära mej mer om länderna i Sydamerika och med tiden lära mej mer Spanska. Jag gick faktiskt en knapp termin på Komvux – sen flyttade jag till Gambia, inte mycket spanska där inte… Dessutom har jag en kompis som bor i just Colombia, som jag gärna vill besöka.

Den här kvällen gick vi iaf om bord på det vackra fartyget som seglat hela vägen från just Colombia. Resan började i mars, de var i Sverige hela veckan och seglade sedan vidare mot Tyskland tror jag att det var. Gloria är ett sk skolfartyg, med en ung besättning. Resan är ett PR-projekt för att visa vad Colombia har att erbjuda.

Vi fick först se fartyget, sedan vi fick en kort presentation av Colombias olika regioner som de vill locka turister till. I en av dem; Medellin, bor min kompis R. Han bodde i både Mexiko och Venezuela på 90-talet, där besökte jag honom och fick se mycket av båda länderna. Men då var han ju med som både guide och tolk, sånt underlättar. Nu finns han alltså i Colombia, som är en av platserna som företaget som bjöd in oss vill att vi ska besöka. Så nu kanske det blir en resa dit ändå.

Ombord bjöds vi på en massa goda smårätter och fick se vacker dans. Vi fick även träffa Colombias ambassadör i Sverige. Landets president var faktiskt också i Stockholm, även om han inte var ombord på fartyget. Ambassadören berättade om smaker, stränder, berg, regnskogar och kultur. Allt låter så otroligt spännande och jag vet ju hur fantastisk naturen, maten och kulturen är där.

Vi älskar ju vatten, båtar och kryssningar. Att få segla med Gloria skulle vara en dröm och förblir förmodligen en dröm också. Men vilken grej det skulle vara! Colombia behöver däremot inte stanna vid en dröm eller tanke, såklart vi ska åka dit!

_{Missa inga inlägg:}

_{Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube}

Kopplade av på Westerqwarn

juni 15, 2024 Marlene Kommentarer 4 kommentarer

Det var mycket jobb under nationaldagshelgen. Vi skulle testköra den där båtbilen och ta bilder till två beställda jobb; Jogersö Camping och Westerqwarns ställplats – alltså drog vi vidare mot Västerås och Westerqwarn. Efter att ha bytt sovplats varje dag var det skönt att stanna två nätter här.

Vår första allra natt med Peppe var på Skokloster. Andra natten drog vi till just Westerqwarn, där vi för första gången tog in på en ställplats och mötte andra husbilsåkare. Det var tre år sedan, förra helgen var vi tillbaka. Tyvärr var inte mysplatserna nere vid ån bokningsbara pga fest på restaurangen, men vi ställde oss på näst bästa platsen strax ovanför.

Solen sken när vi kom, så vi passade på att ta bilderna vi skulle och filma lite. Westerqwarn är kända för sin pizza, alltså bokade vi in oss på deras pizzabuffé. Ska man skriva om en plats måste man ju testa deras specialitet och ska man kunna ta bilder av pizzan måste man ju ha en pizza att fota. En buffé var ju perfekt!

Westerqwarn är ett mysigt ställe, inte jättestort – ungefär 70 platser lite beroende på årstid. Det ligger granne med en golfbana och har en egen minigolf. En liten bit bort åt ena hållet ligger Strömsholms slott och åt andra kan man gå ner till Kung Karl XII slussar. Perfekta promenader, särskilt om man har hund. Slottet besökte vi när vi var här sist, slussarna hann vi kolla in på söndagmorgonen innan regnet startade om.

Det var ju tur att vi var smarta och gjorde det vi skulle direkt, för sen kom regnet. Och det bara fortsatte. Våra kompisar Helene och Krister stod på platsen brevid oss, så vi satte oss hos dem och spelade spel hela lördagkvällen. De var bara där ett dygn, när de åkte på söndagen satte vi oss och jobbade. Regnet bara fortsatte. Och fortsatte.

Planen på måndagen var att vi skulle åka hemåt när Martin slutade jobba vid 14-tiden. Men hela morgonen kom det skyfall efter skyfall. Så vi bestämde att när det var uppehåll nästa gång, skulle vi vara färdiga att åka. Vi såg på regnradar att det skulle vara ett uppehåll på 10-15 minuter strax efter lunch och det stämde. Då fixade vi allt vi skulle och drog snabbt som sjutton.

Precis innan vi åkte kom en hagelattack som var helt galen. Vi har takluckor nästan längs med hela taket på bilen, som vi älskar! Här ser vi himlen och kan njuta av solens strålar. Haglet lät som pistolskott på luckorna, det dånade så vi knappt kunde prata med varandra trots att vi kanske bara hade 1,5 meter mellan oss. Helt galet! Nu är bilen verkligen testad i alla väder och helt tät. Sånt är väldigt bra att veta 🙂

Hem kom vi iaf, väldigt nöjda med helgen. Alla bilder var tagna, material till texter och filmer var fixat. Nu ska filmer och bilder redigeras och texter skrivas, lite har vi redan hunnit. Ska bli skönt att kunna skicka iväg lite jobb. Me like!

_{Missa inga inlägg:}

_{Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube}

Vi bjöds på Nationaldagsmiddag

juni 14, 2024 Marlene Kommentarer 6 kommentarer

Vi blir inte ofta bjudna på middag, därför är det extra roligt och känns lyxigt när det väl blir. Å så blev det på Nationaldagen. Trevligt och gott!

Eftersom vi var på boksläpp till sent på onsdagen, kom vi inte iväg jättetidigt på torsdagen. Vi hade iofs ingen tid att passa, men det är alltid skönt att komma på plats och ”bo” in sej. Allt vi gjorde förra helgen var dessutom jobb, så det var lite planering för att få ihop allt.

Vi har fått beställning av texter och då krävs det bilder, en av texterna är om Jogersö Eco Camp i Oxelösund. Här bodde vi första sommaren med husbil, för tre år sedan alltså. Vi trivdes bra och hade inget emot att komma tillbaka. Här träffade vi dessutom Lotta och Christer, samt deras fina pälsboll Fudgie när vi var här första gången. Så när vi skulle hit igen, sa vi till både dem och våra vänner Helene och Krister att de gärna fick göra oss sällskap. Så när vi väl körde in på campingen hade vi välkomstkommitté. Så himla mysigt!

Eftersom solen sken när vi kom var det bara att sätta igång och jobba direkt. Man vet ju aldrig hur länge det är bra fotoväder lixom… så vi tog våra bilder och passade även på att göra en film om campingen när vi ändå var där.

Sen blev det en skön promenad tillsammans med alla två- och fyrbeningar. Jogersö ligger så fint vid vattnet, här finns massor med bra promenadstråk. De hann vi inte utforska så mycket den här gången, men det kommer fler tillfällen.

När vi satt och småsov i soffan kom Lotta och frågade om vi ville komma på middag hos dem. Det ville vi såklart! Blir man bjuden på middag tackar man inte nej. Så vi tog varsin stol under armen och en dunk vin och gick iväg. Där stod Christer vid den stora stekpannan och fixade paella åt oss allihop, sådär riktigt gyllengul och fin. Den mannen kan laga mat! Helene hade gjort lite gott till förrätt. Allt var så jäkla gott att vi allihop tog två gånger 🙂

Sen satt vi och pratade utanför deras husbil, tills jag inte klarade kylan längre. Jag var trött sedan dagen innan och min kropp klarar inte väderomslag, så när värken blev för jobbig var det dax för den här damen att ta kväll. Men jag var nöjd, jag hade fått en massa hundgos och somnade gott.

Jag sover så himla bra i husbilen. I vår nya bil ännu bättre än den gamla, det där att ha ett ”riktigt” sovrum är inte dumt alls. Det är lite lättare att bara kliva ur sängen på natten, om jag behöver, än att ta sej upp och ner för en stege som jag gjorde förut. Så även om sängen nu är lite smalare, är den ändå bekvämare. Vi trivs så himla bra i Ralle!

Morgonen efter skulle vi iväg hyfsat tidigt för att köra den där carten, som jag skrev om igår. Så det blev ett snabbt avsked av Lotta och Christer, Helene och Krister skulle vi träffa redan på kvällen igen. Vi skulle ut på nytt uppdrag och de hängde på då också. Kul kul.

_{Missa inga inlägg:}

_{Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube}

Förbereder långresa

juni 11, 2024 Marlene Kommentarer 7 kommentarer

När vi kom hem efter senaste resan började vi direkt att förbereda nästa. Den var vi iväg på nu i helgen. Samtidigt har vi förberett sommarens långresa, den går inte långt bort – däremot blir den en längre tid. Vi vet faktiskt inte hur länge vi blir borta 😛

När man kommer hem efter några dagar på rull, står tvätt och gräsklippning alltid överst på listan. Men det är faktiskt samma sak när man ska iväg. Då ska trädgården också fixas och det som ska med ska tvättas. Same same, but different lixom. Mellan resorna är vi dessutom extra noga med promenader och träning. VI hittar även på en massa recept och senaste tiden har vi faktiskt varit skitduktiga med just det!

Sen ska man fixa sej själv lite också. Jag passade på att få ögonbrynen noppade och färgade ögonfransarna förra veckan. Så himla skönt att slippa mascara och sminka sej om man inte vill. Iaf 4-5 veckor som man ser lite piggare och fräschare ut. Så det gör jag gärna innan en längre resa eller under värsta pollenperioden när mascaran ändå bara rinner av pga allergi.

Nu har vi precis kommit hem från en kortare tur, bara 10-15 mil bort och bara 4-5 dagar. Vi har gjort en massa jobb, tagit bilder till texter som vår uppdragsgivare beställt av oss, testkört en slags bilbåt och lite annat. Ska skriva mer om detta inom kort. Ni som följer med på instagram @marlenerinda och @jikitaspåäventyr har lite koll.

Nu förbereder vi alltså nästa resa. Sängen i husbilen är renbäddad och trädgården är fixad. Nu ska bara huset städas så husvakten ska trivas här. Till helgen drar vi igen. Det enda vi vet är att vi kommer hem någon dag för att tvätta, när vi ändå passerar Stockholm i mitten av juli – helt hemma har vi ingen aning om när vi är igen. Förmodligen om ett par månader, vi har ingen brådska.

Första veckorna ute på rull blir i södra Sverige och i mitten av juli drar vi norröver. Det är nu vi ska samla material till texter för resten av året. Så det är bara att köra på. En och annan ledig dag blir det, men semester på riktigt tar vi i vinter. Så ser livet ut när man skriver om campingar 🙂

Nu ska bara några detaljer till fixas. Sen åker vi. Hoppas ni hänger med!

_{Missa inga inlägg:}

_{Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube}

Fartyget Juno 150 år – vi var ombord!

juni 1, 2024 Marlene Kommentarer 7 kommentarer

Vi älskar att åka båt! Vi gifte oss på en skärgårdsbåt och åkte på en Medelhavskryssning som bröllopsresa. Vi missar inga chanser att gå ombord ens om båten ligger still. Å så var det när Göta Kanals fartyg Juno fyllde 150 år.

För andra gången på mindre än en månad fick vi vara med och fira en 150-åring. Förra gången var det Krusenstiernska Gården, den här gången var det fartyget Juno. Juno flyter i vanliga fall längs Göta Kanal, men den här gången hade hon tagit sej från Göteborg, genom hela kanalen och upp till Stockholm. En liten tur som jag tror tog fyra dagar. Tänk så härligt, särskilt nu när vädret varit så fint.

Medan jag gick till Skeppsbron och jubileet, hörde jag fanfarer från bryggan som tog emot henne när hon kom. När jag kom fram såg jag en liten blåsorkester och hur hela besättningen stod på bryggan och tog avsked av alla passagerare som fick gå av på röd matta och allt. Så fint avslut på en fin resa.

Medan Strömmas chef Peter Henricson berättade om Juno, Göta Kanal och Strömma, städades båten lite snabbt. Sen fick vi gå ombord och se omkring. Hytterna är definitivt inte stora, min 2-metersman har lite svårt att få plats. Men så mysigt!

Här finns hytter i tre olika storlekar. Det som klassades som svit på 1800-talet är ganska långt ifrån det vi associerar som svit idag. Här kanske det var 7-8 kvm, dagens sviter är ju 30-40 kvm. Man kan väl konstatera att kraven ändrats lite…

Under jubileumsåret bjuder man på en jubileumsmeny såklart, med smaker från 1800-talet. Vi fick ju smaka en del tidstypisk mat under kockduellen på Krusenstiernska och såg fram emot att få prova mer. Den här gången var ju smakerna ännu mer förfinade och uppläggningen exemplarisk. Till detta fick vi tidsenlig dryck, som man kanske inte riktigt förväntat sej men som passade jättebra.

Vi fick inte hela middagen, den var på sju rätter om jag inte minns fel. Vi fick tre av rätterna; orre på smörstekt lantbröd med kantareller, fjällröding med havskräfta och pilgrimsmussla, ananaspudding med vindruvsgele. Smakerna var alltså ”gamla” men rätterna kändes uppdaterade serverades väldigt elegant. Allt smakade förträffligt!

Till orren drack vi champagne, till fisken serverades en söt riesling vilket kanske är lite oväntat men väldigt gott och till puddingen blev det en madeira. Många söta drycker alltså, men allt passade så bra ihop. Tillsammans med miljön i den gamla matsalen, där historien verkligen sitter i väggarna, var allt helt perfekt!

Richard Tellström berättade om rätterna och dryckerna, men gav oss även en historielektion om mat på 1800-talet samt en framtidskoll. Hur han tror att maten kommer att bli i framtiden och vad forskare om några år kommer att säga om oss och vår mat. I filmen här nedan kan ni höra lite av det han berättade. Det var så intressant att vi nästan glömde att äta 🙂

Allt var så mysigt, gott och trevligt att jag gärna suttit kvar och åkt hela vägen tillbaka till Göteborg med den fina lilla fartyget. Så nu är jag verkligen sugen på att åka en tur på Göta Kanal, det har jag nämligen inte gjort.

Det skulle vara helt fantastiskt att få åka med just Juno och se hur Martin passar i de små hytterna. Vi kanske får öppna dörren när vi ska klä oss, som vi fick göra i förra husbilen. Oss gör det alltså inte så mycket att hytterna är små, vi är vana 🙂

Har ni åkt på Göta Kanal? Eller drömmer ni också om det?

_{Missa inga inlägg:}

_{Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube}

Tysk middag på Villa Godthem med Vinprinsessa

maj 30, 2024 Marlene Kommentarer 4 kommentarer

Villa Godthem på Djurgården är en gammal anrik restaurang som legat där jämt känns det som. Min bror är kock och jag vet att han pratade om restaurangen redan när jag var liten. För någon vecka sedan fick jag återigen chansen att äta middag där.

Villa Godthem ligger så otroligt fint vid Djurgårdskanalen, snett framför Skansen. Byggnaden ser ut som något man hämtat direkt från Österrike. Det ser lite ut som ett pepparkakshus modell större, ungefär. Men det är faktiskt en unik grosshandlarvilla i schweizerstil från slutet av 1800-talet.

”Den byggdes som en gåva av hängivna beundrare till den kända operasångaren Carl Johan Uddman. Historien berättar att den voluminöse Uddman för ovanlighetens skull promenerade hem från Operan en kväll och när han väl kom in i hallen utbrast han flåsandes ”Jag har GÅTT-hem!!!” – därav namnet. Sedan Stockholmsutställningen 1897, har Villa Godthem fungerat som restaurang.” Detta kan man läsa på deras sida angående husets historia.

Vi var ditbjudna av Tyska Turistrådet och Franken Tourismus, för att äta middag med viner från Franken och träffa deras vinprinsessa Lisa Lehritter. Jag har knappt ens hört att det finns ett område som heter så, men fick lära mej att Franken är ett område i Bayern vid floden Main, en av bifloderna till Rhen. Ungefär en dryg timme från Frankfurts flygplats, mellan bergen Spessart i väster, skogen Steigerwald i öster, Rhön i norr och Taubertal i söder. Här finns både pittoreska vingårdar, som har blivit mångfaldigt prisbelönta, samt historiska sevärdheter, vackra städer och ett rikt kulturliv.

Några saker som gör Franken både intressant och annorlunda är att man har en lång tradition av att göra torra viner. Vi fick prova några vita viner från vingården Horst Sauer – Muller-Thurgau, Silvaner och Riseling Auslese (samt en rose som vi började kvällen med men jag inte hittar namnet på) – alla friska och lättdruckna – lite för lättdruckna kanske 😛

Man kan tänka att en provning av tyska viner skulle bjuda på tysk mat, men vi fick istället väldigt svenska rätter som hade anpassats för att passa de tyska smakerna på dryckerna. Allt var så fantastiskt gott! En sån där middag som man inte blir proppmät av, utan mest en behaglig och väldigt nöjd känsla, i både kroppen och knoppen. Tillsammans med sällskapet och miljön var det verkligen en toppenkväll!

Nu är vi såklart väldigt nyfikna på att besöka Franken, kanske cykla mellan vingårdarna, äta gott och dricka gott samtidigt som man upptäcker landskapet. Det skulle väl vara nåt? Vill ni följa med?

_{Missa inga inlägg:}

_{Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube}

Att komma hem…

maj 27, 2024 Marlene Kommentarer 9 kommentarer

Efter 18 dagar på rull kom vi alltså hem förr förra måndagen. Och sedan dess har dagarna gått i ett! Det är mer än man tror att göra, när man varit borta några veckor och naturen gått från vinter till sommar.

VI rullade alltså långsamt hemåt och landade hemma tidig eftermiddag måndagen för två veckor sedan. Direkt när vi kommer hem packar vi alltid ur bilen direkt, sliter ur lakanen och kör igång en tvätt samt flyttar all mat från husbilen till köket hemma. Det tar kanske en dryg timma, innan allt är ute och vi sjunker ner i våra massagefåtöljer för att pusta ut. Hemma bra men borta bäst. Ja, ni läste rätt 😛

På tisdagen körde jag ytterligare tre maskiner tvätt. Men det första jag gjorde var att springa upp till vårdcentralen direkt på morgonen innan frukost och lämna blodprov inför läkarbesöket som var några dagar senare. Hela tisdagen gick åt till sånt där som måste göras; klippa gräs, ta hand om trädgården som blivit en djungel, gå igenom posten mm. När vi åkte var det nollgradigt och snö, när vi kom hem var det 20 grader och har sedan dess stadigt bara ökat. Gräs och buskar har gått bananaz.

Sen har det varit några roliga event, men dem ska jag berätta om senare. Vi har både promenerat och tränat duktigt, två promenader nästan varje dag och styrketräning varannan dag. Även om det inte syns så mycket på vågen, så känns det på kroppen. Fysisk aktivitet och sol is da shit för både knoppen och kroppen 🙂

Vi har mått så pass bra att vi ställde till med grillkväll för familjen. Sönerna kom med sina respektive, samt våra föräldrar. Nio pers som inte får plats så bra inne, eftersom vi inte längre har någon soffa, men ute funkar det hur bra som helst. Där kan vi dessutom välja att sitta i skuggan eller i solen, vilket varit skönt när det varit nästan 30 grader i helgen.

Så vi dukade upp till långbord och körde en frys- och kylskåpstömning. Det blev korv av olika varianter och kyckling, såser, röror, sallader och grillade champinjoner. Vi lyckades faktiskt hitta på hela fyra nya rätter den dagen. Hur bra som helst, känns skönt att vara på gång med receptskapandet igen. Nu ska recepten bara skrivas också, jag håller på för fullt.

För det är ju också något jag legat efter med grymt mycket. Vi har mest lyft upp gamla recept och kanske lagat om rätterna där bilderna varit dåliga. Lite nytt har det blivit, men ganska lite de senaste 2-3 åren – men bara senaste halvåret har vi pruttat ur oss en hel del igen. Så nu har vi nog 5-6 recept som ligger färdiga för kommande veckor, det första kom i lördags och ett till kommer på Du i Fokus – duifokus.se imorrn. En tomatsoppa som vi dessutom har filmat, som kommer ut senare idag på youtube.

Sedan vi kom hem har jag även varit på det där läkarbesöket också, det som jag tog prover till. Det var bla årskontroll av hypotyreosen som visade att sköldkörteln håller sej där den ska. Bara fortsätta med medicinerna som jag gjort hittills. Jag fick också en remiss för att röntga knäna, ÄNTLIGEN!!! Jag har ju haft ont sedan i höstas, men inte kommit förbi sköterskan på vårdcentralen för att få en läkartid och koll. Nu blir det intressant att se vad röntgen säger och hur vi går vidare.

Så man kan väl säga att vi hunnit en del sedan vi kom hem, även om jag varit riktigt dålig på att berätta om det för er. Jag har en härliga middag med tyska turistrådet att berätta om, en jubileumskväll med fartyget Juno som fyller 150 år, en lunch med Beirut Café som fyller 25 år och en massa annat. Det kommer!

Snart drar vi iväg igen. Sängen i Ralle (husbilen) är renbäddad, men nya lakan till och med. Specialsydda för queenbädd minsann. Så i helgen packar vi och är redo för nya äventyr, som påbörjas nästa vecka. Då ska vi göra nytt försök att provköra den där båtbilen som vi skulle testa i april när snön började vräka ner. Dax för nytt försök.

Men först är det Stockholm Beautyweek idag, imorrn blir det ny lunchlive på Börsen och på torsdag ska larmet hemma uppdateras. Känns bra med tanke på besöket i vår trädgård för några veckor sedan. Det var lite läskigt faktiskt.

Idag är det tydligen stressfria dagen… haha… helga vilodagen lixom 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Rosenserien och Nammi

maj 21, 2024 Marlene Kommentarer 9 kommentarer

Så vaknade vi upp i fina Söderköping, det var dax att åka hem… sådärkul… så vi drog ut på det så mycket vi kunde genom att hälsa på hos lite roliga människor på vägen. Rosenserien och Nammi – hudvård och godis – en helt ok kombo 🙂

Bara några minuter från ställplatsen i Valdemarsvik, på vägen faktiskt, ligger Rosenseriens huvudkontor och en liten tillhörande butik. Här styr Carina och Jerker över sitt företag med säker hand, sedan 40 år tillbaka. Eller… De har såklart inte drivit företaget så länge, men Rosenserien fyller så mycket i år.

Jag fick höra talas om dem för kanske 10-15 år sedan och testade produkterna första gången på en skönhetsmässa som heter Stockholm Beautyweek. Den går faktiskt av stapeln nästa vecka!

När Tony Irving utvecklade sin herrserie Sweden Eco, var det i samarbete med Rosenserien. Så man kan nog säga att även om jag kände till Carina, så var det Tony som var länken till att vi lärde känna varandra lite mer. Vi har kört förbi Valdemarsvik så många gånger, men inte lyckats ses. Den här gången var det dax!

Väl där störde vi Jerker i gräsklippningen och Carina i de dagliga arbetet, men de visade oss runt och bjöd på fika. Så himla kul! Roligt att få se deras vardag, även om de mest verkar åka runt på en massa mässor och event 😛

Sen kan man ju tro att vi åkte hem, men det gjorde vi såklart inte. Precis vid vägen i Söderköping ligger nämligen Nammi – Isländsk Lakrits. Här är det Pelle och Teresa som bestämmer och dem har jag träffat på mängder med lakritsfestivaler och andra event. Butiken i Söderköping öppnade under pandemin och vi har varit på väg hit flera gånger. Nu var det dax. Å då var det stängt!!!

Men det stod en cykel utanför, så vi skrev på messenger och fick snabbt svar att vi skulle komma in ändå. Är dörren olåst så är det ok att komma in och handla – så nu vet ni det 🙂

Vi blev visade runt, fick veta allt om nyheter, historia och en massa annat. Det blev några smakprover också såklart. Sen gick vi därifrån med famnen full med lakrits. Snacka om att komma till himlen! Gillar ni lakrits så måste ni åka förbi här, här finns hur mycket gott som helst!

Men sen åkte vi faktiskt hem, packade ur bilen, körde igång tvätten och kollapsade. 18 dagar på rull. Nu skulle träffen summeras, ett avslut skulle spelas in och en massa filmer skulle redigeras. Och blogginlägg ska skrivas, ni ser ju hur det går med det… vi kom hem förra måndagen…

Jaja, inlägg kommer när det finns lust och tid. Jag har massor att berätta, så ge inte upp på mej 😛

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Överraskande efterträff

maj 21, 2024 Marlene Kommentarer 6 kommentarer

Så var det dax att lämna Öland efter en fantastisk husbilsträff på Böda. En vecka tillsammans med människor som man aldrig träffat förr, mer än ett några stycken iaf. Som ett väldigt stort vuxenkollo 🙂

Vi tog det väldigt lugnt när vi packade ihop oss. Många hann åka innan oss, så vi kramades och vinkade – till bil efter bil, som åkte iväg. Sen var det vår tur. Vi hade redan bestämt att vi bara skulle åka en liten bit på väg, det var ju söndag efter långhelg och skulle förmodligen vara stopp hela vägen från Söderköping och hem till Tumba. Så vi siktade på Valdemarsvik och när vi sa detta till vännerna Berggrens, så hängde de på. Kul kul!

Vi åkte genom ett grönt Öland med gula rapsfält som kantade vägen nästan hela vägen ner till bron. Det var tid för lunch, så vi stannade till på Arontorp för en sista kroppkakslunch. Vi kommer nog inte över bron något mer i år, så det gäller att passa på. Äldste sonen och hans flickvän hade också varit på Öland under helgen, så vi mötte upp dem och åt tillsammans allihop. Sen tuffade vi vidare.

Vi fick höra att våra andra husbilskompisar Siv och Ove skulle möta upp ytterligare husbilsåkare som vi var nyfikna på och haft kontakt med via sociala medier. Så vi försökte få allihop att komma till Valdemarsvik, det skulle ju vara ett gyllene tillfälle att träffa Herr och Fru Frekko från Lappland som åker runt i södra Sverige just nu. Inte så lätt att fixa en date på annat sätt när det är så långt mellan oss.

En del ställplatser går att boka, vi trodde det skulle vara lugnt en söndagkväll, men bokade till slut ändå. Det var nästan fullt! Så det var med lite nervositet som vi väntade besked från de andra… skulle det finnas plats om de fick för sej att komma dit?

Vi och Berggrens installerade oss iaf och då ser vi att ytterligare tre bilar är här från Husbilsträffen. Så lustigt! Senare kom även Siv och Ove som seglade in på sista lediga platsen, tyvärr fastande Frekko på annan ort tills vidare. Men det blev alltså en liten spontan efterträff där på ställplatsen i Valdemarsvik. Så himla roligt!

När vi vaknade på måndagen hade Berggrens redan åkt iväg, de skulle ju jobba till skillnad från oss andra. Vi tog det rätt lugnt och hann prata med de andra, innan vi bröt upp och körde hela fem minuter. Vad vi gjorde och vilka vi åkte till, berättar jag i nästan inlägg, men man ska ju inte skynda sej hem om man kan vara ute några timmar till 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube