Browsed by
Etikett: resa

Det blev en långhelg vid Gålö Havsbad

Det blev en långhelg vid Gålö Havsbad

Som vi har längtat efter att komma ut med husbilen igen och nu blev det äntligen av! När vi såg att vi hade en helg ledig och det samtidigt kom ett bra erbjudande packade vi ihop oss och drog iväg.

Runt lucia var senaste gången vi var ute med husbilen Peppe. Då stod vi en natt i Tantolunden, eftersom vi var bjudna på fest på söder och sedan åkte vi till Oxelösund över helgen. Det känns som jättelänge sedan, så nu var vi rejält sugna på att få mysa i husbilen igen. Så dök det upp en helt ledig helg och vi behövde verkligen få lugn och ro att jobba ikapp – så vi började kolla runt lite.

Planen var att det skulle vara nära Stockholm, vi behöver nämligen kolla in vårt närområde lite och hitta saker att skriva om här. Vi hade nästan bestämt oss för en camping i Västerås, när det dök upp ett erbjudande i mitt flöde på facebook. Campingen vid Gålö Havsbad erbjöd en hel helg för typ 500 spänn. Taget!

Så i torsdags efter lunch packade vi Peppe och drog iväg, 50 minuter senare var vi på plats. Vi installerade oss medan solen gick ner och hann inte se så mycket just då, men det tog vi igen under helgen.

Hela fredagen gick åt till jobb, Martin jobbar ju som vanligt när vi är ute – medan jag gör lite som jag vill. Men vi hade bestämt att det skulle vara en jobbhelg, så jag recensionsläste och skrev texter. Jag hann massor. Under fredagskvällen gjorde vi klart sista filmen från Egypten och började på en från Cypern, där vi var i mars -23. Som sagt; vi ligger lite efter och behövde verkligen en jobbhelg utan störmoment.

På lördagen sken solen och värmde faktiskt riktigt skönt. Vi tog en kort promenad innan lunch för att se området och lägga upp en plan. Sen testade vi ett nytt recept och efter lunch tog vi med oss kameran och filmade campingen.

Efter att ha varit ute i flera timmar, stängde vi in oss och började jobba. Martin redigerade bilder och jag skrev klart ett beställt jobb. Han läste igenom texten och kom med förslag på ändringar, jag korrigerade, han läste igenom igen och strax innan mello började tryckte vi på skickaknappen. Så skönt att få iväg det! Men nu är det bara att börja på nästa.

Sen var det alltså mello, samtidigt som vi smygbörjade firandet av vår 16-årsdag som var på söndagen. Lite gott i glaset och mys i husbilen med årets musikfest. Bidragen var ju ingen höjdare, men kul ändå. A-Teens var kvällen höjdpunkt!

På söndagen var det dax att packa ihop och åka hem. Det är lika tråkigt varje gång, vi vill inte hem. Hemma bra men borta bäst är ju vår melodi. Å andra sidan är ju Peppe mest hemma för oss 🙂

Det blev en riktigt bra och produktiv helg. Planen var att jobba undan och få massor gjort och så blev det också. Lite av stressen försvann, men det är ändå lite kvar. Jag har lagt in veckomenyer ända fram till april, så det kan jag glömma ett tag. Jag har skrivit mängder med texter till Du i Fokus, men där finns det rätt mycket kvar. Vi är nästan ikapp med filmer, bara 2-3 stycken kvar som legat alldeles för länge. Och vi tog flera promenader och verkligen lapade sol och D-vitamin. Så otroligt skönt!

Nu längtar vi såklart redan till nästa tur, när den blir har vi ingen aning om. Kanske om ett par veckor? De här jobbhelgerna är så himla sköna, att bara få saker gjorda lixom. Jag vill bara ut igen!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

En LUS (Lunch Utan Slut) i El Gouna

En LUS (Lunch Utan Slut) i El Gouna

Lunch utan slut har jag hört talas om och tyckt verkar så mysigt. När våra nya bekanta föreslog en dag i El Gouna passade vi på att besöka tre olika restauranger och det blev som en gående variant av LUS. Så himla mysigt!

Strax innan vi åkte till Egypten fick vi kontakt med Therese som bor här. Det var hennes familj som tog med oss till Mahmya Beach direkt efter nyår. Självklart ville vi se mer av orten där hon bor och upptäcka det.

El Gouna ligger ca 3 mil från vårt hotell i Hurghada. En taxi skulle kosta kanske 25 Euro, vi satsade istället på en Uber som precis som i Sverige är mycket billigare. Det tog en stund innan vi fick tag på en bil, två innan den bojkottade vi. Appen sa ca 300 Egyptiska Pund, vilket är ca 75-100 kr, men de försökte få oss att betala allt mellan 25-50 Euro. Har vi fått ett pris vägrar jag att betala mer, så dessa avbokades.

Den vi åkte med ville ha 10 Euro, det tyckte vi var ok. Han kunde inte engelska och blev irriterad när vi inte hittade och googlemaps slutade fungera pga en massa vägbyggen. Till slut sa vi att han kunde släppa av oss när vi trodde att vi var hyfsat i närheten. Där stod vi mitt ute i ingenting vid en golfbana… Therese tog golfbilen och hittade oss rätt snabbt.

Vi började med att se hur hennes familj bor här och fick på köpet gosa lite hund.

Det började bli dax för lunch. Återigen användes golfbilen för att ta oss ett varv runt El Gouna, där vi stannade för att se en del av den nya delen med hamnen och de stora lyxiga båtarna. El Gouna är ett välbärgat område där många rika Egyptier och utlänningar bor. Mycket är helt nytt och väldigt modernt.

Vi tog sikte på Maritime Restaurant där vi började med en lättare lunch. Här serveras medelhavsmat, mycket skaldjur och sånt som vi tycker väldigt mycket om. Martin tog en sallad med skaldjur, jag tog en pasta med stora räkor och Therese tog gravad lax. De kostade ungefär 80-100 svenska kronor. Allt så otroligt fräscht och gott. Medan vi satt där och åt,bestämde vi att vi skulle göra en gående middag och besöka tre restauranger som ligger i närheten av varandra. Therese bor här halvårsvis och har koll på läget, vi lät oss bara dras runt 🙂

Efter lunchen gick vi längs hamnen, tittade på båtarna, kollade in den publika stranden och utforskade stället så mycket vi kunde. Solen sken och vi hade kanske 25-26 grader i skuggan. Himla härligt när vi visste att det var ungefär lika många minus hemma.

Sedan fortsatte vi till den äldre delen av El Gouna. Therese lämnade oss där medan hon åkte hem och hämtade sin son, som skulle vara med oss en stund. Vi befann oss på ett torg och passade på att besöka ett par minimarkets för att se prisläget, innan vi slog oss mer på Bodega El Gouna för att vänta in dem.

Bodega har mexikanskt tema med tapas och väldigt goda drinkar. Medan vi väntade tog vi varsin milkshake för att svalka oss. Therese dök snart upp med sin son Joseph och ägaren till restaurangen Per, plus hans dotter Anita som också är svenskar. Snart kom det in mängder med smårätter, säkert tio olika. Det var taco, otroligt goda ostbollar, stora räkor, guacamole och en massa annat.

Allt så otroligt gott! Detta sköljdes ner med margaritas, något jag inte druckit på säkert 35 år när jag var i Mexiko. Drinkarna kan vara de godaste jag druckit i drinkväg på väldigt länge, kanske någonsin. Det blev mer än en måste jag erkänna, det blir lätt så när en drink kostar 35-40 kr bara 😛

Vi satt i flera timmar, pratade, åt och skrattade. Typ hela eftermiddagen, vi hade så himla mysigt. När det var dax för efterrätt gick vi tvärs över torget till Jobos Sportsbar. Där visades någon fotbollsmatch på säkert 7-8 olika tv-skärmar, det var fullt med folk där – men det var nog knappt någon som tittade på matchen. Här satt folk istället och spelade spel, umgicks, åt och eller drack tillsammans. Här kan man äta riktigt goda pizzor för bara 60-70 kronor.

Nu hade Joseph och Anita lämnat oss och Pers fru Lena gjort oss sällskap istället. Vi tog in varsin drink och ett par olika desserter. Det började bli sent och lite kyligt och dax att åka tillbaka till hotellet. Nu skulle vi börja leta bil igen… men det behövde vi inte! Pär lånade ut sin chaufför så vi fick åka hem utan att behöva deala pris, så himla skönt!

VI åkte från hotellet vid 10 och var tillbaka vid 23. En lång, men alldeles fantastisk dag! Vi hade så otroligt roligt och tiden gick så himla fort. El Gouna visade sej från sin allra bästa sida, där är verkligen fint och väldigt lugnt. Här finns turister, men inte alls lika mycket som i Hurghada. Jag skulle absolut kunna tänka mej att åka hit nästa gång och spendera mer tid i den lilla staden.

Therese har varit världens bästa guide och alla har varit så otroligt generösa. Vi kommer absolut att ses i Sverige och vi har redan en liten plan om att hälsa på med husbilen i Härnösand där de har sitt fritidshus. Hon är en sån person som jag gärna har kvar i mitt liv, så himla härlig! Lika härlig som Per och hans Lena som driver de tre restaurangerna som vi besökte. Såna där otroliga människor som bjuder på sej själva och känns som man känt i flera år direkt när man träffas första gången.

Är ni i Hurgahad eller funderar på att åka dit, så måste ni ta er utanför hotelletområdet och besöka El Gouna. Eller varför inte åka dit direkt, både Ving och Tui har resor dit. Det ska iaf jag kolla till nästa gång, För El Gouna vill jag se mer av!

Det blev definitivt en LUS – Lunch Utan Slut – den höll på heeela dagen. Supermysigt! Har ni haft en sån nån gång?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

The Grand Palace – vårt hem i Egypten

The Grand Palace – vårt hem i Egypten

När vi väljer boende på semestern blir det oftast något enklare. Det går inte i Egypten, det finns lixom inte något enkelt, här är allt stort med extra allt. The Grand Palace i Hurghada var vårt hem under två veckor, här trivdes vi väldigt bra men det var väldigt mycket extra allt!

En gång om året tar vi semester, det är alltid under vintern och vi är borta minst två veckor. Den här gången gick resan till Hurghada i Egypten. När vi letade resa var enda kravet att det skulle vara sol, all inclusive och barnfritt. Valet föll på Egypten och här är nästan allt med all inclusive eftersom hotellet ofta ligger en bit bort från städer och resorten är byggda mitt ute i ingenting.

Vi valde Hurghada för att det var så långt söderut man kan komma just nu i Vings utbud och bara 15 minuter från flygplatsen. Korta transfers gillar man. Vi valde The Grand Palace och en juniorsvit med utsikt över vattnet och tror att vi blev uppgraderade till en större svit. Den vi bokat hade en mindre vardagsrumsdel har vi för oss, vi fick en med större vardagsrum. Vi äskade vårt rum och trivdes väldigt bra där. Balkongen blev vårt andra vardagsrum, där vi spenderade mest tid.

The Grand Palace har 319 rum och ligger som ett U mot havet, vill man ha sol större delen av dagen ska man be om ett rum i 5000-delen. Det visste inte vi, men hade tur att få där ändå. Det finns mängder med olika rumstyper, vårt rum fanns även på markplan med direktaccess till egen pool, det finns ännu större svinter och det två lyxiga villor. Från vårt rum var det ungefär lika långt till bufférestaurangen som till stranden, ca 500 steg. Till hotellet hör 4-5 restauranger, bla en japansk/kinesisk, en grillrestaurang och en indisk.

Stranden är lång och går förbi tre andra hotell, här finns några små strandbutiker, en restaurang, en strandbar och ett dykcenter. Det är ingen strand med vit härlig pudersand, utan mer packad stenhård sand. Botten är sand och vi tror att det finns mindre rev en bit utanför, men det kollade vi aldrig. Vill man träna eller spela tennis gör man det på Grand Hotel som ligger brevid.

När man kommer till hotellet möts man av en pampig entré och en lobby med pelare, högt i tak och en gigantisk takkrona. Här satt vi och jobbade på kvällarna. För att komma till stranden måste man gå rakt igenom lobbyn, förbi bufférestaurangen och igenom hela poolområdet. Det är rätt trivsamt att promenera runt på det stora området.

Jag har trivts så otroligt bra på det här hotellet. Här är rent och snyggt, känns lite lyxigt men inte vräkigt, finns små egna ”rum” lite överallt att mysa i och gott om plats. Personalen har varit väldigt tillmötesgående och trevlig, alltid putsat och fejat överallt. Det har funnits en massa olika mat (varje dag asiatiskt, orientaliskt, italiensk mm) även på buffén och allt har varit vällagat och gott. Vinet på glas är ingen höjdare, men för oss spelar det ingen roll alls.

Hotellchefen har varje dag gått runt bland gästerna och sett till så att alla mår bra och trivs. En lågmäld och trevlig herre, som vi inte fattade att han var chef förrän efter någon vecka när han tog oss åt sidan och presenterade sej. Sen finns här även en massa ”småchefer” för bar, rummen, restaurangen osv. De har varit lite barskare, men fortfarande väldigt trevliga och tillmötesgående. Alla blev efter ett tag väldigt nyfikna på vad vi pysslade med och ville gärna hjälpa oss när vi filmade hotellet 🙂

Vi brukar inte åka tillbaka till en plats eller ett hotell flera gånger, men hit kan vi faktiskt tänka oss att komma tillbaka. Här var så otroligt lugnt och skönt.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

På tur till Hurghada

På tur till Hurghada

Om man var på Vings välkomstträff fick man åka med på stadsrundtur alldeles gratis. Så det var rätt självklart att hänga på. En supersponsrad busstur av de företag som vi skulle besöka. Men men, kul ändå 🙂

Vårt hotell Grand Palace ligger ungefär 8 km från citykärnan, på bussen på vägen dit fick vi en kort guidning av den lokala guiden. Det var alltså inte en tur med Vingguider, utan enbart en egyptisk guide. Första stoppet var en parfymbutik, där vi fick en genomgång av parfymens historia och egenskaper.

Jag har knappt kunnat gå in i en sån butik tidigare pga allergi, men nu kunde jag vara där tills de började spruta och prova dofterna. Vi köpte ingenting, men tog några bilder och filmade lite.

Sen togs vi till en stor souvenirbutik, där män satt och visade sina konstverk medan de tillverkade dem. En man drejade, en annan mejslade ut figurer i metall och en annan höll på med sandkonst. Här fanns verkligen allt!

Inte heller här köpte vi något, vi har ju varit här några gånger och har redan det vi önskar och behöver. Hade de däremot haft hibiskus-te, så skulle vi fyllt på vårt lager – för det går åt hemma hos oss. Istället tog vi även här en massa bilder och filmade lite.

Nästa stopp var den nästan nya och jättestora moskén. Martin gick in, medan jag stannade kvar utanför. Jag skulle följa med in och hade klätt mej för det, med byxor som täckte knäna och tröja som täckte axlarna. Det har räckt förr, men inte den här gången. ALLT skulle täckas med särskilda plagg och då fick det vara för min del.

Medan Martin gick in stannade jag kvar utanför och fotade istället, tillsammans med några andra kvinnor som inte heller hade lust att klä om. Solen var på väg ner, så det blev rätt fina bilder.

Efter moskén fick vi lite egen tid, då passade vi på att köpa simkort till Martins telefon och fika lite. Sen var det dax att åka tillbaka till hotellet igen. En väldigt ”reklamig” tur på 3-4 timmar som mest gick ut på att sälja på oss saker vi inte behöver. Men kul ändå.

Spännande att återse Hurghada igen, det var ca 25 år sedan jag var här senast och jag kände inte igen mej ett dugg!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

En mysig dag på Mahmya Beach

En mysig dag på Mahmya Beach

Ingen tackar väl nej till en dag på en kritvit strand med azurblått vatten? Av en händelse fick vi kontakt med en svensk kvinna som bor här i Hurghada. Hon tog med oss till Giftun Island och den drömmiga stranden Mahmya Beach.

Innan vi åker till en plats går jag oftast med i en eller fler facebookgrupper med inriktning på det vi ska besöka. Den här gången blev det en grupp för hotellet The Grand Palace Hurgada och Egyptentips#1. Där har vi fått många bra tips, men just den här kvinnan var det faktiskt en följare som tipsade om. Det är nämligen hennes syster som bor här.

Efter lite chattande på messenger fick vi order om att infinna oss vid Mahmya-kajen på torsdagen. kl 9.45 skulle båten ta oss till Giftun Island och Mahmya Beach. Kajen ligger 8 km bort, efter lite strul med internet tog vi en uber dit. Taxi skulle kostar 400 Egyptiska Pund, uber kostade 56. En viss skillnad.

Väl framme bekantade vi oss med Therese som fixat allt, hennes man Karim och deras son Joseph. I sällskapet var även tre av deras vänner. Vi var alltså åtta personer som skulle umgås hela dagen och vi hade inte träffat någon av dem förr. Det blev kanonbra! Ett minst sagt prestigelöst gäng som hade jätte trevligt tillsammans.

Det är lite si och så med tider här, så även om alla var på plats i tid – gick inte båten förrän nån halvtimme senare. Ut till ön tog det kanske 30 minuter, sista biten åker man med en mindre motorbåt. Båten kostar 35 Euro tur och retur, man kan inte övernatta där utan måste åka hem senast med sista båten strax innan 16.

Therese och Karim hade bokat plats åt oss på stranden. Så vi hade bord, madrasser, soffor och beanbags att sitta i. Här finns mängder med madrasser över hela stranden och plats i restaurangen om det skulle vara fullt på stranden. Detta är en populär utflykt som finns med i resebolagens program, då kostar det runt 90 Euro tyckte jag att jag hörde. Då ingår tydligen både båt, lunch, snorkeltur med båt + utrustning.

Vi satt mest och pratade och Martin snorklade. Vi tog såklart en tur runt en del av ön för att filma, det var ljuvligt att gå i den mjuka, varma sanden. Vi fick ihop över 10 000 steg trots att vi slappade på stranden större delen av dagen. Just det där att gå i strandkanten skulle jag kunna göra hur mycket som helst. Jag älskar det!

Strax innan 16 var det roliga slut och vi kördes tillbaka till kajen i sällskap av en fantastisk solnedgång. Vi behövde inte ens ta en uber tillbaka, snälla Karim körde oss till hotellet. Så otroligt härliga människor man kan möta bara man är lite öppen.

Vi ska faktiskt träffa dem igen! Therese ska visa oss runt i El Gouna där familjen bor, det blir himla kul!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Sammanfattning 2023

Sammanfattning 2023

Den känns det svårt att sammanfatta året. Det har hänt så himla mycket och tiden har gått så fort. Men ett är iaf säkert: det har varit det bästa året på mycket mycket länge!

Sen 2020 har jag önskat att nästa år ska bli bättre och äntligen blev det så. Under 2023 har inga katastrofer inträffat i vår närhet, ingen har dött och ingen i närmaste familjen är sjuk. Istället har det varit lugnare än på länge. Det har bara varit en handfull bränder att släcka och även om de varit stora så har de varit möjliga att släcka med lite hjälp. Jag kan inte säga så mycket mer om den saken än så.

Istället för dagliga kriser, har vi kanske haft en var tredje vecka. Det blir bättre och det märks framför allt på min egen hälsa. Kroppen som varit extremt stressad verkar börja förstå att det inte är kris och akut läge längre. Jag har inte hjärtklappning eller muskelkramper regelbundet särskilt ofta numera. Det går åt rätt håll alltså 🙂

Jag tänkte sammanfatta året i kvartal och börjar alltså med januari – februari – mars.

2023 började på Mauritius med Martins 50-årsdag. Vi hade drygt två härliga veckor på en väldigt vacker plats, hit kommer vi gärna tillbaka. Jag har tränat regelbundet i många år, Martin lite mer sporadiskt – men efter resan började han faktiskt träna med mej. Så himla kul!

I februari firade vi 15 år tillsammans, med att ta husbilen till ställplatsen i Tanto på söder. Det var svinkallt, men vi utforskade stan ganska ordentligt ändå. Det blev en riktigt mysig helg och vi började få kläm på det här med vintercamping.

I mars åkte vi på en mycket oväntad resa för att vara vi. Vi drog nämligen till kylan i Nordnorge för att kryssa längs norska kusten med det nya rederiet Havila. Vilken resa! Vi åkte hundspann, körde skoter på natten i jakten på norrsken och fick äta obegränsade mängder kungskrabba. En resa vi verkligen kan rekommendera!

När näst sista snösmockan kom i slutet på mars fick vi nog av snö och kyla och bokade en sistaminuten till Cypern. Ett par dagar senare packade vi ihop kontoret och drog iväg. På bara fyra timmar gick vi från snöslask och 0 grader, till sol och drygt 20 grader. Tänk att det aldrig slagit oss att Cypern är så solsäkert och nära. Nu kommer det nog att bli fler akutresor dit när våren dröjer.

April – Maj – Juni

April började alltså på Cypern och resten av månaden var ganska lugn. Vi planterade ju för årets stora Husbilsträff som ägde rum i Sunne i början på maj. Här samlades ett 80-tal husbilsgalningar och vi hade en fantastisk helg tillsammans. Träffarna arrangerar vi tillsammans med Annelie och Ludde, som vi träffade på Gran Canaria för ett par år sedan.

Annelie och Ludde träffade vi bara en månad senare, då på Öland, där vi firade midsommar och hade en urmysig helg tillsammans. Vi fick chansen att visa dem lite av vårt Öland och hoppas få visa dem lite mer redan nästa år. Där började även sommarens långresa.

Juli – Augusti – September

1 Juli började det regna och slutade lixom aldrig. Vi fick panikköpa regnkläder för att kunna vara ute, våra första regnkläder sedan vi var små typ. Vi körde från Östkusten till Västkusten för att utforska platser vi bara hört talas om. Vi utnyttjade varenda liten regnfri sekund och fick se både Smögen, Hunnebostrand, Fjällbacka och många andra fina platser.

Men vi tröttnade på värdet och körde österut igen, innan vi åkte hem för att vara med på Pride i början av augusti. Vi ställde husbilen på Långholmens ställplats och hade nära till allt som hände i stan under Prideveckan. Så himla mysigt och praktiskt och så himla många härliga bekanta vi träffade.

Resten av augusti var rätt lugn, om man kan kalla en operation för lugn. När jag skulle ta cellprov visade det sej att min livmodertapp hade vuxit ihop och var tvungen att öppnas med operation. Man misstänkte nämligen cancer… Jag var rätt säker på att det var cancer och blev ganska överraskad när det inte var det, men såklart väldigt lättad!

Sen var det dax för Elmia Husvagn & Husbil och vi skulle ha vår egen hörna för digitala kreatörer. Oj, vilken rolig vecka det blev. Mängder med folk kom förbi oss. Tänk så många härliga husbilsmänniskor det finns. Under sommaren började jakten på ny husbil och den hittade vi nog på mässan. Nu ska den bara komma begagnad så vi har råd att köpa den, alternativt vinner en rejäl slant!

Efter mässan åkte vi hem några dagar, mest bara för att packa om. Sen drog vi till Göteborg och Bokmässan. Så länge som jag velat besöka den och nu var det äntligen dax! Vi passade på att stanna en hel vecka i Göteborg och hann på så sätt både gå på Liseberg och på teater. Det blev några otroligt roliga dagar, där vi också träffade en mängd bekanta.

Oktober – November – December

I oktober fick vi äntligen avslöja vår hemlighet som vi gått och burit på sedan april. Under våren fick vi nämligen en ny uppdragsgivare som vi jobbat med under sommaren och nu kom äntligen våra första texter i tidningen. Alla platser vi åkt runt till under våren och sommaren var alltså för att samla information och ta bilder och nu behövde vi inte vara tysta längre. Numera är det vi, samt en till, som gör Ställplatskollen och Campingkollen i campingtidningen Allt om Husvagn och camping.

I början av november längtade vi ut med husbilen och tog en helg på Samstorps Gård i Norrtälje. Och någon helg senare började årets stora julbordstest. Första julbordet var på Eckerö Linjen, så det var bara att åka tillbaka till Norrtälje där vi stod med husbilen i hamnen några dagar. Där passade vi på att kolla in Grisslehamn lite när vi ändå var där.

Sen kom snön. Massor med snö. Det kom bara med och mer och när det inte snöade, så regnade det. Det pendlade mellan 15 minus och massor med snö och 5 plus och regn. Värdelöst! Det var väldigt skönt att packa ihop sej och dra iväg till solen precis innan nyår.

Men vi har inte bara rest, vi har varit på en massa härliga shower, teatrar och andra föreställningar också. Jag vet inte hur många vi sett och kan inte rangordna dem heller, men det finns några favoriter. Moulin Rouge var helt fantastisk, Änglagård och Wicked var också otroliga. Men även Jonas Gardells show och Queens var häftiga.

Det har verkligen hänt mycket under 2023 och mycket har varit väldigt bra. De bästa är dock att allt lugnat ner sej, inga katastrofer som hänger i luften längre och ingen har dött.

Vad önskar jag eller förväntar jag mej av 2024?

Jag vill bara ha lugn och ro. En mängd saker kunde avslutas under 2023, men det finns fortfarande ett par saker som vi väntar på att kunna avsluta. Tyvärr beror det inte på oss, utan på myndigheter, sjukvården och samhället. Men jag känner hopp och det har jag inte gjort på länge.

Jag hoppas att vi hittar husbilen som vi vill ha till ett rimligt pris och att det inte blir allt för smärtsamt att byta ut Peppe. Jag ser fram emot årets första husbilstur och är nyfiken på vad vi kommer att se och hur många nätter på rull det blir i år.

Det viktigaste är ändå att jag inte har cancer och jag tänkte inte få det heller. Så hälsan är fortfarande väldigt viktig. Vi ska fortsätta träna, motionera och äta bra. Jag måste ner några kilon och det kommer jag att fixa nu när allt är lugnare.

Jag ser fram emot 2024 och önskar ett dramafritt år, att det ska bli slut på krigen i världen och att vi alla får vara friska. Jag har även en uppmaning till er: SKRATTA! Så mycket ni kan! Det är nämligen roligare att vara glad 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Nyårsafton 23/24

Nyårsafton 23/24

Jag måste säga att det här att fira nyår i solen är helt min grej! Sol och 25 plus är lixom väldigt mycket bättre än slask och 2 minusgrader 😛

Dag 2 här i Egypten var alltså nyårsafton. Vi vaknade vid 7.30, onödigt tidigt när man ska vara vaken till 12-slaget. Dessutom är det ju 6.30 svensk tid, så tidigt brukar jag inte ens vakna hemma och kan inte förstå varför jag gör det här. Hur som helst… vi åt frukost och tillbringade sedan nästan hela dagen på stranden i varsin solsäng under ett parasoll.

Vi har firat nyår i Egypten förr och vet att det brukar serveras riktigt läckra bufféer. Självklart ville vi både fota och filma och fick tillåtelse att komma in en stund före de andra gästerna. När personalen själva går runt och fotar och chefen fotar sin personal bland alla läckerheter – ja, då vet man att de är nöjda med sina skapelser. Inte alls konstigt, så fint! Titta bara på bilderna här nedan så ser ni 🙂

Vi satt länge och åt, inte för att vi åt så mycket – utan mest för att det var så mysigt. Jag höll mej mest till skaldjuren som vanligt. Lite sushi slank också ner. Rätt lyxigt ändå att kunna frossa i sushi varenda dag, det serveras nämligen varje kväll. Vi kan välja på mat från alla jordens hörn, varje dag!

Sen började den där långa väntan… på tolvslaget. Timmar när man inte har något att göra och minuterna går sååå långsamt. Vi skulle göra en film om nyårsfirandet här, så vi tog en promenad runt området för att se lite hur det såg ut runt omkring oss. Vi bor ju på ett sk vuxenhotell, så det var väldigt städat även om det var glatt och hördes musik överallt.

Martin hade sett ett anslag om fyrverkerier både kl 23 och 24, så vi satte oss på balkongen för att titta. Klockan 23 kom det en liten fjutt till fyrverkeri och kl 24 kom det kanske 10 fjuttar. Definitivt inget att hålla sej vaken för, men jag känner ändå att det är ett steg åt rätt håll. Det hållet när fyrverkerier inte längre används alls, eftersom jag egentligen ogillar det väldigt mycket.

Inte mycket att vänta på alltså, men det är väl tolvslaget som är grejen ändå – när man lämnar det gamla året och går in i det nya. Jag har knappt hunnit att reflektera över detta och definitivt inte gjort någon summering av året eller fundering på nästa. Men det kommer!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Vi är i Egypten!

Vi är i Egypten!

Efter några timmars sömn vaknade vi till ett riktigt oväder. Snöflingor stora som ankfjädrar trillade ner och vi tackade oss själva för att vi varit så smarta som åkt dagen innan till Arlanda.

Det kom flera notiser under morgonen på 112-appen att det var olyckor på motorvägen och ociala medier rapporterade om lååånga köer på E4:an. Vid såna tillfällen är det väldigt skönt att redan vara på plats.

Vi packade ihop oss, åt frukost och tog hotellbussen den korta biten till flygplatsen. Incheckningen gick supersmidigt, där finns ju en ganska ny säkerhetskontroll som underlättar väldigt mycket. Vi behövde inte vänta särskilt länge innan vi fick gå ombord på flygplanet, men sen fick vi vänta. Och vänta.

Snön orsakade ett mindre kaos på Arlanda och flyg efter flyg blev försenat. Bla för att tankbilen dröjde och för att planet skulle avisas. Detta fick göras igen eftersom tankbilen tog sån tid. Vi blev drygt en timma sena och jag trodde det var barnen som skulle tröttna först, men det faktiskt en herre i 50-60-årsåldern som stönade först och mest. Han tyckte bla att alla förberedelser kunde göras i god tid, typ avisning eftersom den tar ganska långt tid… han var inte smartaste kniven i lådan :-p

För er som inte vet hur det funkar, kan jag berätta att man avisar planet så sent som möjligt för att planet inte ska ha någon is på flygplanskroppens viktiga funktioner inför starten. Med is på tex vingarna kan det gå illa och jag är hellre försenad än flyger osäkert. Dessutom vill såklart lastarna jobba utan att få en gul sörja över sej, likaså tankbilen. Så nej, avisningen kan man inte göra i god tid.

Så kom vi iaf iväg och 5 timmar senare landade vi i Hurghada. Jag får alltid en speciell känsla när jag ser afrikanska kusten, i detta fall Alexandria och Kairo. Utsikten var superb, jag kunde tom se båtarna i Suez-kanalen och detaljer i den enorma Sinai-öknen. Samtidigt så vet man att bortom den vackra öknen, iofs ganska långt bort, så är det krig. En otroligt smärtsam känsla, mitt i det euforiska att vara tillbaka i Afrika.

Några har frågat hur vi vågar åka hit och om inte UD avråder. I Egypten är det lugnt. Hade det varit oroligt så hade UD avrått och då hade det såklart inte gått några charterresor hit. Nu finns ingen avrådan och vi märker inget konstigt alls här. Tvärtom faktiskt. Vi var här bara några dagar innan kravallerna i Kairo för några år sedan, dessutom på besök i Kairo – då var det lite mer spänt kan man väl säga.

När vi kommit igenom security och fått våra väskor passade vi på att köpa simkort till telefonen, innan vi klev på bussen som skulle ta oss till hotellet en kvart bort. Här kostar 80 GB till telefonen ungefär 100 kr, helt ok. Snart var vi framme på The Grand Palace, fick vårt rum och kunde installera oss.

Vi har valt ett vuxenhotell den här gången, som ligger precis vid stranden. Vi har fått ett stort rum med utsikt över havet och är säkra på att vi kommer att trivas alldeles utmärkt. När vi kom hade det redan blivit mörkt, vi visste att vi bodde nära havet – men inte hur nära. Imorse såg vi hur fint vi ska bo kommande två veckor. Ni kanske har sett bilderna på instagram? Vår balkong är fantastisk! Det här bli jättebra 🙂

Redan idag, efter bara ett dygn här, känner jag hur stressen nästan rinner av mej. Solen och promenader längs stranden har den inverkan på mej. Nu mår jag bra, här kan jag stanna.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Packade!

Packade!

Senaste dagarna har gått i ett! Jag har knackat texter som en galning, städat, packat och fixat om vartannat. Allt för att kunna slappna av så mycket son möjligt kommande två veckor. Nu är vi äntligen på väg!

En gång om året åker vi iväg på resa som är så mycket semester som det går för oss. Det innebär att vi bara jobbar någon timma om dagen och mest via mobilen. Men för att kunna göra det måste det mesta vara förberett innan. Så minst två veckors texter måste alltså vara färdiga och tidsinställda innan vi åker. Då behöver jag bara pusha dem i sociala medier och uppdatera våra olika fb-sidor.

Jag vet att många tycker att man ska vara helt ledig på sin semester, men för mej är detta inte konstigt. Jag har haft det så här i så många år. Att sitta någon timma om dagen gör mej faktiskt inte det minsta, det går automatisk och kan göras från solstolen 🙂

Så jag har skrivit och skrivit och skrivit och otroligt nog nästan kommit ikapp hela höstens jobb. Vi har hittat på en massa nya recept och dem har jag också hunnit ikapp att skriva. Dessutom har jag lagt in veckomenyerna för hela januari. Så jag är jättenöjd!

Det har varit värre med städandet och packandet. Jag är en sån där som packar vart efter jag hittar saker. Så det blir att jag slänger ner grejer i en väska i omgångar och tills slut inte vet vad jag har lagt ner, då får jag ta upp och gå igenom allt, och packa allt ordentligt precis innan avresa. Så även den här gången. Det viktigaste är mediciner, bikini och böcker. Jag vet att det finns läsplattor och ljudböcker, men jag vill ha riktiga böcker att bläddra i. 9-10 stycken för två veckor borde räcka.

Vi åker charter med Ving och då får man bara ha sammanlagt 20 kg, det är vad bara min resväska väger. Jag har blivit värdelös på att packa smått. Vi har helt enkelt rest för lite senaste tiden, reser man mycket får man in vanan att packa och gör det mycket smartare. Nu orkade jag inte packa om en gång till, så Martin gick in på vår bokning och betalade ett par hundra till för några kilo extra.

Städningen då? Jag vill ha ordning när jag kommer hem, men det behöver inte vara pedantiskt. Men vi har ju husvakt och man vill ju gärna att det ska vara hyfsat städat när man lämnar huset i någon annans händer. Så när jag hade skrivit klart sista texten igår förmiddag var det bara att köra igång med operation röjning. Huvudsaken är ju att sovrum, kök och vardagsrum är ok, det är ju där man är mest. Det är iofs nästan hela huset, vi bor inte mycket större än så 😛

Efter lunch idag var det äntligen dax att stänga väskorna och dra iväg. Husvakten installerades, vi skottade en sista gång och gick iväg till tåget. Vi har ca 5-6 minuters gångväg till närmaste pendeltågsstation och det tåget går direkt till Arlanda eller Märsta. Självklart började det ösregna på vägen till tåget, att gå i tjockt snöslask med tunga resväskor är inte jätteenkelt. När bussen i Märsta körde ifrån oss, före utsatt tid blev vi rätt frustrerade. Att stå och vänta 30 minuter på nästa buss kändes inte som något alternativ, för nu vräkte regnet ner. Så vi lyxade med taxi den korta biten, det gör vi väldigt sällan.

10 minuter senare kom vi in i ett pyttelitet hotellrum på Aiden by Best Western Hotel och kunde kliva ur alla blöta kläder. Med hjälp av hårtork var snart strumporna och byxorna torra, får hoppas att skorna är hyfsat torra imorrnbitti.

Nu har vi precis varit nere i restaurangen på hotellet och ätit middag. Jag ska bara fixa ett par grejer, bla skriva klart detta – sen ska vi sova. Även om vi inte lyfter förrän 9.55 imorrn, så tänkte vi äta frukost vid 6.30 för att vara på Arlanda senast 8. Vi är redan incheckade, men det är ju charter och kan ta lång tid i securityn. Sen blir det 5 timmar på flyget innan vi landar i ett soligt Egypten. Solen går ner ungefär när vi kommer till hotellet, så då blir det ingen strandpromenad – men på lördag kan jag lova att det blir en direkt efter frukost. Häng med på instagram @marlenerinda och @jikitaspåäventyr får ni se 🙂

Jösse vad jag har längtat efter sol och värme. Gör inte ni också det?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Nu vänder det!

Nu vänder det!

Äntligen, äntligen är det vintersolstånd och om några dagar märker vi att det blir lite ljusare för varje dag. Det finns några dagar på året som jag ser fram emot lite extra, detta är en sån.

Från mitten av september ger jag upp lite grann. När temperaturen går ner, dagarna blir allt kortare och man jagar de få solstrålar som lyckas skina igenom molntäcket. Hösten är inte min grej alls. Då ser jag fram emot dagen när klockan ställs om och normaltiden är ett faktum igen, samt vintersolståndet. Då har vi både rätt tid på klockan och går mot ljusare tider. Från och med idag alltså 🙂

Vi går dessutom mot ljusare tider i dubbel bemärkelse. Om exakt en vecka sätter vi oss på planet och åker till solen. Ni fattar inte hur mycket jag längtar efter sol och värme. Vår sommar tog ju slut redan 1 juli när regnet började värka ner och sen slutade det lixom aldrig. Jag behöver mer än ett par månader om året med sol och sommar, men södra Sverige bjöd väldigt dåligt på det i år. Så jag är svältfödd på sol och behöver den mer än på länge.

2023 har överhuvudtaget bjudit oss på väldigt lite fint väder tycker jag. Det började bra med sol och värme på Mauritius direkt efter nyår, sen var det snö, snö och ännu mer snö. I slutet av mars fick vi nog och tog en sista minuten till Cypern, där fick vi en ljuvlig vecka med drygt 20 grader varmt. Men det var ju inte semester, vi flyttade bara hemmakontoret. Så även om det var jätteskönt, var det ju inte lata dagar på stranden direkt.

Våren i Stockholm var sen och gick nästan direkt över i sommar och den blev ju alltså rätt kort för oss. Och hösten… ja, den var ju inte heller toppen vädermässigt. Så nä, 2023 var inget toppenår när det gäller vädret. Nu har jag därför en stor förhoppning om att 2024 ska leverera både sol och värme i rikliga mängder. Och för att starta året på bästa sätt börjar vi det i Egypten. Det är ju faktiskt öken där, så vad kan gå fel? Solen är garanterat där 🙂

Så om sisådär 170 timmar kliver vi av flyget, känner värmen slå emot oss och sänker axlarna. Om 171 timmar har vi kastat in resväskorna på rummet, slitit av oss kläder och tar första promenaden på stranden. Barfota. Som jag längtar!

Hur har ert väder-år varit?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube